Att arbeta med skolans värdegrundsfrågor Dahlkwist 2013

Värdegrundsfrågorna – delområden 1. Demokrati och mänskliga rättigheter 2. Fostran till tolerans 3. Etiska frågor i det sociala mediesamhället 4. Självbild, social kompetens och vardagsrelationer 5. Mobbning, diskriminering och kränkande beteende 6. Normer och regler i skolmiljön 7. Könsmaktfrågor 8. Etik, lag och rätt 9. Global solidaritet, livsstil och hälsa

Vad är värdegrund? Ett riktmärke på stadig grund Eller en moralisk ”ryggrad” för skolans verksamhet

Vad är ett värde? ”I ett allmänt språkbruk och inom filosofi säger man att något är ett värde eller att något har ett värde,. Det som har (positivt) värde, t ex trygghet, är därmed ett värde. Värde tillskrivs företeelser med hjälp av s k värdeomdömen.”. ”En individs grundläggande värderingar brukar benämnas som värdegrund, eftersom dessa bestämmer personens normer och handlingar”.

Problematisering av värdegrundsbegreppet ”Genom att räkna upp en rad värden och normer som alla förutsätts vara överens om, kan skolans värdegrund ses som ett försök att skapa normativ stabilitet. Genom att göra vissa värden till grundläggande – och därmed svåra att ifrågasätta – begränsas tillfälligt och i någon mån den strid kring normer som ständigt pågår, både i skolans vardag och i den politiska debatten kring vad skola ska vara.” (Martinsson & Reimers, 2008).

Hur är det med våra egna normer och värderingar? Toleransperspektivet bidrar till att hålla liv i nuvarande normsystem Vem får egentligen tillträde till fyren på stadig grund, vem lämnas utanför, vem ska agera vakt? Se på dig själv med kritisk blick ? Var går din toleransgräns?

Parallella normskapanden ”Om vi verkligen vill komma åt kränkningar, trakasserier och diskriminering i skolan är det just i normerna vi bör börja. Genom att kritiskt granska hur normer görs och vilka effekter de får, lär vi oss att se vilka normer det är som vi behöver ifrågasätta och förändra för att komma åt att en del elever och lärare marginaliseras i skolan” Martinsson & Reimers (2008). ”Skolans dolda eller osynliga läroplan styr i praktiken mycket av normbildningen, t ex urvalet av frågor som behandlas i undervisningen och därmed vad som anses mer eller mindre viktigt” (Koskinen 1995).

Dubbla värdegrunder Hur samverkar hem och skola? Hur ser kommunikationen ut? Vilka forum? ?Något exempel från din skoltid eller VFU?

Fördomar och generaliseringar Vad är en fördom? Orsaker? Vad är en stereotyp? Orsaker? Vi- och dom-fenomenet? Orsaker? ? Vilka fördomar har du själv? Något exempel? Hur agera gentemot rykten och vandringshistorier?

Historisk utveckling Från auktoritär nationalism till demokrati och globalism Från moralfostran till värdegrundsfostran Från kyrkomakt till sekulärt samhälle Från solidaritet till social kompetens Läroplanerna: Från värdeneutralitet till värderingskonflikter

Fostran idag (Fjellström) 1. Att förbereda eleverna så att de kan leva och verka i samhället, ”normalisering”. Delvis det vi i dagligt tal kallar social kompetens. 2. Individualisering – att eleverna utvecklas till unika individer, något som ibland delvis kan stå i motsättning till föregående delmål. 3. Idealbildande fostran – att förmedla vissa värde- och normprinciper, att forma önskade karaktärsdrag hos eleverna, att vara moraliska förebilder, att skolan formar en medborgerlig identitet hos eleverna.

En icke-konfessionell skola? ”I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell” (LpO 94, Lgr 11). ?Aktuell problematik?

Vem bär ansvaret? ”Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället” Ur Lgr 11

Viktiga framgångsfaktorer i värdegrundsarbetet - Att tid för samtal avsätts och att relationernas betydelse uppmärksammas på alla nivåer med barn, mellan barn och vuxna och mellan de vuxna. - Att kunskapen och kompetensen inom värdegrundsområdet stärks. Värdegrunden är också till stor del en pedagogisk fråga. - Att det finns tydliga mål på alla nivåer som utvärderas. En hög grad av medvetenhet om hur det ser ut i förskolan och skolan, som grund för utvecklingsinsatser. - Att det finns en tydlig och synlig ledning. Organisationen och dess struktur har stor betydelse i sammanhanget. - Att alla vuxna i skolan är ansvariga för vad som händer i skolan. - Att såväl barn som föräldrar engageras och involveras i värdegrundsarbetet. - Att skolan samverkar med och drar nytta av befintlig kunskap i närsamhället. - Utveckla en gemensam värderingsgrund med normer som överensstämmer med det uppdragsmandat som ges i styrdokumenten. - Normgemenskap bland personalen, vilket ger den enskilde trygghet och stöd. Att var och en ”lever som man lär”. - Gemenskap och frihet att avvika. Rätt att ge uttryck för personliga värderingar, frihet från att bli stämplad som ”avvikare”. (Skolverket m fl)

Det är valår - några värdegrundsdilemman 1. Det är valår. Skolan har i vanlig ordning bjudit in representanter för samtliga riksdagspartiernas ungdomsförbund till skolan för att informera. Men nu kräver dessutom både ett parti med klart uttryckta rasistiska åsikter och ett kommunistiskt parti med väpnad revolution på programmet att få delta. De åberopar yttrandefriheten och våra demokratiska rättigheter som skäl att få vara med. Hur bör skolan agera i detta fall? 2. En måndag morgon när du kommer till skolan så står en representant för ett tydligt främlingsfientligt parti i den stora uppehållshallen och delar ut flygblad till de morgontrötta eleverna. Hur bör skolan agera i detta fall? 3. I din egen klass florerar en stor mängd märkliga vandringshistorier av främlingsfientligt och rasistiskt slag. De handlar exempelvis om hur invandrare behandlar sina barn eller hur de inreder sina bostäder. Du har i flera år nu hört olika varianter av dessa skrönor, samtidigt som några är nya för dina öron. Hur bemöter du dessa? Hur bör skolan agera? 4. Några elever har olika nazistiska symboler påsydda på sina kläder och kepsar. Hur bör skolan agera? 5. Du är lärare. Det är valår. Eleverna i din klass vill absolut veta på vilket parti du tänker rösta på. Hur tycker du det är lämpligast att bemöta den frågan? Hur tycker du att läraren ska svara?

Policy vid politisk partimedverkan 1. Skolan är ingen allmän plats. Yttrandefrihet innebär inte någon rätt per automatik för enskilda eller någon grupp att få tillträde till en skola för att där få sprida ett budskap. Det är skolan som bestämmer vem som får vistas där. 2. Rektor kan exempelvis besluta att politiska partier inte ska få vistas på skolan eller där sprida tryckta skrifter. 3. Om skolan beslutar att ett eller flera politiska partier ska få tillträde till skolan för att sprida ett politiskt budskap, måste detta gälla alla partier. 4. Begränsningar av utrymmesskäl eller andra praktiska skäl kan få göras på objektiva grunder, t ex att enbart bjuda in de partier som finns representerade i Sveriges riksdag. 5. Alla partier behöver inte bjudas in samtidigt. 6. Alla partier som inbjuds till skolan ska ges samma förutsättningar, t ex vid arrangemang av bokbord eller affischuppsättning. 7. Ett parti kan inte förvänta sig särbehandling. Om ett parti inte vill debattera i samma sammanhang eller i samma lokal som andra partier, har detta parti ingen rätt att kräva att skolan ska ordna ett särskilt tillfälle för detta. 8. Ett partis politiska åsikter får inte leda till att det av skolan behandlas sämre än andra partier, inte ens om dess åsikter strider mot skolans värdegrund. (Skolverket 2010)

Exempel: Policy för skolavslutningar En skola som väljer att ha skolavslutning i kyrkan riskerar att vissa elever utestängs från gemenskapen vid ett tillfälle som många tycker är viktigt och betydelsefullt. Därför är det viktigt att rektorn, som har ansvaret enligt lag, också har kontroll över avslutningens innehåll och utformning. Alla elever ska kunna känna sig välkomna till avslutningen och föräldrarna ska kunna låta sina barn delta utan att de känner att de blir ensidigt påverkade. Enligt skollagen ska undervisningen i skolan vara icke- konfessionell. Den ska vara saklig och allsidig. Trots det kan en avslutning som hålls i kyrkan vara tillåten. Tonvikten bör då ligga på den gemensamma samvaron och inte på religiösa traditioner.