Lagen om förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster 571/2016 (KaPA-lagen)

Lagens syfte och tillämpningsområde Syftet med lagen är att förbättra tillgången och kvaliteten på offentliga tjänster, tjänsternas informationssäkerhet och interoperabilitet och styrningen av tjänsterna samt att främja effektiviteten och produktiviteten inom den offentliga förvaltningen. I lagen föreskrivs om den offentliga förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster, kraven på dem, uppgifter som hänför sig till produktionen av dem samt behandlingen av personuppgifter och andra uppgifter i samband med detta. I lagen föreskrivs också om rätten och skyldigheten att använda gemensamma stödtjänster för e-tjänster och om förutsättningarna för att använda stödtjänsterna. I bakgrunden finns de stödtjänster för att främja de digitala tjänsternas infrastruktur som ingår i åtgärdsprogrammet för den nationella servicearkitekturen. Produktionsansvaret för de nuvarande e-tjänsternas stödtjänster preciseras och anpassas till servicearkitekturen. 2

3 Informationsförvaltningslagen (634/2011) Styrning av informationsförvaltningen Informationssystemens interoperabilitet TORI-lagen* (1226/2013) Gemensamma grundläggande informationstekniktjänster och gemensamma informationssystemtjänster KaPA-lagen (571/2016) om gemensamma stödtjänster för e-tjänster *)TORI-lagen: Lag om anordnande av statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster

Lagen om stödtjänster för e-tjänster (KaPA-lagen) Statskontoret Befolkningsregister- centralen Valtori API-katalogen Vetuma (i slutet av 2017) Betalning Behandling av uppgifter och andra krav Informationskällor som utnyttjas Styrning från finansministeriet Skyldighet Statsförvaltningen Kommuner Domstolar Rättighet Övriga som sköter offentliga uppdrag Skyldighet och rätt att använda tjänsterna KATSO-autentisering (av Skatteförvaltningen i början av 2017) Rättighet Privata organisationer Servicevy Identifiering av medborgare Service- datalagret Ärendehanterings befogenheter Meddelande- förmedlingstjänst Behandling av uppgifter Krav på tjänsterna Avoindata.fi Fogas till API- katalogen? Undantag för följande: identifiering betalning meddelandeförmedling Integrationsleden Servicevyer Servicedatalagret Ärendehanterings- befogenheter Integrationsled Lantmäteri- verket Karttjänsten för förvaltningen Gemensamma stödtjänster för e-tjänster Virtu (Tori A)

Fördelar för medborgarna 5

Vilka ändringar medför lagen?

7 Identifieringen NUI FRAMTIDEN

Identifieringstjänsten Den elektroniska identifieringstjänsten nu ‒ Varje organisation inom den offentlig förvaltningen gör upp ett avtal med den aktör som erbjuder identifieringstjänsten (banker, leverantörer av mobilcertifikat & Befolkningsregistercentralen) ‒ Inom den offentliga förvaltningen finns ca avtal om elektronisk identifiering ‒ Från användarens synvinkel varierar utbudet av identifieringstjänster mellan organisationer; i kommun A finns till exempel alla banker med, i kommun B bara vissa ‒ Varje organisation betalar för tjänsten direkt till banken eller operatören ‒ Det går åt en avsevärd mängd arbetstid för att göra upp, övervaka och förvalta dessa avtal ‒ Förvaltningen av avtalen och transaktionskostnader som hänför sig till dem uppgår totalt till ca 3 miljoner euro i året Den elektroniska identifieringstjänsten i framtiden ‒ Centraliserad förvaltning av avtalen ‒ I stället för avtal är målet att ha 2 avtal i förtroendenätet för elektronisk identifiering ‒ Förtroendenätverkets verksamhet inleds senast den 1 maj 2017 ‒ Centraliserad finansiering ‒ En centraliserad lösning för identifiering ‒ Flera identifieringsverktyg kan användas, även nya ‒ Identifieringsverktygen köps från det nationella förtroendenätverket 8

9 NUI FRAMTIDEN Informationsleden

En nationell informationsled Dataöverföringen mellan organisationer nu ‒ Bilaterala avtal och sammanslagningar mellan organisationer ‒ Ingen enhetlig anslutningsmodell ‒ Utmaningar för interoperabiliteten Dataöverföringen mellan organisationer i framtiden ‒ Skyldighet för organisationer inom den offentliga förvaltningen att ansluta sig till informationsleden ‒ Nya tjänster ska byggas så att de kan anslutas till informationsleden ‒ Interoperabilitetsprincipen fullföljs ‒ Möjlighet för företag att ansluta sig till informationsleden 10

11 NUI FRAMTIDEN Servicedatalagret

Det nationella servicedatalagret Nuläget ‒ Varje organisation uppdaterar sin servicedata i de olika tjänsterna via olika system ‒ Om t.ex. jourtiderna för kommunernas medborgarkontor ändras, ska uppgifterna uppdateras hos FPA, Skattebyrån, TE-byrån och på kommunens egna webbsidor. Om en skolas telefonnummer ändras kan det i värsta fall finns upp till 15 olika tjänster som ska uppdateras, var och en med egen förvaltning. ‒ Det saknas enhetliga servicebeskrivningar (vad, var, för vem) till exempel av kommunernas lagstadgade tjänster. Strukturen på hur servicedatan framställs varierar ‒ Det saknas en enhetlig klassificering av informationen ‒ Till exempel servicehus/seniorlägenhet/stött serviceboende/grupphem/åldringshem Efter ibruktagandet av servicedatalagret ‒ Informationen uppdateras bara på en plats, varefter de sedan går att dela/hämta avgiftsfritt genom olika webbtjänster, även till privata tjänster genom standardiserade gränssnitt. ‒ Största delen av tjänsternas innehåll finns redan beskrivna inne i systemet. Det är möjligt att göra organisationsspecifika tillägg. Modellerna för servicebeskrivningar som görs som ett pilotprojekt i S:t Michel hjälper andra kommuner att beskriva sina egna tjänster. ‒ Informationen är klassificerad enligt en enhetlig ontologi. Strukturen på beskrivningarna är enhetlig. ‒ Servicedatalagret fungerar i bakgrunden av servicevyernas tjänstesökning och gör det lättare för användarna att förstå tjänsternas innehåll, hitta kanalerna i dem och börja använda tjänsterna. 12

13 NUI FRAMTIDEN Befogenheter

Ärendehanteringsroller och fullmakter Bemyndigande nu ‒ Fullmakterna görs på papper ‒ Fullmakterna registreras ofta fysiskt på plats ‒ Bemyndigandet måste göras separat för varje organisation ‒ Om en person innehar olika roller (medborgare, myndighet, företagsrepresentant) krävs olika förfaranden för beviljande av fullmakt Bemyndigande i framtiden ‒ Bemyndigandet görs elektroniskt i tjänsten suomi.fi ‒ Kräver inte fysisk närvaro ‒ Fullmakterna granskas i samband med den elektronisk ärendehanteringen ‒ Kräver inte fysisk närvaro ‒ En fullmakt gäller för flera olika tjänster ‒ Fullmakter för olika roller kan förvaltas i en och samma kanal ‒ Inga överlappande eller parallella lösningar 14

15 NUI FRAMTIDEN Servicevyn

Servicevy: en lucka för de digitala tjänsterna Nuläget ‒ Kunderna har tillgång till de offentliga förvaltningstjänsterna i Finland via samlingsportalerna suomi.fi och yritys.fi. ‒ Suomi.fi upprätthålls av en redaktion som sammanställer information om tjänster på olika webbplatser (de myndigheter som producerar tjänsterna skriver in samma information om tjänsterna i otaliga olika webbplatser och webbtjänster) ‒ En del av den offentliga förvaltningens elektroniska tjänster erbjuder medborgarna elektronisk informationsförmedling (medborgarkontot), dock inte för företag. Den största delen av meddelandena från förvaltningen till kunderna går ut som papperspost eller via telefon, och orsakar betydande kostnader. ‒ Kunderna kan söka fram information om sig själva elektroniskt i en del av den offentliga förvaltningens register genom att logga in i dem separat. Medvetenheten om att det går att kontrollera registeruppgifterna elektroniskt har inte vunnit något större genomslag. Det går också att be om att få se sina egna uppgifter i registren genom att besöka den ansvariga myndighetens servicekontor eller genom att be om ett utdrag per post. När informationen uppdateras är kunden tvungen be om ett nytt registerutdrag. I framtiden ‒ Information om en offentlig tjänst skapas en gång för alla som öppna data i servicedatalagret och därefter kan alla webbtjänster och datasystem, inklusive suomi.fi-servicevyerna, utnyttja den aktuella och felfria informationen om tjänsten. ‒ Kunderna kan söka upp servicekontoren på en karta och få fram vägbeskrivningar till dem (karttjänsten för förvaltningen) ‒ Den nya meddelandeförmedlingstjänsten möjliggör elektronisk kommunikation mellan myndigheter, medborgare och företag. Myndigheterna kan också skicka meddelanden, rekommendationer och påminnelser enligt användarens livssituation. ‒ Målbild: i fortsättningen skickar myndigheterna endast elektroniska meddelanden via meddelandeförmedlingstjänsten ‒ Användaren kan förvalta förmedlingskanalen, som normalt är elektronisk. Meddelanden går att läsa i servicevyn under sektionen Egna meddelanden ‒ Tillgång till de aktuella registeruppgifterna via en tjänst. Senare möjligt att ändra personlig information direkt i servicevyn eller eventuellt att dela den egna informationen med andra. ‒ Serviceguider enligt användarnas livssituationer eller företagens utvecklingsfas. ‒ Tjänsterna fungerar med alla terminaler och är tillgängliga för alla 16 Den information och de tjänster som nås genom servicevyn samt deras omfattning är beroende av genomförandet av integrationsleden, servicedatalagret, identifieringstjänsten, behörighetstjänsten, meddelandeförmedlingstjänsten och den förnyade karttjänsten för offentlig förvaltning.

Servicehelheten suomi.fi

Tillgänglighet ‒ Medborgarnas servicevy och användargränssnittet för identifiering i tjänsten har planerats med hänsyn till specialgrupper (bl.a. i samarbete med Synskadades förbund rf) ‒ Ärendehantering för en annan persons räkning ger t.ex. äldre personer möjlighet att få sina ärenden uträttade. ‒ Personer som inte har bankkoder kan använda sig av andra säkra former av identifiering (mobilcertifikat, elektroniskt ID-kort) 18

Eeva Lantto Lagstiftningsråd Tfn Sami Kivivasara Lagstiftningsråd Tfn Maria Nikkilä Programchef Tfn Till websidan