Evangelisk luthersk teologi i ny kontext Med Luther som redskap…!? Niclas Blåder Forskare, kyrkokansliet ……………………………………………………………………

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pedagogisk planering Åk 7 - 9
Advertisements

Hur kan jag vara viss om min tro?
En genomgång av de kristna idéerna och trosuppfattning
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
Renässansen Under senmedeltiden utvecklades i hamnstäderna en kulturrörelse som senare kom att kallas för Renässansen Själva ordet renässansen betyder.
”Jag har ställt en dörr öppen…”
Leva livet alla åldrar tillsammans: Vi är en internationell rörelse som vill spegla Guds rike med vår livsstil, låta familjen vara den grundläggande.
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Föräldramöte 11/ Välkomna till Syskonavdelningarnas föräldramöte 2011.
Anna Kesselfors, Sunnerbyskolan F-6, Sorunda –
Katolska kyrkan Läs sidorna
Flexibla Lärmiljöer! ”Förskolan ska erbjuda en trygg, miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska.
SET Social Emotionell Träning
Vad är meningen med kristendomen?
Ett samtalsdokument inte konstitutionstext
Krönika av latinets Chronika= tid (årskrönika)
Bygg upp min kyrka! Jesus Kristus är grunden Vi är Guds medarbetare
Reformationen.
Kristendomens Historia
Grunderna - Från ett logiskt perspektiv André Bodin, Anders Edholm – 2011.
Ta ställning och handla!
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Andligt ”DNA”.
Tidig kristendom i Rom.
Reformationstidens teologi Reformationstiden innebär ett brott med den rådande medeltidens teologiska tänkande genom ny teologisk stil, Reformationstiden.
Kommunikation och samspel
TRE SAMFUND PÅ GEMENSAM RESA … större än vårt hjärta…
Etik Moral Filosofi.
Läroplansträff fritidshem
Evangeliska fosterlandsstiftelsen
Allmän Introduction Allmän Introduction Principerna.
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
För församlingar i Missionskyrkan Strategigruppen för 2009 TILLVÄXTFAKTORER VI VILL VÄXA.
Identitet Vad formar oss till oss?.
Kristendomen Rehab & Anna.
Väckelserörelsen i Sverige på 1800-talet
Analysförmåga Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar
Religion, Kristendomen
Krinstendomen.
Ola Henricsson Muntligt berättande i undervisningen.
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
ETNICITET SOM STRUKTUR Kap 6. RAS-BEGREPPET Människor kategoriserar – en av kategorierna har historiskt sett varit Ras – att dela in människan i olika.
Protestantiska kyrkan En av tre kristna kyrkor. Vad betyder ordet protestant?
En flerspråkig kyrka - policy och mål Uppsala Svante Ewalds.
Identitet & livsfrågor Etik och moral. Identitet & livsfrågor Begreppen etik (fr. grekiskans ethos = sed) och moral (av latinets moralis = det som rör.
Skolförordningen 5 kap 4§.  Studiehandledningen regleras i Skolförordningen 5 kap 4§. - En elev ska få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver.
Levande dopteologi Cristina Grenholm Kyrkosekreterare Sekretariatet för teologi och ekumenik Bildspel av Charbel Sader, kyrkokansliet.
Söndag 22:a mars 2009 Pingstkyrkan Borlänge. ● Vi ska idag tillsammans glädja Gud genom: – Lovsång – Bön – Hjälpa & uppmuntra varandra ● Lyssna på undervisning.
De sju rörelserna Ur Biskop Martin Modéus herdabrev Levande tillsammans med Kristus – om en kyrka i rörelse.
Oscar Pripp Uppsala universitet.  Att reflektera över sitt sätt att tänka och agera  Att lära sig om hur vi brukar uttolka varandra  Att lära sig hur.
Religionskunskap Att undersöka tro.
Livsåskådningar - hur människor beskriver och tolkar livet
Välkomna till styrd helpdesk
Religion / Livsåskådning
Protestantiska kyrkan
Kristendom.
Lutherdom och karismatiska rörelser
Att vara Jesu vittne (Evangelisation).
Människan – Guds avbild
Jesus – enligt evangelierna Johannesevangeliet 14:1-11
Fasta och bön.
Uppsala stift En del av svenska kyrkan
En bedjande församling
Brokyrkan Sundsvall & Street Aid
Att vara kristen – vad är det?
Kristendomen.
Världens största religion
Religion.
Religionskunskap Lektion 2.
Tobak - Lektion 3 Åk 4-6.
Presentationens avskrift:

Evangelisk luthersk teologi i ny kontext Med Luther som redskap…!? Niclas Blåder Forskare, kyrkokansliet ……………………………………………………………………

Frigörande karaktär Formande karaktär Religiösa motiv Sociala motiv Sociala motiv

…………………………………………………………………… Vilken är er bild: I vilket eller vilka hörn kan man placera Svenska kyrkan? Era hemförsamlingar?

Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka med uppdraget att förmedla evangelium i ord och handling. Kyrkan har rum för alla, för den sökande och tvivlande likaväl som för den trosvisse, för den som har hunnit kortare likaväl som för den som hunnit längre på trons väg. (Kyrkoordningen, Sjätte avdelningens inledning) ……………………………………………………………………

Ett sätt att vara kyrka för ”alla” är genom att erbjuda olika typer av verksamhet: Gruppverksamhet Öppen verksamhet Verksamhet med andra aktörer ……………………………………………………………………

Frigörande karaktär Formande karaktär Religiösa motiv Religiösa motiv Sociala motiv Sociala motiv Öppen verksamhet Gruppverksamhet Verksam- het med andra aktörer ……………………………………………………………………

Frigörande karaktär Formande karaktär Religiösa motiv Religiösa motiv Sociala motiv Sociala motiv Anställda Förtroendevalda Föräldrar

…………………………………………………………………… Samtala Håller ni med om det jag säger? Vilka är era erfarenheter?

…………………………………………………………………… Man skulle kunna säga, att hålla samman världen – i form av fyrfältaren – är varje kyrkas och församlings uppgift. Församlingen som en pedagogisk arena. En plats där jag kan utmana och utmanas från vaggan till graven Hur kommer vi då dit? Strukturer, deltagare – vår teologisk karta eller verktygslåda. Men hur ser kartan ut?

…………………………………………………………………… Motion 2011:63, Luther i fem år Svenska kyrkan har en svag luthersk identitet. I det allmänna samtalet så skyller man dålig självkänsla och deppighet på ”Luther” utan att Svenska kyrkan protesterar mot ett sådant snedvridet synsätt. Fördomar om luthersk teologi och hållning får stå oemotsagda. Detta får till konsekvens att man får en snedvriden och föga positiv bild av det som är Svenska kyrkans grundhållning teologiskt enligt Kyrkoordningen där det uttrycks att vi är ett evangeliskt lutherskt trossamfund. Det skapar dessutom en osäkerhet i ekumeniska kontakter då den bristande självkännedomen teologiskt slår igenom i en rädsla som uppstår i mötet med människor av annan kristen tradition. Jag kan, efter att ha på plats deltagit i den undervisning som sker i skolan i Bayern, konstatera att barn i låg- och mellanstadiet troligen vet minst lika mycket eller mer om Luther och hans liv än en genomsnittspräst i Svenska kyrkan. Vara den 20 juli 2011, Leif Nordlander

…………………………………………………………………… Min Fråga: Om vi funderar gör de säkert också det!? Deras svar: Vad bra att ni är här då kan ni lära oss om Luther!

…………………………………………………………………… Vad tycker ni är rimligast: En dogmatisk förståelse eller en semper reformanda förståelse? Och vad är vanligast i Svenska kyrkan?

…………………………………………………………………… IECLB - Brasilien Utmaningarna: Tysk bakgrund – behövs inte längre. Pentecostala kyrkor. fattigdomsfrågor. Hur gör man?: Jo, man låter församlingar specialiserar sig. Traditionellt tysk, pentecostal inriktad och befrielseteologisk.

…………………………………………………………………… ILCO – Costa Rica Utmaningarna: Stark katolsk närvaro – stark pentecostal närvaro. Fattigt. Macho. Vilka hamnar utanför kyrkorna? Hur gör man?: Jo, man söker vara en kyrka utan väggar. En kyrka som på ett radikalt sätt är ett med de fattiga och marginaliserade samtidigt som man bygger gemenskap och delar Ordet.

…………………………………………………………………… FLM – Madagaskar Utmaningarna: Fattigt. Stark traditionell religion och kultur. Hur gör man?: Jo, man skapar Fifohazana: Visar att den kristne guden är starkare än andarna.

…………………………………………………………………… Några exempel Tvårikesläran – ILCO, FLM Gud relaterar till världen på två sätt. Allmänna prästadömet – ILCO, FLM 1 Pet. 2:9. “Men ni är ett utvalt släkte, kungar och präster, ett heligt folk, Guds eget folk som skall förkunna hans storverk”. - Vägen till Gud behöver inte gå genom prästerna. Kallelsetanken – ILCO Alla kallelser lika värda för Gud. Rättfärdiggörelseläran – IECLB Gud rättfärdiggör. Människan är samtidigt syndare och rättfärdig.

…………………………………………………………………… Tror att det ser ut på ungefär samma sätt här i Sverige Vi är mer lutherska än vad vi tror! Jfr. tex. nåden – pastoral hänsyn Men det är ibland oreflekterat

…………………………………………………………………… Jättebra! Men kan vara farligt att inte vara reflekterad. Jfr. Tyskland och Sydafrika. En viktig iakttagelse i alla kyrkorna är att Semper reformanda är problematiserad medan den dogmatiska förståelsen inte bara är oartikulerad den tycks vara en avspegling av kyrkan i sig. Dvs. Luthersk teologi är något som bekräftar – inget som problematiserar.

…………………………………………………………………… Hur är man en reflekterande praktiker? Fundera

…………………………………………………………………… Don S. Browning A Fundamental Practical Theology Beskrivande teologi Historisk teologi Systematisk teologi

…………………………………………………………………… Den beskrivande teologin – Visionsdimension, förpliktelsedimension, behovsdimension, omvärldsdimension och relationsdimension. Den historiska teologin – traditionens klassiker Systematisk teologi – horisontsammansmältning

…………………………………………………………………… Vad är det då att vara en evangelisk luthersk kyrka i en ny kontext? 1. Att vara relevant i sin miljö – dvs. täcka in alla fyra kvadranterna i ”fyrfältaren” – och möta varje människa där den är. 2. Att vara autentisk genom att på ett reflekterat sätt hålla samman en semper reformanda förståelse och en dogmatisk förståelse. 3. Att på ett ansvarigt sätt relatera miljön till teologin.

…………………………………………………………………… Vad betyder detta för Svenska kyrkan? Vi är inte sämre Lutheraner än andra! Det räcker inte att läsa och ha kunskap om Luther och lutherska teologer. Det räcker inte heller att ständigt ändras. Vi behöver en utbildning som fostrar reflekterande praktiker.

…………………………………………………………………… Vad betyder det på församlingsnivå? Måste sträva efter att försöka täcka in hela fyrfältaren och möta människor. Vi kan inte bara göra det som fungerar – även om det är enklast Vi måste göra det på ett reflekterat, relevant, autentiskt och ansvarigt sätt. Och det görs genom ständiga samtal med traditionen och mellan människor

…………………………………………………………………… Hur skulle man kunna föra detta ”samtal” på ett praktiskt sätt i era hemmiljöer?

…………………………………………………………………… Finns det saker i det lutherska som du menar är särskilt viktiga? Finns det saker i det lutherska du lika gärna skulle varit utan? ?

…………………………………………………………………… En utmanande fråga: Vi öppnar upp, gör större grupperingar i samhället. I teologin används teologer konfessionslöst. Vad kan Lutherska världsförbundet bidra med som inte Kyrkornas världsråd kan?