Demografisk utveckling i AC län. En jämförelse mellan år 1982, år 2000 och år 2007 Äldre i AC län

Antal personer med demenssjukdom i AC län En jämförelse mellan år 1982, år 2000 och år 2007

Äldre i AC län Andel personer med demenssjukdom i AC län som vårdas på särskilt boende. En jämförelse mellan år 1982, år 2000 och år 2007

Antal vårdplatser och svarsfrekvens år 2000 och år 2007, totalt och fördelat på sjukvårdsdistrikt Äldre i AC län

Demenssjukdomens konsekvenser Stressorer f ö rknippade med v å rd i hemmet. - stora fysiska krav som tunga lyft, att ge hj ä lp med ADL - att st ä ndig beh ö va finnas till hands, - f ö rsumma egna behov - tr ö tthet, utmattning och psykisk belastning - nedsatt immunf ö rsvar - f ö rh ö jda blodtrycksv ä rden - minskad fysisk aktivitet och s ö mn - mer psykofarmaka - ö kad risk f ö r depression - ö kad mortalitet - minskat socialt umg ä nge

… men att vara anh ö rigv å rdare ä r inte en sjukdom! M å nga olika stressorer -> m å nga olika å tg ä rder M å linriktad å tg ä rder i adekvat ” doser ” Dagv å rd 1 g å ng per vecka? N ä rst å ende ä r olika (arbete, etnicitet, klass, k ö n och typ av relation)

Tre kriser Vid diagnosen I samband med flytt till s ä rkilt boende I samband med n ä rst å endes d ö d

F ö rnekande Ö verinvolverande Ilska Skuld Accepterande (Dhooper 1991)

Socialt n ä tverk och socialt st ö d Upplevelse av b ö rda, grad av depression, livstillfredsst ä llelse och f ö rekomst av h ä lsoproblem ä r relaterat till tillg å ng till socialt st ö d. En signifikant annan! Lika viktigt att se mening i v å rdandet som att f ö rst å b ö rdan

Varf ö r orkar en del med d å liga f ö ruts ä ttningar medan andra inte tycks orka trots goda f ö ruts ä ttningar? Tre faktorer att beakta Upplevelse av b ö rdan? Vad tvingas man avst å ifr å n? Ö msesidighet?

Reflektion Sjukdomslidande, livslidande, vårdlidande Skulden Den föregripande sorgen Emotionella belastningen trots särskilt boende

Tre typer av st ö d Ekonomiskt Psykosocialt Avlastning

Personligt stöd Anhöriggrupper Individuellt stöd Stöd via anhörigföreningar och frivillig organisationer Informella nätverk Nätburet stöd (t ex ACTION) Behoven är väldigt individuella och skiftar från tidpunkt till annan!

Vad har effekt? Individuellt st ö d b ä ttre ä n gruppaktiviteter Avl ö sning (respite care) Dagv å rd Avl ö sning i hemmet Den sociala och den kognitiva komponenten viktig men ocks å st ö d som hj ä lper n ä rst å ende att hitta coping strategier Effekt n ä r man involverar b å de n ä rst å ende och den demenssjuke i interventionen Demenssjuksk ö terska koordinator (Eloniemi-Sulkava m.fl., 2001) Mittelmans studie (2006) -> ganska svag evidens (metodologiska problem, f ö r kort tid, f ö r liten dos, ej problemorienterat

Vårdare Patient Närstående

Sammanfattning Anh ö rigst ö d ska erbjudas tidigt i sjukdoms- F ö rloppet anpassas till person och situation, dvs. individualiseras Anh ö rigst ö d ska ocks å omfatta st ö d till den demenssjuke Anh ö rigst ö d ska vara uth å lligt ö ver tid och bygga p å personkontinuitet Anh ö rigst ö d m å ste vara flexibelt, f ö r ä nderligt ö ver tid, utformat i dialog med anh ö riga Anh ö rigst ö d ska inneh å lla hj ä lp att guida familjen s å att adekvat hj ä lp tillf ö rs ä kras och att familjens r ä ttigheter blir tillgodosedda

Till sist! Det l ö nar sig att satsa p å st ö d till n ä rst å ende! Prioritera bra ankomstsamtal! Utveckla v å rd i samverkan