Etik - Att göra det rätta

Vad är etik? Etik är det regelverk vi som individer, organisationer och samhälle, sätter upp som riktlinje och ideal för hur vi skall bete oss i samhället

Etik kallas ofta för moralfilosofi Vad är etik? Etik kallas ofta för moralfilosofi

Vad är etik? Moral är det sätt som vi de facto beter oss på, som individer, organisationer och företag

Inom etiken skiljer man på egenvärden och instrumentella värden Egenvärden är värden som inte behöver motiveras annat än utifrån sig själva, tex. kamratskap, frihet och rättvisa Medan instrumentella värden är de värden som behövs för att vi ska kunna uppnå egenvärden, t.ex. humor, ärlighet och pengar

Etisk medvetenhet Det första steget mot att nå en etisk medvetenhet är kunna rangordna olika egenvärden i någon form av värdestege

Etisk medvetenhet Nästa steg mot en etisk medvetenhet är att kunna avgöra vem som ska få del av dessa egenvärden? Är det jag, en grupp människor (familjen, klassen kompisarna) eller är det alla människor.

Etisk egoism & utilitarism Om man anser att en handling ska medföra goda konsekvenser i först hand för en själv, kalls det etisk egoism. . Motsatsen är utilitarism, dvs. en handling ska medföra goda konsekvenser för alla människor. Medan gruppcentrerad etik innebär att en handling ska medföra goda konsekvenser för en viss grupp människor

Pliktetik Så här tänker en pliktetiker: ”Plikten, normen avgör vilken handling som är den rätta”.

Pliktetik Pliktetik eller regeletik (deontologisk etik, deon = det nödvändiga) innebär att vissa handlingar, t ex lögn, dödande, tortyr, har inneboende egenskaper som gör att de alltid bör vara förbjudna. Alltså oavsett den handlandes avsikter eller konsekvenserna av handlingen.

Pliktetik Problemet som regeletikerna ställs inför är när två goda handlingar ställs mot varandra. När t ex enda möjligheten att förhindra dödande är att man ljuger.

Konsekvensetik Så här tänker en konsekvensetiker: ”Den handling är riktigast som får de bästa konsekvenserna.”

Konsekvensetik Den vanligaste inriktningen inom konsekvensetiken (teleologisk etik) är den så kallade utilitarismen En handling är riktig om den leder till största möjliga överskott av gott Man ska välja de handlingar som ger den största möjliga lyckan åt det största möjliga antalet människor

Konsekvensetik För att fatta rätt beslut gäller det att göra upp en kalkyl Beräkna konsekvenserna av ens handlingar för alla inblandande både på kort och på lång sikt

Konsekvensetik Kan man genom att tortera en person förhindra att jorden förintas, bör tortyren utföras Inga handlingar är fel i sig.

Konsekvensetik Ett annat problem är hur man skall kunna förutse konsekvenserna av ens handlingar Utilitaristen svarar på det senare att man bör försöka göra sitt bästa. Man bör upprätta en kalkyl över vilka olika konsekvenser ens handlande kan få och sedan agera efter det alternativ som verkar leda till de bästa konsekvenserna

Sinnelagsetik Det som avgör om en handling är rätt eller fel är avsikten bakom handlingen

Sinnelagsetik Sinnelagsetik innebär att en handlings moraliska status avgörs av vilken avsikt den handlande har Det är alltså inte i detta fall konsekvenserna eller regeln som avgör vilken handling jag ska välja utan vilket motiv jag har för mitt handlande

Sinnelagsetik - motargument Det är svårt att veta människors verkliga avsikt med sina handlingar. Man kan inte bara bete sig hur som helst för att man anser att avsikten är god.

Sinnelagsetik - motargument Man bombar en stad och att det då stryker med även civila, är inget moraliskt problem då inte detta var avsikten