Hälsofrämjande insatser i skolan. Utvärdering av DISA. Pernilla Garmy Skolsköterska, Doktor i medicinsk vetenskap Skolsköterskekongress, Stockholm 15 april.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Upplägg Vad är folkhälsa? Definition och övergripande rekommendationer för hur man bör arbeta Vad ska vi göra inom folkhälsa? Mål och styrdokument Vad.
Advertisements

Nationella screeningprogram
Fokusspår 5: Lokala resultat av den nationella föräldrastödssatsningen – erfarenheter från tre projekt i Västra Götalands län Från ord till handling -
“Healthy Cities holds the key to delivering Health 2020 at the local level” (Zsuzsanna Jakab, Regional Director WHO Regional Office for Europe)
– en rättighet för ALLA barn?
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
´ Tillgång till elevhälsa – ett lotteri för eleverna
Unga14 10 – 21 februari (v 7-8) sker en mätning av folkhälsa bland barn och unga.
ett utvecklingspartnerskap
Psykisk ohälsa bland barn och unga - ett folkhälsoperspektiv
Tankar kring utsatthet vid funktionshinder
Beroende och den växande hjärnan
Plug In riktar sig till elever som avbrutit eller riskerar att av bryta gymnasieskolan. Nationellt är frånvaron hög, närmare 30 %, för Västerbotten ligger.
Hälsovecka på Olaus Petriskolan Arbetslag B 2009
SkolPlus Skol- Positivt Lärande Utifrån Samarbete.
Är det väl använda pengar?
Information om rehabiliteringsgarantin (till vänster i menyn rehabiliteringsgarantin) -Överenskommelsen -Frågor och svar om.
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp
Ungdomsmottagningarna Blekinge. Ungdomar år En mottagning i varje kommun kontakter 2010.
Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård
Sjukgymnastik för äldre personer
VARFÖR IDROTT I SKOLAN ? * Du ska få träna upp din fysiska, psykiska och sociala förmåga * Ämnet ska ge dig kunskaper om en hälsosam livsstil. *
Prevention och behandling av undernäring i hemsjukvården Kvalitets och utvecklingsarbete i Stockholms läns landsting Sonja Modin, allmänläkare Centrum.
Att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd
Vad kan man vinna? Hälsoekonomi med samverkansperspektiv
En metod som ger jobb IPS ökar aktivitetsförmågan hos psykiskt sjuka. Det visar sig genom att fler får jobb, de har längre anställningstid och fler arbetade.
Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
Riktlinjer för rehabilitering vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom, (KOL). – Landstinget Kronoberg Eva Edfeldt, leg. sjukgymnast.
Skolresultat och psykisk hälsa ett spiralformat samband Inledning Björn Wickström Temaledare Psynk
Folkhälsoteamet, norra Örebro län Barns och ung- domars livs- villkor och levnadsvanor 20 Äldres hälsa Samverkan/dialog Bokslut Samhällsplanering.
SBU-rapport – Dyslexi Barngruppen Martin Jägervall
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) - Lindesberg 2011/1012 Jonas Karlsson, Projektledare.
SBU-rapport Behandling av depression hos äldre Medicinsk grupp Äldre
Att förebygga stress och depressiva symptom med skolbaserade insatser Pernilla Garmy, Skolsköterska, Doktorand Skolsköterskekongress i Karlstad 7 maj 2015.
SBU-rapport Luckor i kunskapen om barn- och ungdomstandvård – fluor enda säkra metoden.
Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression
Sociala investeringar / tidiga insatser Louise Källbom Stefan Nybom Inledning – förebyggande insatser Ex – umeå och norrkoping Psynk Frågor Social investeringar/Tidiga.
- Hur ser stress ut bland barn och ungdomar i jämförelse med vuxna? - Hur många drabbas av stressrelaterad ohälsa och varför? - Hur kan skola och hem samarbeta.
Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 Undersökning vart 4:e år 11-, 13- och 15-åringar 8000 elever Start 1985/86 Nationell – internationell jämförelser.
Landstingets ledningskontor IFB-projektet Intensiv familjebehandling.
Elevhälsa Elevers behov och skolans insatser Projektledare Anna Blom Elevhälsan 1.
Hur undersöker man hälsa?. Synen på hälsa Medicinsk: hälsa = frånvaro av sjukdom Funktionell: hälsa = funktionsförmåga Subjektiv: hälsa = upplevt tillstånd,
PRAO ÅK 8 VECKA nov Din studievägledare och kontaktperson på skolan: Mimmi Linden
Med avstamp i forskning mot evidensbaserad praktik Magnus Zingmark Leg arbetsterapeut Medicine doktor FoU-ansvarig Östersunds kommun.
FMS gör skillnad! FMS erbjuder verktyg som gör det möjligt för alla på din skola att arbeta tillsammans med hälsa och livsstil för att förbättra skolresultaten.
Socionom och dansinstruktör
Vad vi gör Vad vi vet Vad vi behöver veta mer om Vad vi kan göra
Programområde Spelberoende vid CPF
- En metod från Landstinget i Kalmar län
Skolan som arena för psykisk hälsa
Träff 11 Välkomna!.
Närvarande ledarskap för en hållbar välfärd
- En metod från Landstinget i Kalmar län
Ungdomsenkäten Om mig hälsa och livsstil bland ungdomar i Östergötland
Vad är SkolFam? Skolsatsning inom familjehemsvården
Träff 2 Välkommen!.
Försäkringsmedicinsk definition
Sociala investeringsmedel, spår 2
- att kartlägga psykosociala risker
GRNMATC – KAP 6 NEGATIVA TAL.
Insatser i öppenvården för att förebygga ungdomars återfall i brott
Elevhälsan – en kartläggning av aktiviteter
Samverkansråd
Ungdomars hälsa och livsstil
Elevhälsa Vilka behov ser vi? Hur kan vi förebygga? Marie Aspfors
Läkarintyg för sjukpenning
Eva Henje, MD, PhD.
Presentationens avskrift:

Hälsofrämjande insatser i skolan. Utvärdering av DISA. Pernilla Garmy Skolsköterska, Doktor i medicinsk vetenskap Skolsköterskekongress, Stockholm 15 april 2016

Hälsofrämjande insatser i skolan 100-tals program används i Sverige De flesta är inte vetenskapligt utvärderade Risk att ineffektiva program används Källa: SBU 2010, Socialstyrelsen 2008

WHO

Ungdomars mentala hälsa Depression – största orsaken till sjukdom / funktionsnedsättning globalt. Vanligt med första symtom vid 14 år. Suicid – 3:e vanligaste dödsorsaken. Health for the worlds adolescents – WHO 2014

DISA Depressive symptoms In Swedish Adolsecents Din Inre Styrka Aktiveras 1990-talet: Stockholms Läns Landsting

DISA Manualbaserat program Förebygga stress och depressiva symtom Målgrupp: ungdomar år KBT-baserat 10 träffar, 1 gång/ veckan, 1½ timme per tillfälle Ledare: skolkurator, skolsköterska, pedagoger

DISA Ändra negativa tankemönster Social förmåga Positiva aktiviteter

Sammanfattning DISA är ett av flera sätt som skolorna kan använda för hälsopromotion DISA minskar depressiva symtom och stärker ungdomars självskattade hälsa Kostnaden för DISA är låg i förhållande till dess effekt De positiva aspekterna i manualen behöver betonas mer för att stärka ungdomarnas förmågor DISA-ledarna behöver får utrymme och flexibilitet för att kunna möta ungdomarnas behov

Fortsatt forskning Löpande utvärderingar Verksam komponent Är det rimligt att använda KBT i förebyggande/ hälsofrämjande syfte? Diskussion kring implementering –Målgrupp –Frivilligt/obligatoriskt