Lena Nylander och utvecklingsstörning (ASD och IDD) hos vuxna 19 mars 2015 Lena Nylander, psykiater, med dr Lund

Lena Nylander Historik autism Berättelser/beskrivningar sedan 800 år Leo Kanner 1943 var den som först beskrev barn med autism och utvecklingsstörning Hans Asperger 1944 beskrev barn med autism och normal begåvning + tal Lorna Wing 1981: Aspergers syndrom; autismspektrum (ASD) ICD ; DSM-IV 1994 DSM Autism (Autism Spectrum Disorder/ASD)

Lena Nylander Autism är kognitiva funktionsnedsättningar Annorlunda sätt att ta in och bearbeta information - en annorlunda hjärnfunktion som är funktionshindrande Från tidig barndom/medfött, är alltså utvecklingsrelaterade; påverkar, och påverkas av utvecklingen Finns oftast kvar i vuxen ålder, särskilt om personen har utvecklingsstörning

Lena Nylander Problemen vid autism Är genomgripande, tydliga, funktionshindrande och har funnits sedan tidig barndom Kan finnas vid alla nivåer av IQ, men är vanligare vid låga nivåer Medelsvår/svår utv-störning: 42% har autism Hög begåvning är ovanligt

Lena Nylander Autismspektrumstörningar (ASD) i ICD-10/DSM-IV autism i barndomen/autistiskt syndrom (autism, klassisk autism, Kanners syndrom) Aspergers syndrom (felaktig benämning: ”högfungerande” autism) atypisk autism/PDD-NOS, felaktig benämning:”autismliknande tillstånd”)

Lena Nylander Autism Gemensamt: bristande förmåga till social förståelse och samspel, samt repetitiva beteenden Autismspektrumtillstånd (ASD) finns hos minst 0.6%, kanske uppåt 1%, av befolkningen Fler män än kvinnor

Autism i DSM-5 – en dyad A. Varaktiga brister i social kommunikation och social interaktion i multipla miljöer – 3 symtom B. Begränsade, repetitiva beteendemönster, intressen och aktiviteter, inkl sensoriska avvikelser/perceptionsstörningar – 2 av 4 symtom C. A och B finns i tidig barndom D. Symtomen orsakar funktionsnedsättning E. Störningarna förklaras inte bättre av (enbart) intellektuell funktionsnedsättning Lena Nylander20157

Autism i DSM-5 Bedömning av om IDD (utvecklingsstörning) föreligger Bedömning av stödbehov och svårighetsgrad för vart och ett av dyadens båda områden (A och B) 3 nivåer: 1. I behov av stöd 2. I behov av omfattande stöd 3. I behov av mycket omfattande stöd Lena Nylander20158

9 Vanligt problem, hos minst 50% Perceptionsstörningar = annorlunda bearbetning och tolkning av information från sinnesorganen, ffa hörsel, känsel Kan ge beteendeproblem, ”tvång”, ”fobier”, hyperaktivitet, uppmärksamhets- och koncentrationsproblem Ibland annorlunda lustupplevelser Boktips: Olga Bogdashina

Lena Nylander Också vanligt: Monomodalt processande – en sinneskanal i taget, svårigheter att tänka på mer än en sak i taget Uppmärksamhetsstörning – fokuserar ”fel” Långsamhet Annorlunda motivation Sömnstörning Utmanande beteenden

Lena Nylander Teorier om autistiskt tänkande (kognitiva funktioner) Brister i mentalisering (theory of mind/ToM, kognitiv empati) Brister i central koherens Brister i exekutiva funktioner, inklusive svårigheter med automatisering och generalisering

Lena Nylander Normal mentalisering (social fantasi) Förmåga att förstå att andra har ett eget inre liv Förmåga att föreställa sig vad andra vet och inte vet Förmåga att dra slutsatser om andras tankar, känslor, avsikter och önskningar Förmåga att dra slutsatser om andras avsikter utifrån deras beteenden Förmåga att skapa samförstånd, samarbeta Skydd mot ”affektsmitta”

Lena Nylander Mentalisering forts…. Förmåga att låtsas Förmåga att ljuga och luras Förmåga att förstå vad andra vill höra Förmåga att använda ”vita lögner” Förmåga att manipulera andra, att ligga steget före – mental kapprustning

Lena Nylander Mentalisering forts…. Utvecklingsstörning + ASD - ”mindblind” Normalbegåvning + ASD - ”närsynta”; långsamt, mödosamt, explicit inlärt Man föredrar sådant som inte är svårt…

Lena Nylander Något om ”empati” Kognitiv empati = mentalisering Affektiv empati = medkänsla;visas genom hänsynsfullt beteende Affektiv empati/medkänsla förutsätter kognitiv empati (förståelse måste finnas för att man ska kunna ha medkänsla) Vid autism + utvecklingsstörning tydlig och svår brist i kognitiv empati

Lena Nylander Normal (stark) ”central koherens” En förmåga, tydlig hos och typisk för de allra flesta människor, att snabbt se helhet, sammanhang och mening Tydlig och stark benägenhet att bearbeta information i sitt sammanhang Snabb, ofta slarvig, men användbar informationsbearbetning Global strategi för informationsbearbetning

Lena Nylander Vilken nytta har man av stark central koherens? Sammanhang och mening blir snabbt tydliga – i situationer, i synintryck, i tal och text Kommunikation blir meningsfull – beror på vem som säger, vad som sägs, i vilket sammanhang och vilket syfte Viktigt i alla sociala sammanhang

Lena Nylander Vad innebär svag central koherens (typisk för autism)? Detaljorienterad strategi för informationsbearbetning - man börjar med detaljer och kommer inte (mycket) längre Detaljerna blir viktigast - en detalj som ändras kan innebära en helt ny situation

Lena Nylander Vad innebär svag central koherens? Nedsatt förmåga att integrera information från olika kanaler Fragmenterat upplevande – man får ingen ledtråd av sammanhanget utan bara av formen Fragmenterat tänkande Ingen ordningsföljd (t ex orsak – verkan, tid)

Lena Nylander Svag central koherens Mest specifikt för autismspektrum? Svårigheter att förstå sammanhang (”vad det är frågan om”), socialt och kommunikativt Världsbilden består av fragment utan samordning och sammanhang (t ex tid, orsak/verkan)

Lena Nylander Vad innebär svag central koherens? Slumpvisa associationer av händelser/upplevelser– man kopplar ihop två företeelser som har råkat inträffa samtidigt och blir frustrerad om det ena inträffar och inte det andra Slumpvisa associationer av språk och företeelser – ”nya” ord Små förändringar i omgivningen kan vara ohanterliga

Lena Nylander Vad innebär svag central koherens? Svårigheter/oförmåga att använda relativa uttryck/begrepp, t ex pronomen eller adjektiv Svårigheter/oförmåga att skapa symboler – språket uppfattas konkret

Lena Nylander Följder av svag central koherens vid utvecklingsstörning För många med autism och utvecklingsstörning är det talade språket på en alldeles för hög nivå Även de som använder (många) ord förstår dem oftast inte, eller förstår dem enbart utan kontext, som glosor

”Kontextblindhet” Svårare vid lägre begåvningsnivåer Oerhört funktionshindrande – ”ser allt men förstår inget”, missuppfattningar, obefogad rädsla, social oförståelse, bristande flexibilitet, bristande generalisering mm mm Lena Nylander

Lena Nylander Exekutiva funktioner Förmågan att upprätthålla en väl vald strategi för att uppnå ett senare mål Förmågan att styra sitt beteende på ett ändamålsenligt, energisnålt och flexibelt sätt Paraplyterm för en mängd olika delfunktioner Förmågan är beroende av god funktion i hjärnans pannlober

Lena Nylander Känslomässig störning? Personer med ASD har samma känslor som andra Personer med ASD har ofta svårigheter att uttrycka, uppfatta och hantera känslor, alltså kommunikationsproblem, interaktionsproblem Ofta starka känslomässiga reaktioner

Lena Nylander Diagnostik… Det finns inget prov eller specifikt test som ger utslag för autismspektrum ASD är beteendediagnoser Man letar efter ”genomgripande mönster”, under livet och aktuellt, som innebär funktionshinder Kognitiv utvecklingsanamnes är oftast utslagsgivande Skall ej göras som ensamarbete!

Lena Nylander Orsaker till autismspektrumtillstånd Överlappande med orsaker till utvecklingsstörning? Hjärnan är annorlunda ”kopplad”? Flera/många gener, som samspelar med miljöfaktorer pre-/peri-/postnatalt Psykosociala faktorer ger inte autism, men kan minska livskvalitet

Sårbarhet för sjukdom Autism och utvecklingsstörning innebär var för sig en ökad sårbarhet för sjukdom – somatisk såväl som psykisk. Svårundersökta, svårbehandlade – omgivningen måste involveras! ”Vad vill doktorn veta?” ”Info från sjukvården” Beteenderegistrering Lena Nylander

Lena Nylander Kroppsliga sjukdomar Viktiga att tänka på vid förändringar av beteende och vanor, och särskilt när personen har dåligt eller inget språk

Lena Nylander Läkemedel Ingen medicin kan ”bota” ASD Självklart måste en person med ASD få medicin om han/hon har någon sjukdom som kan förbättras med medicin Svåra beteendestörningar kan ibland minska med viss medicin- kroppslig orsak måste ha uteslutits Medicin får aldrig ersätta andra insatser, ex pedagogik eller miljöinsatser

Lena Nylander Läkemedel Många med ASD är mycket känsliga för mediciner - insättning och utsättning måste ske med försiktighet och doserna anpassas Varje medicinering är ett försök där man ej kan förutsäga resultatet, och måste följas upp noggrant

Lena Nylander Positivt och viktigt Personer med autismspektrumtillstånd (liksom andra) utvecklas De primära svårigheterna blir inte värre, snarare bättre (under förutsättning att miljön inte motverkar detta!) En autismvänlig, stimulerande och utvecklande miljö bidrar till minskning av funktionshinder!

Lena Nylander Mer information: ”Så här kan man göra - AST hos vuxna”. Vägledningsdokument på Socialstyrelsens hemsida Regionalt vårdprogram:

Lena Nylander

Lena Nylander