Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Camilla Wallström Kunskap föds där tanke och känsla möts
Advertisements

Lust att lära - möjlighet att lyckas!
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Skola och arbetsliv i samverkan
Välkomna till information kring betyg och bedömning
Till vem riktar sig utvecklingspaketet?
Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning6/22/2014 Kvalitetsgranskning av gymnasial lärlingsutbildning.
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Stat – Huvudman - Profession
Välkommen till Vikenskolan
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Utvecklingsdagar för rektorer och förskolechefer Storhogna 5-6/9
SKOL- OCH BARNOMSORGSFÖRVALTNINGEN Stephan Rapp, Skolinspektionens dag Lund 22 nov 2010 ”Vi ska klara alla barn och elever”
Pedagogiskt ledarskap
Planering.
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
Systematiskt kvalitetsarbete
Våra farhågor 1.Adressen blir också fortsättningsvis ett misch-masch där uppdraget riktas till den professionella organisationen medan ansvaret för brister.
Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun. Skolverkets utbildningsinspektion Vi inspekterar för att förbättra!
Nya samlade läroplaner
Lärares planeringsarbete!
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Specialpedagogiska skolmyndigheten är statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Det övergripande uppdraget är att alla ska ges möjlighet att nå.
Kunskaper Mål: Öka eleverna läs- och skrivförmåga Elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås upplever att de får ledning och stimulans att.
Att främja närvaro – för alla elevers rätt till utbildning.
Kvalitetsarbetet och redovisningen
Skollagen - innehåll Inledande bestämmelser, kapitel 1
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Regelbunden tillsyn i Älvdalens kommun
Skolinspektionen Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare i Falkenbergs kommun.
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Läroplansträff Välkomna!.
/X Regelbunden tillsyn höstterminen 2009 Skolinspektionen bedömer att det kvalitetsarbete som bedrivs har en god struktur och är kopplat till.
Disposition och utgångspunkter
Kvalitetsredovisning Resultat för grundskola 1 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2007 Antagen av Utbildningsnämnden.
Generella synpunkter Tydlig och mer lättöverskådlig struktur Bra med gemensam reglering för verksamhetsformer och huvudmän Bra att förskolan blir egen.
Skärpta krav i SKOLLAGEN fr o m ht-11 Skollagen kap 6 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling.
BUN DAGAR Resultat- och Kvalitetsuppföljning
Kvalitetsredovisning Resultat för gymnasieskola 1 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2007 Antagen av Utbildningsnämnden.
Hur väl verksamheten uppfyller nationella mål
EN PRESENTATION AV SPECIALPEDAGOGISKA INSTITUTET
Riktad tillsyn av bedömning och betygssättning
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
LGR 11 Innehåll 1. Skolans värdegrund och uppdrag
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
Kvalitet i förskola, skola, vuxen- utbildning och skolbarnsomsorg Statens utgångspunkter –Elevernas utveckling mot nationella mål i centrum –Nationell.
Föräldraråd Tack!. Bildningsförvaltningen Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Del 1- Skolans värdegrund och.
Nämndplan 2015.
Ansvar gentemot vem/vilka?
Tillsyn och insyn i fristående verksamhet Omfattning i Kristianstad december fristående förskolor,777 barn 2fristående fritidshem407 barn 2fristående.
Tillsynens syfte Tillsynen ska bidra till en säker vård och omsorg av god kvalitet och arbeta på ett sådant sätt som bäst gagnar vård- och omsorgstagarna.
Lönekriterier för lärare inom samtliga skolformer inom Utbildning Gävle och Näringsliv & arbetsmarknad Gävle (gäller från och med 2016 års löneöversyn)
Orebro.se ALLA ska med – att ge stödinsatser i utbildningen! Kerstin Isaksson Specialpedagog Centralt Skolstöd/Lotsen ansvarig för kommungemensamma skolplaceringar.
Skoldialogen - samverkan för bästa skola Växjökonferensen den 27 januari 2016 Marie Sedvall Bergsten, Undervisningsråd.
Elevhälsa Elevers behov och skolans insatser Projektledare Anna Blom Elevhälsan 1.
Utbildning för nyanlända elever Höstterminen 2015.
2015 års skolkommission Skolkommissionens delbetänkande Presentation den 17 augusti 2016.
Regelbunden tillsyn i Timrå kommun Återföring. Innehållet Inledning Genomgång av beslut Systematiskt kvalitetsarbete Vad händer sedan? SPSM.
Varannan i mål - En kvalitetsgranskning av gymnasieskolors förmåga att få alla elever att fullfölja sin utbildning Skolinspektionens dag 2009.
Förändringar i skolan En sammanfattning av de förändringar som påverkar er föräldrar Urban Åström Förvaltningschef BoU Lars Thorin Utvecklingsledare BoU.
Kontaktpersoner Bedömning & Betyg
Stöd och anpassning av undervisningen för varje elev. Vad krävs?
Nyheter i skollagen från och med 1. 7
Huvudmannabeslut Skolinspektion 2016
Nyheter i skollagen från och med
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Personen från Skolverket
Välkomna! Dagordning Inledning: Helene Moquist, Uppföljningsenheten
Digitalisering av kvalitetsledning och kvalitetsuppföljning
Presentationens avskrift:

Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet

Vad har hänt? Före 1991 Skolan statlig – regelstyrd – specialdestinerade statsbidrag till kommunerna, Skolöverstyrelsen och länsskolnämnder Efter 1991 Skolan kommunal, målstyrning, fristående skolor Målstyrning Skolverket inrättas för målen och för utvärdering, tillsyn 2008 Skolinspektionen inrättas, mer resurser 2011 Ny skollag, tydligare och skarpare verktyg Nordiska lärarorganisationernas samråd

Organisation Nordiska lärarorganisationernas samråd

Skolinspektionens uppdrag Viktigt instrument för att genomföra en nationell skola och likvärdig utbildning. Kontrollerar och granskar svenska skolor – från förskola till vuxenutbildning. En god utbildning i en trygg miljö. I samband med tillsyn och kvalitetsgranskning ge råd och vägledning om vad skolan behöver rätta till utifrån de krav som finns i lagstiftningen. Varje barns och varje elevs bästa alltid i fokus. Nordiska lärarorganisationernas samråd

Bra tillsyn – bättre skola Nordiska lärarorganisationernas samråd

Kvalitetsgranskning Tematiskt inriktade och behandlar avgränsade områden, till exempel ett särskilt ämne eller problemområde inom skolan.. Granskning i förhållande till regelverk, forskning och beprövad erfarenhet. Erfarenheterna, också positiva exempel, sammanfattas i en gemensam rapport som även andra skolor kan få vägledning av. Regelbunden tillsyn Berör alla kommunala och fristående skolor, från förskola till vuxenutbildning. Anger på vilka områden skolan inte uppfyller de nationella kraven och där den måste förbättras. Krav på återrapportering – uppföljning. Nordiska lärarorganisationernas samråd

Kvalitetsgranskning Tematiskt inriktade och behandlar avgränsade områden, till exempel ett särskilt ämne eller problemområde inom skolan. Granskning i förhållande till regelverk, forskning och beprövad erfarenhet. Beslut till varje skola om vad den behöver utveckla och förbättra inom det aktuella området. Erfarenheterna, också positiva exempel, sammanfattas i en gemensam rapport som även andra skolor kan få vägledning av. Exempel på genomförda granskningar: Rektors pedagogiska ledarskap I och II Nordiska lärarorganisationernas samråd

Regelbunden tillsyn – Bedömningsområden 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt stöd 3. Bedömning och betygssättning 4. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling 5. Förutsättningar för lärande och trygghet 6. Styrning och utveckling av verksamheten Pedagogiskt ledarskap ingår i samtliga områden, specifikt i område 6. Det pedagogiska ledarskapet ingår i samtliga områden – främst i Ledning och utveckling av utbildningen Nordiska lärarorganisationernas samråd

Styrning och utveckling av verksamheten Rektor ska, genom ett aktivt ledarskap, styra och utveckla verksamheten vid skolan så att alla elever ges en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö. Därför ska rektor, tillsammans med elever och personal, ha ett långsiktigt arbete för att nå detta syfte. Arbetet sker genom att utifrån en analys av nuläget identifiera verksamhetens utvecklingsbehov och med grund i denna analys sedan vidta nödvändiga förbättringsåtgärder. Detta innebär exempelvis att personalen ges kompetensutveckling som motsvarar de behov som framkommit genom analys av verksamhetens förbättringsområden. Det innebär också att rektor fördelar verksamhetens resurser på ett sätt som svarar mot elevernas behov, så att alla elever ges förutsättningar att nå målen för utbildningen. Nordiska lärarorganisationernas samråd

Arbetet inom styrning och utveckling av verksamheten granskas genom bedömning av följande kritiska faktorer Rektorn följer upp skolenhetens resultat. Uppföljningen genomförs i relation till de nationella målen och dokumenteras. Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar rektorn om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. Rektorn planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. Personalen vid skolenheten ges möjlighet till den kompetensutveckling, som krävs, för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. Rektorn fördelar resurser inom skolenheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Nordiska lärarorganisationernas samråd

Uppföljning av skolans resultat – vad ingår i detta? Uppföljningen måste omfatta resultat i ämnen i grundskolans årskurser 3, 6 och 9 samt resultat i gymnasieskolan. Uppföljningen måste även omfatta trygghet och studiero samt särskilt stöd. Exempel på kunskapsresultat som behöver analyseras: Skillnader mellan kön Skillnader mellan ämnen/program Skillnader mellan olika läsår Skillnader nationella prov – kunskapsresultat Fördelning betygssteg Meritvärden/betygspoäng Nordiska lärarorganisationernas samråd

Sammanställning kunskapsresultat - ett exempel från en årskurs 6 Svenska 87 % Matematik 67 % Engelska 90 % Idrott och hälsa 100 % NO 100 % SO 100 % Musik 100 % Bild 100 % Hem- och konsumentkunskap 100 % Teknik 100 % Slöjd 100 %

Rektors ledarskap har avgörande betydelse för verksamheten… Rektor har alltför sällan rollen som pedagogisk ledare i det praktiska arbetet. … och måste grunda sig på kunskap om uppdraget och om situationen på den egna skolan. Rektors förtrogenhet med verksamheten är svag. Ibland saknas kunskap om regelverk och myndighetsutövning. Brister när det gäller uppföljning och utvärdering. Betyg sätts ibland på felaktig och ofta på icke likvärdig grund. Tillsyn och kvalitetsgranskning Skolinspektionens erfarenheter och resultat

Rektors pedagogiska ledarskap Fokus på elevernas behov och utveckling (individ, grupp, skola) Metod + Metod Nordiska lärarorganisationernas samråd