Oscar Pripp Uppsala universitet.  Att reflektera över sitt sätt att tänka och agera  Att lära sig om hur vi brukar uttolka varandra  Att lära sig hur.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pedagogisk planering Åk 7 - 9
Advertisements

Det problemorienterade föräldrasamtalet Hur reagerar du själv när du ska få veta något jobbigt?  Ni kan till exempel föreställa.
TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
KOLLEGIAL HANDLEDNING REFLEKTION TILLSAMMANS I ARBETSLAG
Lärgrupper som modell för verksamhetsutveckling inom BU
© Copyright APeL 2004 Hanne Randle Delaktighet för hållbar utveckling Reflekterande arbetsplatser i Karlstad, Forshaga och Grums kommun För.
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Föräldramöte 12 september 2011
Exempel utifrån ett antal målområden
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Studie och yrkesvägledning
Nationalitet, etnicitet, klass & kön
Vi vill att varje 5 – åring som lämnar våra förskolor i Avesta kommun…
Så gör du.  Namn  Arbetsplats/Yrke  Fritidsintresse   En bra bok/film 5 SNABBA Kaffe – The Bil –
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Skolklimat i Ekerö skolor Trender Inflytande och delaktighet.
Tolken – en kulturell mellanhand Riksbankens jubileumsfond.
Vägledning och studentrekrytering Via sociala medier Martin Holmberg Uppsala universitet.
BILD 1-20 Idag Varför ska barn komma till tals? Kaffe Vad behövs? (Vilka förutsättningar?) Hur kan det gå till? Barnperspektiv och barnets eget.
Hur fungerar värdegrundsarbetet i vardagen, på operation 2010? På kliniken IVAK/OPERATION, startade ett värdegrundsprojekt Detta har lagt grunden.
Att samtala med ungdomar om tobak
Demokrati och hur Sverige styrs
”Om vi bara hade fler svenskar” - Om skolpolitik, etnicitet och segregation bland ungdomar med migrationsbakgrund i svenska storstäder Sociologiska institutionen.
Hur socialt anpassa barn med ADHD ? Konsekvenspedagogik
Vår tolkning av Förskolans Läroplanenfastställd december 2010
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Centrum för Genusvetenskap
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Etik Moral Filosofi.
KEPS att lära sig ur flera perspektiv
Hur gör man en debattartikel?
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
Anders Lovén är fil. lic. i pedagogik
Genus och Kön.
Samhällets ojämlikhet
MAKTLEKAR.
Sammanställning av enkätsvar ang
Analysförmåga Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Moral och Etik Moraliska frågor berör frågor om vad som är rätt och fel/orätt, ont och gott. Andra vanliga begrepp som använd är bör, plikt och rättvisa.
Definitioner Kränkning paraplybegrepp där mobbning, trakasserier, diskriminering och övrig kränkande behandling ingår. Kränkning är när man blir illa behandlad.
Kommunikation är all kontakt människor emellan ”att göra gemensam”
Utvecklingsstörning i ett livsperspektiv Familjeliv och föräldraskap Skola – utbildning Arbetsliv och sysselsättning Utvecklingsstörning och.
Stockholmsenkäten, 2012 Ekerö kommun Åk 9 Åk 2 (gymnasiet)
Hantering av krav på vård av viss behandlare inom hälso- och sjukvården.
Religionskunskap Att undersöka tro.
Att stötta en kollega som lär sig svenska
Välkomna till styrd helpdesk
Skolan elever yngre 2016.
Inkludering eller exkludering?
Svenska som andraspråk 3
Coaching.
Sociologi Introduktion.
Välkommen till ett samtal om VÄRDERINGAR
Ungdomskulturer 100 p Introduktion.
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2016
POLITIK 2. Vem ska bestämma?.
Samhället och individen
Filmtajm!.
Att läsa mellan raderna
3. Ska inte alla få vara med?
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2017
Etnologi och folkloristik – en introduktion I
Barnkonventionen.
Kursplan för svenskundervisning för invandrare
Religion.
Individ och Identitet.
Vi är varandras arbetsmiljö
SMART HUDIKGYMPANS VÄRDEGRUNDER
Presentationens avskrift:

Oscar Pripp Uppsala universitet

 Att reflektera över sitt sätt att tänka och agera  Att lära sig om hur vi brukar uttolka varandra  Att lära sig hur man kan agera i en mångfaldig värld och få den att fungera Oscar Pripp Uppsala universitet

 Grunden för fungerande mångfald  Vad skymmer sikten?  Varför mångfald?  Goda människor – onda effekter? Oscar Pripp Uppsala universitet

Block 1 Oscar Pripp Uppsala universitet

 Med erkännande kommer tillit  Med tillit kommer en anti-anmälningskultur  Med tillit kommer en anti-kränkningskultur  Med erkännande fungerar fasta ramar och obekväma beslut Oscar Pripp Uppsala universitet

Nyfikenhet Nyfikenhet Oscar Pripp Uppsala universitet

Block 1 Oscar Pripp Uppsala universitet

Block 2 Oscar Pripp Uppsala universitet

 Svårt att frigöra sig från företeelser i vår närhet  Identitet bygger på kontraster och perspektiv  Distans lättare i tiden Oscar Pripp Uppsala universitet

 Svårt att frigöra sig från företeelser i vår närhet  Distans lättare i tiden Oscar Pripp Uppsala universitet

 Svårt att frigöra sig från företeelser i vår närhet  Distans lättare i tiden Oscar Pripp Uppsala universitet

 Svårt att frigöra sig från företeelser i vår närhet  Distans lättare i tiden Oscar Pripp Uppsala universitet

Makt = styrkeförhållanden Oscar Pripp Uppsala universitet

Makt = styrkeförhållanden Oscar Pripp Uppsala universitet

Block 2 Oscar Pripp Uppsala universitet

Block 3 Oscar Pripp Uppsala universitet

 Nytta  Rättvisa  Representation Oscar Pripp Uppsala universitet

 Normalitet Den ”normala/normale” chefen, rektorn, bibliotekarien, läraren, fritidsledaren, kulturtjänstemannen, kultursekreteraren?  Perspektiv Verkligheten ter sig olika utifrån olika sociala positioner. Oscar Pripp Uppsala universitet

Block 4 Oscar Pripp Uppsala universitet

 Att man är öppen för alla och inte särbehandlar och diskriminerar  Att man är för allas människors lika värde  Att man som välutbildad ser hinder som drabbar andra Oscar Pripp Uppsala universitet

 En (ofta) oförutsedd gemensam effekt av många människors handlingar  Denna effekt blir ofta något annat än våra avsikter, värderingar och övertygelser. Oscar Pripp Uppsala universitet

 VARFÖR FLICKOR UNDERREPRESENTERADE?  Genus : vår organisation har vissa problem med manliga strukturer.  Genus + klass : det beror på sämre resurser, omedvetna om hälsa, oengagerade föräldrar.  Genus + klass + etnicitet : föräldrar hindrar, okunniga om samhället, annan kultur, språkproblem.  JU MER MARGINALISERING JU MER FÖRLÄGGER VI PROBLEMEN UTANFÖR OSS SJÄLVA OCH VÅR ORGANISATION Oscar Pripp Uppsala universitet

 CASE:  En lärare på en skola delar rum med sina kollegor. Skrivbordsplatserna i rummet kan också utnyttjas av modersmålslärarna som ambulerar mellan skolorna inom de tre intilliggande rektorsområdena. Det är ganska många modersmålslärare på skolorna, då eleverna talar 20 olika språk.  En eftermiddag, efter att de flesta elever gått hem för dagen, tänker en av mattelärarna sätta sig i arbetsrummet för att planera lektioner. När han öppnar dörren ser han att en av modersmålslärarna sitter vid skrivbordet och jobbar, och dessutom att har hon sin lille son med sig i rummet. Matteläraren säger något i stil med ”jaha, är du här?” och stänger dörren utifrån för att gå och sätta sig någon annanstans. Modersmålsläraren tar illa upp, och tolkar situationen som att hon är oönskad, i alla fall i vägen. Hon säger till matteläraren att det inte kändes bra och anmäler honom för diskriminering. Matteläraren blir minst sagt ”paff” och förstår ingenting. Han har inte haft den minsta intention att ”mobba” eller vara elak mot modersmålsläraren och tycker att hon överreagerat.   Modersmålsläraren påpekar att hon känt sig exkluderad på ett antal skolor under lång tid. Hon får arbeta på udda tider, kommer inte in i gemenskapen i lärarrummen, blir inte tillfrågad eller lyssnad till då rektorsområdena arbetar med mångfaldsfrågor och gör särskilda satsningar på barn med utländsk bakgrund. När hon försökt att ta till orda på bland annat studie- och personalutvecklingsdagar upplever hon att ingen riktigt tagit hennes åsikter och erfarenheter på allvar.  Som fackligt ombud eller arbetsgivare blir du kallad att försöka reda ut situationen och bestämma dig för om man ska gå vidare med anmälan. Hur tolkar du situationen och hur skulle du agera? Oscar Pripp Uppsala universitet