Föreläsning 4: Skolans geografi

Skolans geografi – en politisk historia Studera konsekvenser av nittiotalets s k valfrihetsreformer Valfrihet för vem – och på vilka villkor? Är det ens fråga om en valfrihet? ”vad händer med skolan i urbana miljöer mot bakgrund av en samhällsutveckling präglad av tilltagande sociala och ekonomiska klyfter, boendesegregation och framväxten av en diffus skolmarknad?” (Bunar och Sernhede 2013: 9)

Litteratur Bunar och Sernhede: Skolan och ojämlikhetens urbana geografi : om skolan, staden och valfriheten Kallstenius: De mångkulturella innerstadsskolorna: om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm Skawonius: Välja eller hamna : det praktiska sinnet, familjers val och elevers spridning på grundskolor

Valfrihetsreformerna Från centralisering, statsstyrning och en offentlig skola till valfrihet, konkurrens, privatisering och decentralisering (marknadsmodell) – från public good till private good Syftet: förbättra kvaliteten och sänka kostnaderna, öka föräldrainflytandet Skolpeng (1992) Gymnasiereformen (1994)

Vilka är konsekvenserna av valfrihetsreformen/rna? Organisationsförändringar: ökat föräldrainflytande och expansion av friskolor – 35 i början av 1990-talet, 596 år 2005/06 Skolan som marknad – vilka är riskerna? Ökad segregation? Vilka gynnas av valfrihetsreformerna? Platsens växande betydelse – platseffekterna tilltar Etnicitet tycks bli en viktigare skiktande kategori - svenskhetens geografi Skolans val(frihet) och skolors institutionella strategier Diskursförskjutning: Valfrihetsideologi och mätbarhetsparadigm

Kallstenius ”Det övergripande syftet med studien är att beskriva, analysera och diskutera hur olika aktörer (rektorer, föräldrar och elever) förhåller sig till, och i praktiken hanterar, skolvalfriheten och dess konsekvenser utifrån sina faktiska och tillskrivna positioner i det sociala, geografiska och symboliska rummet” (Kallstenius 2013: 28). Frågeställningar: ”Hur (påverkar) det fria skolvalet och den ökade konkurrensen skolorna och vad har det inneburit för skolornas positioner på utbildningsfältet” (s.28) Vilka är skälen till att elever från de mångkulturella förorterna söker sig till innerstadsskolorna? Hur ser relationerna ut mellan elevgrupperna på skolorna? Hur resonerar föräldrar i skolornas upptagningsområden och varför byter de skola?

Studiedesign Material: etnografiskt fältarbete – observationer, intervjuer och fokusgruppssamtal med elever, föräldrar och skolledning, under läsåret 2005/2006 på tre kommunala grundskolor i Stockholms innerstad (dit barn från s k mångkulturella förorter pendlar). Plus tre ytterligare skolor (dit innerstadsbarnen söker sig).

Resultat Upphävs verkligen segregationen? – ja och nej Plats (innerstaden) och etnicitet (svenskhet) som symboliskt skolkapital ”Det räcker med att tio elever från Eriksskolan väljer en annan skola måste vi plocka in fler elever utifrån och det gör då att skolan kanske får en slagsida, och då försvinner de så kallade svenska eleverna och då måste vi ta in ännu fler elever utifrån som då kanske invandrarbakgrund och då… ja, det gäller att ha en balans. Och vara så pass duktiga att vi behåller våra svenska elever. Eller framförallt, att de väljer den här skolan!” (Biträdande rektor, s.41) Diskursiva förhandlingar – integration ja tack men ’not in my backyard’

Skawonius Avhandlingen handlar om ”de tidiga utbildningsval som föräldrar och barn gör under grundskoleperioden och om förutsättningar och möjligheter att göra dem” (Skawonius 2005: 2). -Fokus klass och etnicitet Undersökningsdesign: intervjuer med 21 familjer i två olika delar av ett stadsdelsområde i Stockholm: ett kapitalstarkt (Gamleby) och ett socialt utsatt (Nystad)

Resultat Informationskapital Platsens betydelse Exempel från studiens kap 8: bristande informationskapital, närhetsprincipen råder, upplevd diskriminering