Vad har vi åstadkommit? Skövde Stina Olofsson, Jordbruksverket.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Erfarenheter från projektet Greppa Näringen i Sverige Stina Olofsson, Jordbruksverket, Sverige Introsidan!
Advertisements

Uppdraget: Sammanställa tidsserier av
Att arbeta som klimatrådgivare inom Greppa Näringen
Torben Kudsk Jordbruksverket
Inledning Stina Olofsson, projektledare
Att arbeta med Greppa Näringen Anki Sjöberg, Lovanggruppen, november 2008.
Information om nyheter i Krav och rekommendationer 2010 och 2011 Cecilia Linge Hans Nilsson Anna Hagerberg Bilder till telemöte-webb respektive.
Hur har rådgivningen fungerat
Försurning i ett förändrat klimat med ökat uttag av skogsbränslen
Renare vatten i Stavbofjärden Carl-Albert Rydemark, Lida Gård
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne.
Olika djurslags metanproduktion
Arbetsformer, moduler och material Stina Olofsson,
Beräkningsverktyget i klimatkollen Maria Berglund HS Halland tel
Fortbildning av rådgivare och lantbrukare Hans Nilsson Jordbruksverket.
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Förslag till rådgivning i olika faser av Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Klimatkollen i rådgivningen Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Klimatkollenkurs 18 april 2012 Pernilla Kvarmo Jordbruksverket.
Grundkursen Jordbruket och klimatet Pernilla Kvarmo, Torben Kudsk Jordbruksverket.
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Att representera Greppa Näringen Stina Olofsson
Kvävestrategi. Förluster av kväve och pengar Utlakning ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak ton (90% av totala avgången) 157.
Gränsöverskridande rådgivning? Strandbaden 6:e September 2006 Ulrik Lovang(HS), Carin Clason(HH)
Erfaringer med næringsstofbalancer og reduktion af næringsstofoverskud i Sverige Hans Nilsson Cecilia Linge Jordbruksverket Box 12, Alnarp
Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser Bilder till kokboken om växtnäringsbalanser.
Klimatkollen i rådgivningen
Kurser för rådgivare och lantbrukare Stina Olofsson,
Att arbeta med Greppa Näringen Katarina Berlin Thorell, Hushållningssällskapet Sjuhärad.
Greppa Näringen Medlemsundersökning, kvartal 1. 1.
Vad har vi åstadkommit hittills? - åtgärder och miljöeffekter Cecilia Linge, Jordbruksverket Introduktionskurs Linköping
Moduler och underlag Rådgivningsexperter
Hur utnyttjas den insamlade informationen från rådgivningen? Cecilia Linge Jordbruksverket.
Vad har vi åstadkommit? Uppsala Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Dagens bruknings- praxis Vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Vilka lantbrukare anmäler sig till Greppa näringen och varför? Stina Olofsson.
Greppa Fosforn Johan Malgeryd Växtnäringsenheten, Linköping.
Beräkningsverktyget i klimatkollen
Vad händer framöver? Linköping Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Resultat Greppa Näringen Cecilia Linge Hans Nilsson Jordbruksverket.
Länsstyrelsegemensam brukarundersökning Företagsstöd inom landsbygdsprogrammet Undersökningen har genomförts av Statisticon AB på uppdrag av nio länsstyrelser.
Länsstyrelsegemensam brukarundersökning Överklagande av detaljplaner Undersökningen har genomförts av Statisticon AB på uppdrag av nio länsstyrelser. Statisticon.
Att representera Greppa Näringen
Greppa Näringen Medlemsundersökning, kvartal 1. 1.
Greppa fosforn -ett pilotprojekt inom Greppa Näringen för att testa åtgärder mot fosforförluster i praktiken Arne Joelsson, Länsstyrelsen Hallands län.
Greppa Näringen Vad är Greppa Näringen? Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är: › minskade.
Maria Berglund, HS Halland
Introduktion Uppsala Stina Olofsson, Jordbruksverket.
”Vad visar mätresultat från miljöövervakningen för jordbruket. Introduktionskurs i Greppa Näringen, 26 nov 2008 Markus Hoffmann, LRF.
Greppa fosforn Ansvarig: Johan Malgeryd Bilder: Katarina Börling, Jordbruksverket.
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Dagens brukningspraxis Hans Nilsson Jordbruksverket.
Hans Nilsson Jordbruksverket
Greppa Näringen framåt, Vad är på gång? Skövde Stina Olofsson, Jordbruksverket.
VERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016.
Moduler i Greppa Näringen Pernilla Kvarmo Jordbruksverket.
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket.
Framtid-projektplan Stina Olofsson, Josefin Kihlberg
Vad har vi åstadkommit? Norrköping
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Administrativa systemet
Kurser och underlags-material för rådgivare
Cirkeldiagrammet visar på
LRFs skördeenkät hösten 2018

Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Stina Olofsson projektledare Greppa Näringen
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Presentationens avskrift:

Vad har vi åstadkommit? Skövde Stina Olofsson, Jordbruksverket

”Intern” utvärdering och uppföljning 1.Beräknade förändringar i överskott i växtnäringsbalanser 2.Beräknade förändringar i utlakning av kväve 3.Uppskattade förändringar av fosforförluster, ammoniakförluster, (lustgas) 4.Frågor om förändrat beteende i ”Miljömålsavstämningen” vid rådgivningsbesök 1B Uppföljning kväveutlakning, ammoniakavgång,fosforförluster, växtskydd, markpackning 5. Nöjdhet med besöket och planerade åtgärder efter besöket ”Kvartalsrapporter” telefonintervjuer med lantbrukare 30 % tillfrågas om sitt senaste besök

”Extern” utvärdering och uppföljning 1.SLU Trender i åar kopplat till deltagande i Greppa Näringens rådgivning (2012) 2.AgriFoods ekonomi kopplat till miljöeffekter av rådgivningen (2015) 3.Olika övergripande rapporter om Landsbygdsprogrammets och kompetensutvecklingens effekter och nöjdhet 4.Länsbaserade undersökningar, Skåne och Lunds universitet 2014 Gotland 2015

Databasen Innehåll N, P och K flödena Grödfördelning Djurslag Stallgödselslag Spridningstidpunkter Jordart Bearbetning Beräknad ammoniakförlust

Gårdar att utvärdera till och med 2013 län med fler än 50 gårdar som fått 4 besök varav minst 2 växtnäringsbalanser, totalt 3717 gårdar Totalt växtnäringsbalanser från 8105 gårdar

Jämförelse konventionella gårdar första – senaste balansen t o m år 2013 Minst 4 rådgivningar, varav 2 växtnäringsbalanser Parvis jämförelse Indelat i kategorier*: Totalt 2854 gårdar *minst 75% av djuren (räknat i djurenheter) är från angiven kategori

Produktions-AntalSkåne Västra Götaland Öster- götlandKalmarHalland inriktning gårdar %%% Växtodling Mjölk Gris Köttdjur Totalt2 854 Gårdar totalt i Greppa Jämförelse första-senaste växtnäringsb alansen

Djurtäthet och åkerareal tom 2013 Produktion Första balansSenaste balans Djur (de/ha) Medel- areal (ha) Djur (de/ha) Medel- areal (ha) Växtodling Mjölk1,07841,04100 Gris0,941350,87164 Köttdjur0,59810,6490

Upprepade balanser Statistiskt signifikant, utom för köttgårdar

Upprepade balanser Statistiskt signifikant

Orsak till minskat kväveöverskott på olika gårdstyper Faktorer i den del av stapeln som är ovanför nollinjen ökar överskottet och de som visas under, minskar det. Ej sign. gris= blått, orange

Orsak till minskat fosforöverskott på olika gårdstyper Faktorer i den del av stapeln som är ovanför nollinjen ökar överskottet och de som visas under, minskar det.

Upprepade kvävebalanser Förändring av överskott av kväve och fosfor i växtnäringsbalanser på gårdar i Skåne där växtnäringsbalanser beräknats vid 8 tillfällen.

Uppskalning av effekter Beräknade effekter på gårdar som har minst två balanser och 4 rådgivningar 41% Areal ansluten till Greppa Näringen Antaget samma effekt på de gårdar som fått 4 rådgivningar 32% Räknat med hälften så stor effekt på gårdar som fått 1-3 besök 27% Total areal: ha

Miljöeffekter från gårdarna, per år Kväveutlakning, rotzon, ton Ammoniakavgång-280 ton Lustgas-3500 ton koldioxidekvivalenter Fosfor-2,1 kg per ha mindre inflöde än utflöde

Miljömålsavstämning besök 1B, fosfor Anpassa fosforgivor Hindra fosforförluster Anpassa fosfor i foder Ljus blå fält är att man gjort detta innan man gått med i Greppa (före 2000) mörk blå färg att man gjort detta efter man gått med i Greppa (efter år 2000) Svaren är angivna i % av de gårdar där åtgärden är aktuell

Greppa Näringens nöjdhetsundersökning Kvartalsvis undersökningar sen november I diagrammen visas aggregerade resultat från alla dessa undersökningar.

Greppa Näringens nöjdhetsundersökning Viktigt att notera är att dessa undersökningar görs 1-3 månader efter rådgivningsbesöket. Detta innebär att lantbrukaren antagligen inte hunnit genomföra så många av de åtgärder som föreslås, och inte heller sett effekterna av de som har genomförts.

Regionala sidor på

Var finns resultaten?

Var finns resultaten? Resultatkompendium Nöjdhetsundersökningar Resultatfilm: