NÄTPEDAGOGIK DEL 2: HANDLEDNING PÅ NÄTSTÖDDA KURSER Tove Forslund Forsknings- och utbildningsservice 1

DAGENS TEMAN  Introduktion  Handledningen i kursens livscykel  Handledningens syfte  Teknik för handledning  Handledningen under olika skeden av kursen:  före arbete med uppgifter (instruktioner)  under arbetets gång (stöd och handledning)  efteråt (feedback)  Nätdiskussioner och handledning av dem  Övrigt  Självstudiekurser  Lärarens arbetsmängd  Problem då deltagarna inte följer deadlines 2

3 1. Planering2. Produktion 3. Start och genomförande 4. Avslutning Förberedelse & yttre ramar Produktion av kursmaterial Uppdatering av nätkurs som skapats tidigare Kursavslutning & kurs- utvärdering Pedagogisk planering Planering av aktivering av studerande Kursstart + ev. närstudier Dokumentation, uppdatering & vidareutveckling Medieval Planering av handledning & feedback Handledning Utvärdering av arbets- processen Lärmiljö & layout Examination Testning av kursen Handbok för nätkursutveckling > Stödmaterial > Anvisningar för nätkurser

HANDLEDNING FÖRE, UNDER OCH EFTER  “Förebyggande” handledning  instruerande material  instruktioner för övn.upppgifter  studieguide  studerandes tidsplanering och – användning  Hjälp under pågående övningsarbete  frågar  ger råd  uppmuntrar  feedforward  Efter uppgift: Feedback  vitsord  individuell eller gruppfeedback 4

5 Tekniskt stöd Motivering / Social funktion Handleda inlärningen /Pedagogisk funktion Organisera studierna Syften med handledningen

TEKNIK FÖR FEEDBACK OCH HANDLEDNING  Skriftlig  Moodle  Enhetliga instruktioner för övningsuppgifterna!  Läraren påminner om kommande uppgifter, visar sin närvaro, uppmuntrar, styr lärprocessen  Uppmuntra deltagarna till att hjälpa varandra i forum  Vitsord-funktionen  Info via Anslagstavlan med länk till Sida/uppladdad fil med feedback – spara lärarinläggen från anslagstavlan i lärarmodulen – Egen uppföljning av prestationer  Nej till vanlig e-post...  Muntlig  Adobe Connect (+ skrivskärm)  Onlineträff  Inspelad 6

BESKRIVNING AV STUDIEPROCESSEN ALLMÄN STUDIEVÄGLEDANDE INFORMATION I KURSEN > KURSGUIDE  Kontaktpersoner  Lärandemål  Kurslitteratur och –material  Kursens upplägg/schema  Kursens arbetsformer  Exempel, se Handbok för studerande vid utbildningslinjen för informationsteknologiwww.abo.fi/stodenhet/undervisning  Bedömning och examination  Hur och var  Handledning och feedback  Hur, vad och var  Planering av studierna och arbetsmängd  Tekniskt stöd  Skrivtekniska instruktioner  Exempel på kursguider:  Exempel 1: i funktionen Bok (Moodle) ”Demo-ASF”-kursen  Exempel 2: 7

KURSÖVERSIKT  Bild/schematisk översikt över kursen  Studiegången  Innehåll 8

INSTRUKTIONER FÖR ÖVNINGSUPPGIFTER  Kravet på instruktionerna för övningsuppgifter  klara och rediga  instruerande  utmanande och motiverande  inspirerande  konsekventa genom hela kursen  Konsekventa instruktioner:  Uppgiftens nummer:  Uppgiftens namn  Tidpunkt/Deadline:  Målsättning med uppgiften /lärandemål:  Litteratur/material :  Uppgiftsbeskrivning:  Omfång:  Bedömning:  Feedback  Tekniska instruktioner: 9

Se till att alla kan logga in och känner sig välkomna på kurs  Info före kursstart till dem som anmält sig  Kursstart: ge direktlänk till kursens moodlesida (+ ev. kursnyckel)  Översikt över kursens struktur (teman, tidpunkter, uppgifter, arbetsmängd)  Ge tekniskt stöd, snabbt  Se till att kursdeltagarna vet vad de ger sig in på  Se till att studerande reserverar tid för att jobba med kursen kontinuerligt  Notera alla på kursen genast i början 10 Gilly Salmon: “The 5 stage model”

ATT HANDLEDA STUDERANDE I ATT STUDERA PÅ NÄTET: GODA RÅD FÖR NÄTSTUDIER 11 Bekanta dig med kursens uppläggning och instruerande material (välkomstmejl, studieguider, allmän information). Skumma genast i början igenom modulernas innehåll och övningsuppgifter. Reservera tid för nätstudierna i kalendern! Gå regelbundet in på kurshemsidan. Ta ditt ansvar i grupparbeten och nätdiskussioner. Fråga och be om hjälp vid behov!

12 Gilly Salmon: “The 5 stage model” Lära känna varandra och lära sig verktygen och spelreglerna: ”Isbrytare” där de tekniker utnyttjas som kommer att användas i kursen –för att göra deltagarna bekanta med tekniken –för att garantera att alla loggat in innan studierna kör igång på allvar –så att studenterna lär känna varandra Indela i grupper (också tekniskt i Moodel!) > starta upp grupparbete Kom överens om vissa spelregler tillsammans med kursdeltagarna –E-mottagning –Hur och när avslutas kursen –Viktigt med aktivitet –Netikett Visa gott exempel genom att, ex. –regelbundet synas på kurshemsidan – notera alla kursdeltagare –själv ange referenser i materialet som finns i kursen

13 Gilly Salmon: “The 5 stage model” Kursen pågår Lärarens roll –proaktiv – reaktiv? –se till att deltagarna hänger med –visa studerande till källor –administrera kursen: Föra in resultat för delprestationer Följa upp egen tidsanvändning Notera uppdateringsbehov –ge feedback/ feedforward

FEEDBACK  Studentens missnöje med feedback  Brist på specifika råd hur man ska göra bättre  Svår att tolka  Negativ effekt på självförtroende  Kommer för sent (borde ha haft den då de började göra uppgiften)  Bra feedback  I rätt tid  Tillräckligt (specifik, ofta)  Studenten förstår den  Får studenten att engagera sig i feedbacken  Tillåter/får studenten att reagera: förbättra, göra på nytt, öva mer  Anger hur motsvarar  lärandemålen för modulen/uppgiften  kriterierna för ett bra svar 14 Se bl.a. Lärarkommentarer om feedback Studenterna läser den inte Tar mycket tid Lärarkommentarer om feedback Studenterna läser den inte Tar mycket tid

FORMER PÅ EEDBACK  vitsord / godkänd  individuella kommentarer / gruppkommentar  peer feedback  självevaluering (ex. i dagbok)  modellsvar  sammanfattning  självrättande frågor med feedback på svaren 15

FEEDBACK > FEEDFORWARD  Reaktionen på feedbacken  Annan/bättre ? reaktion på feedback om ges av annan än ordinarie läraren (ex. annan student, utomstående expert)  “hamburger”-feedback  feedbacken som tvåvägskommunikation  studerande besvarar feedback:  Hur upplevde feedbacken?  Vad lärt sig?  Studenterna redogör för hur de utnyttjat feedbacken för ny version > ev. lämnar in förbättrad version av uppgiften  Engagera studenterna i feedbackprocessen (varför ges, hur bäst utnyttja den)  feedforward 16

FEEDFORWARD  Feedforward visar åt studenten vad de kan göra för minska gapet mellan sina egna kunskaper och lärandemålen  Läraren bör få reda på hur studenten upplever feedbacken  Både muntlig och skriftlig feedback bra  Studenterna blir motiverade att lära sig om de upplever att feedbacken hjälper dem att förbättra sina prestationer  Krav att studenterna tar del av, tror på och använder den Koen, Bitzer & Beets.: Feedback or Feed-forward? A Case Study in One Higher Education Classroom  Vad ska läraren göra?  Ge underlag för att göra andra delen av uppgiften/nästa uppgift bättre  Visa på ev. gap mellan studentens arbete och lärandemål  Ge kriterier och grunder (matris/”rubric”)  Ge tilläggsmaterial, hänvisa till material 17

18 PEER FEEDBACK (VERTAISPALAUTE)  Sparar lärarens tid och studerande kan få sin feedback snabbare  Omväxling  Motiverande att göra övningsuppgift för andra är lärarens ögon  Lär sig bäst då skall lära ut åt andra (utvecklar egna expertisen)  Övar metakognitiva färdigheter  Övar kritiskt tänkande  Om ger peer feedback utg. från kriterier så övar de samtidigt förmågan att själva svara bra på uppgifter  Tränar färdigheten att utvärdera varandras prestationer (ge och ta kritik)  Om studerande tränar upp förmågan i mindre övningsuppgifter så kan de senare ge riktigt nyttig feedback åt varandra

FÖR LÄRANDE PEER FEEDBACK ….  För bra kvalitet på feedbacken  utgående från kriterier – och ev. grunder (matris/”rubrics”)  läraren ger frågor som skall besvaras i feedbacken  kommentarerna betygsätts  utvärdering av kommentarerna  deltagarna förväntas ej läsa väldigt många arbeten, utan delas i mindre grupper Se också instruktioner för diskussionsinlägg 19

20 BEDÖMNINGSGRUNDER OCH -KRITERIER  kriterier och grunder [EB 28 § ]  Bedömningskriterierna anger vad som bedöms och de konkretiseras i ett eller flera lärandemål.  Bedömningsgrunderna anger hur bra en studerande enligt vitsordsskalan uppnått lärandemålen.  hjälper kursdeltagaren i att besvara övningsuppgiften bra (stöder studieförmågan)  handleder kursdeltagarna i att bedöma varandras/sina egna arbeten  underlättar lärarens arbete i att feedback  Individuell feedback men i form av hänvisning till kriterierna och hur väl de uppfyllts (> komplettering)  kriterier för form och innehåll  instruktioner med ex. hjälpfrågor för varje kriterium  (workshop-funktionen i Moodle)

Bedömningsgrunder (HUR?) > vitsord Bedömningskritier (VAD?) Ex. uppsatsens resultat- analys Korrekt fakta. Analysen korrekt men inte uttömmande. Ex. uppsatsens formalia Godtagbar struktur & formalia Ex. uppsatsens språk BegripligtGott, inga språkfel Variati onsrikt 21 BEDÖMNINGSGRUNDER OCH – KRITERIER Ex. på ett av kursens lärarandemål:...”kunna rapportera resultaten av en kvantitativ undersökning om xx”  En eller flera uppgifter i kursen, här en uppsats där rapporterar, grunder och kriterier för den uppgiften:

Bedömningsgrunder (HUR?) > vitsord GodkändUnderkänd Bedömningskritier struktur & layout Valt tema Block utnyttjade på ett för kursen optimalt sätt. Sektioner enligt kronologi, tema, form el.motsv. på ett motiverat sätt. Tydlig rubricering för resurser och aktiviteter. Etiketter för mellanrubriker. Inga förändringar till Moodles kursbotten (trots att kursbottnen inte motsvarar kursens behov). Oenhetlig och slarvig rubricering för resurser och aktiviteter. Insättning av material Filer/Sidor/Mappar/Länkar från kursens första sida alt. Sidor med filer och länkar, använda på ett enhetligt och motiverat sätt. Foton och ev. videon. Material insatt endast på ett sätt. Material insatt på ett oändamålsenligt sätt. aktiviteter Variation av aktiviteter (minst 4 olika). Tydliga och enhetliga instruktioner för aktiviteterna. Alla aktiviteter i vitsord, välstrukturerad vitsordsbok utan onödig information. Endast uppgift och anslagstavla. Slarviga instruktioner för aktiviteterna 22 EXEMPEL Lärandemål:... skapa en kurs i Moodle (val av tema, val av block, struktur för hur materialet sätts in, sätta in material, använda olika aktiviteter)

DEN IDEALA FEEDBACKGIVAREN…  ger feedback snabbt! (Hur?)  inleder positivt  tänker sig in i hur mottagaren kan uppfatta feedbacken  är uppmuntrande och motiverande  ger personlig och individuell feedback (är det möjligt med tanke på tidsåtgång?)  får studerande att utvärdera sig själv  ger objektiv feedback; koncentrerar på sak, ej person  är saklig och tydlig  koncentrerar sig på helheten, inte småsaker  är ärlig och äkta  ger feedback som kan hanteras (av läraren själv och av deltagarna) 23

24 Gilly Salmon: “The 5 stage model” Kursen avslutas Kursutvärdering –Eller mellanutvärdering för att göra utvärderingen till dialog? Administration: –Avsluta kursen –Bestämma hur gör med eftersläntrare –Dokumentera kursen och övningsuppgifter

NÄTDISKUSSIONER OCH DIALOG 25

GRUND FÖR FUNGERANDE NÄTDISKUSSION  bra tema  gemensam utgångspunkt (ex. film, artikel, annat material)  deltagarna har åsikter  deltagarna kan tillämpa (egna exempel, egna erfarenheter)  aktuellt  deltagarna föreslår teman/väljer teman av utbud  klart syfte: ”Efter nätdiskussionen kan ni [aktivitetsverb] xxx.” och framgår vad som skall uppnås (slutprodukt i form av sammanfattning/referat/essä/ppt-presentation som görs av x, underlag för nästa uppgift, lösning på problem, överenskommelse om ngt etc)  frivilligt/obligatoriskt deltagande  vänj deltagarna från början med aktiv diskussionskultur  tidtabell/skeden i diskussionen  Start > mellanetapp > sammanfattning  storlek på diskussionsgruppen 26

 klargjort lärarens och studerandes roller  hur aktivt deltar läraren  studeranderoller: funktionella, ämnesrelaterade / för och emot  deltagarna ska känna varandra tillräckligt bra  klara spelregler / netikett och klara instruktioner  hurudana diskussionsinlägg räknas, dvs. vad är ett ”tillräckligt bra” diskussionsinlägg? t.ex. som  ger nya fakta och idéer  bygger på tidigare inlägg/andras inlägg  kritiskt värderar andras inlägg  sammanfattar det väsentliga i diskussionen  länkar teorier till egna erfarenheter  hänvisar till litteraturen  regler för gott beteende 27 GRUND FÖR FUNGERANDE NÄTDISKUSSION FORTS.

 Instruktioner: ”I diskussionen skall du..”  motivera  föra en dialog  gå in tillräckligt ofta  hålla dig till ämnet  tillämpa  skriva koncentrerat  följa de regler gruppen gjort upp för diskussionen (jfr t.ex. Joutsenvirta&Hankonen i Piirtoheitin ) 28 GRUND FÖR FUNGERANDE NÄTDISKUSSION FORTS.

EXEMPEL PÅ DISKUSSIONER  Deltagarna brainstormar frågor/temat för diskussionen,  varje individ skickar in x frågor/teman till läraren  läraren grupperar frågorna till lämpligt antal diskussioner  varje individ väljer ex. två diskussioner hon/han deltar i under tidsbestämda diskussionen  i slutet: individuell sammanfattning /dagboksinlägg eller sekr. sammanställer > övriga kompletterar > sekr. publicerar slutligt svar  Snöboll:  fundera individuellt > diskutera i par > flera par slås ihop och diskuterar  för att undvika enformighet: ny synvinkel på diskussionen då paren slås ihop  Läsecirkel:  Hemgrupp (alla läser samma material, diskuterar sig fram till vad som är det väsentliga) > Expertgrupp (alla experter på olika material som de presenterar för varandra)  Diskussionen fördjupas:  Diskussion > läraren sammanfattar och fördjupar diskussionen genom nytt material och/eller nya frågor > diskussionen fortsätter 29

HANDLEDNING AV DISKUSSIONER  påminn deltagarna om  att använda terminologi, hänvisa till litteratur  att följa instruktionerna för uppgiften  netikett (om behov) via e-post eller annan privat kommunikationmm  rätta till missförstånd / felaktiga uppfattningar  bygga broar mellan monologer: hänvisa deltagarna till kommentarer som andra studerande gjort  hänvisa till litteraturen  uppmuntra till att ta reda på mer: ge webblänkar, uppmuntra till att läsa viss författare eller kontakta viss person  ge feedback i form av positiv kritik: visa att du är närvarande och läser inlägg  summera diskussionen vid behov 30

SUMMERING AV NÄTDISKUSSIONER  Summera för att  notera och poängtera olika ideér/deltagare  fokusera på nytt om många inlägg/om diskussionen spårat ur/om diskussionen avstannat  förstärka infon/visa på vad nytt deltagarna lärt sig  repetera/påminna deltagarna om det de lärt sig hittills  avsluta en uppgift  ge underlag för uppföljningsaktivitet  skapa kursmaterial för nästa grupp 31

HANDLEDNING AV DISKUSSIONER: HANDLEDNINGSFRASER  ställ frågor  inspirera till reflektiva tankar (tillämpning, “betydelsen för dig”, “hur förstår du”)  uppmuntra till djupare förståelse (“ge mer info om..”, “motivera hur…”)  uppmuntra till dialog (“kan någon ge tre potentiella orsaker..”, “håller alla med om..”) 32

SJÄLVSTUDIER/NÄTKURSER SOM STUDENTER AVLÄGGER PÅ VALFRI TID  Självstudier/handledning av läraren?  Tydlig struktur: vilka uppgifter ska göras, uppskattad tidsåtgång per uppgift  Svårare få gjort utan deadlines  Be studenterna göra egen tidtabell (för sig själva/också läraren?)  I Moodle: aktivera funktionen ”skicka e-post åt läraren” när uppgift lämnats in (> behöver inte gå in och kolla om där hänt något)  Ev. ”tråkigare” studera utan studiekompisar  Tillåt valmöjligheter (ex. i tematiken)  En students svar används som utgångspunkt för följande students arbetet (inte dialog men kommunikationskedja)  Uppgifter som uppmuntrar studenterna att utnyttja aktuellt i samhället i sina övningsuppgifter  Flera korta nätföreläsningar eller introducerande ’prat’ (tematiskt, instruktioner för uppgiften) för att uppmuntra studenterna att gå vidare 33

HANDLEDARENS ARBETSMÄNGD PÅ NÄTKURSER  “Före-handledning”: Instruktionernas betydelse  “Under-handledning”: E-mottagning  “Efter-handledning”: Hur behärska arbetsmängden då ger feedback:  gruppkommentarer  deltagarna kan även lära av varandras misstag  gruppkommentaren kan användas som undervisningsmaterial i nästa kurs  modellsvar  självutvärdering  deltagarna utvärderar sitt eget arbete (ex. utg. från vissa kriterier)  deltagarna läser andras svar och bedömer sin egen uppgift utgående från dem  peer feedback’: deltagarna kommenterar/bedömer varandras uppgifter  ge kriterier de bör följa  ge ‘kommentarbank’  grupper utvärderar varandra men bara för lärarens ögon, som vid behov editerar och skickar vidare  självrättande frågor  be studenterna välja vad de mest behöver feedback på 34 Kursplanering och –administration blir lättare för varje gång kursen ges; även feedbacken underlättas (återanvändning)

BERÄKNA LÄRARENS ARBETSMÄNGD 35

 Förebyggande:  då längre kurs/mer sällan eller oregelbundet deadlines: En vecka före deadlines påminner per mejl om att deadlines på kommande  kursdeltagarna bestämmer tillsammans deadlines  Efterverkningar:  får feedback endast om följer deadlines  lägre vitsord om försenad  Vänta inte på att alla lämnat in före du ger feedback (dvs. låt inte de som varit i tid vänta på alla andra)  Gruppuppgifter  skapa grupp av “slöfockarna” vs. heterogena grupper där de som är i tid drar med sig övriga  gruppen evaluerar varandras arbetsinsats  PS…håller du dig själv till tidtabllen i den kurs du handleder…? 36 POTENTIELLA PROBLEM I NÄTKURSER: DELTAGARNA FÖLJER INTE DEADLINES

 Individuell/grupp/peer feedback?  På hur många uppgifter  Vad kan du göra för att inte din arbetsmängd blir jättestor?  Självrättande uppgifter? Modellsvar? Peer feedback?  Via vilken teknik eller funktion i Moodle? 37 HURUDAN FEEDBACK HAR DU TÄNKT GE PÅ DIN NÄTSTÖDDA KURS?

MATERIAL  Enhancing Feedback. University of Edinburgh. development/learning-teaching/staff/advice/assessment development/learning-teaching/staff/advice/assessment  Guide för handledning på nätkurser  Guide: Peer feedback - att utvärdera egna och medstuderandes övningsuppgifter  Korta artiklar om nätundervisning:  Koen,M, Bitzer, E.M & Beets, P.A.D.: Feedback or Feed-forward? A Case Study in One Higher Education Classroom. J Soc Sci, 32(2): (2012) Tillgänglig på www. (Läst )  Spiller, D: Assessment: Feedback to promote student learning. University of Waikato. (2012)