Pensioneringsåldern år 2015 Jari Kannisto Utvecklingschef 11.2.2016.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Arbetskraftsinvandring - en lösning på försörjningsbördan
Advertisements

SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället
Ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland
Arbetsmarknaden i samband med finanskrisen
Folkhälsoarbete i Munkedal
Pensionsåldern i EU-länderna och Island, Norge och Schweiz 2011
Marknadsanalys MKB Sammanfattning
Hälsan är inte jämt fördelad Välden är ojämlik Hälsan har inte fördelats jämt i världen. Det finns skillnader också inom Europa och de nordiska.
De äldres återkomst till arbetsmarknaden Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet.
Arbetsmarknadsrapport 2013
Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län
1. Inflation och tillväxt Årlig procentuell förändring
Tillväxt i Lidköping Tillväxtrapport för Lidköping Utveckling åren och benchmarking med Grupp24 och Hela landet
Sociala utgifter och deras finansiering 2012 Hannele Tanhua, Nina Knape.
De huvudsakliga resultaten av OECD:s undersökning Pisa
PROGNOS hösten 2013 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län.
1 Figur 1.1 Utveckling av Sveriges BNP per invånare under perioden 1990–2010 jämfört med OECD och ett genomsnitt för de sex närmaste konkurrentländerna.
Timlön i totala ekonomin Årlig procentuell förändring.
Så ser det ut i Skåne – problem och möjligheter, Att välja jämställdhet Christian Lindell
Demografikonsulten 2005 Den demografiska utvecklingen i Gävle med utblick mot 2020.
Kommunstyrelsen noterar informationen till protokollet.
Demografiska mått: Ställer antalet observerade händelser under en tidsperiod i relation till en riskpopulation, vanligen medelfolkmängden = medeltalet.
Sociala utgifter och deras finansiering 2009 Esa Arajärvi, Nina Knape 1.
Det ekonomiska läget KOMMEK augusti Vice riksbankschef Svante Öberg.
Åland åldras Utmaningar och möjligheter Kenth Häggblom Katarina Fellman 23 november 2012.
Lönebildningen - Oktober Bruttoinvesteringar exkl. bostäder i näringslivet Procent av förädlingsvärdet.
Ökad användning av antibiotika i Sverige. Sedan 1998 har antibiotikaförsäljningen i Sverige minskat. År 2004 vände dock trenden och under de senaste två.
Aborter i Norden 2013 Anna Heino Mika Gissler.
Aborter i Norden Anna Heino Mika Gissler
KONJUNKTURINSTITUTET
Utkomststöd 2013 Ari Virtanen Utkomststöd 2013/ Ari Virtanen1.
Arbetsmarknadsdata Jönköpings län April 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen.
Erik Höglin Konsekvenser av att införa ett balansmål för finansiellt sparande i offentlig sektor 14 augusti 2015.
Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län Prognos för arbetsmarknaden Fredrik Mörtberg Analysavdelningen.
,7 1,5 18,2 6,4 1,5 2,4 27,8 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 STATEN skatteinkomster 39,3 STATEN skatteinkomster.
Tjänstepension från din statliga anställning – enligt tjänstepensionsavtalet PA 16.
Välfärdens finansiering 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Sida 1 Så ser svensken på fritidshus 2007 Synovate Temo för Nordea Anna Bäcklund
PROGNOS hösten 2015 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län.
Ny sacorapport: Akademikers arbetsmarknad. Bakgrund och syfte Begränsad information om akademikernas arbetsmarknad Inte en målgrupp för arbetsmarknadspolitiken.
Sida 1 Så planerar svensken sin semester 2006 Synovate Temo för Nordea SVERIGE Ingela Gabrielsson
Ekonomirapporten, april 2016 – Om kommunernas och landstingens ekonomi Diagrammen.
Hållbarhetsrapport 2016 för de offentliga finanserna Konjunkturinstitutets årliga oberoende utvärdering av den långsiktiga hållbarheten i de offentliga.
Om Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Företagarna, Swedbank och Sparbankernas Riksförbund Småföretagsbarometern.
Utkomststöd 2014 Ari Virtanen
Småföretagsbarometern 2016
PROGNOSMODELLENS RESULTAT I BILDER
Arbetspensionssystemet i bilder
Befolkningsprognos för Mölndals stad 2017−2027
Småföretagsbarometern 2016
Småföretagsbarometern 2016
Småföretagsbarometern 2016
Arbetsmarknadsdata Kronobergs län
2016: Ökade intäkter, men också ökade kostnader Kommunsektorn +22 mdr Landsting och regioner +3 mdr
KONJUNKTURINSTITUTET
Småföretagsbarometern 2016
Inskrivna arbetslösa i mars 2017 som andel (%)
Välfärdens finansiering
NÄR VÄLFÄRDEN GÅR FRÅN DELTID TILL HELTID
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2017
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Småföretagsbarometern 2016
Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning genomförd av KANTARSIFO på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting våren 2018.
Statistikbilder för december 2017.
Korta fakta om staten som arbetsgivare
Din pension? Gör en prognos
Försäkringsrörelselagen
FAKTA OM MALMÖ Demografi Arbetsmarknad Stadsutveckling.
Prognospresentation Västernorrland.
Presentationens avskrift:

Pensioneringsåldern år 2015 Jari Kannisto Utvecklingschef

PSC/Kannisto Jari Pensionsskyddscentralen2 Teman Antalet nya arbetspensionstagare Pensioneringsålderns utveckling Sysselsättning Förväntad tid i arbete

PSC/Kannisto Jari Pensionsskyddscentralen3 Målet att senarelägga pensioneringarna följs med hjälp av den förväntade pensioneringsåldern, som – bygger på motsvarande princip som den förväntade livslängden – beskriver den genomsnittliga pensioneringsåldern, om pensioneringsfrekvensen och dödligheten hålls på statistikårets nivå – är oberoende av befolkningens åldersstruktur. med hjälp av sysselsättningsgraden bland äldre personer med hjälp av den förväntade tiden i arbete, som – beskriver antalet år som en person i en viss ålder kan förväntas arbeta som anställd eller företagare under sin återstående livstid. – grundar sig på en metod som använder sig av tvärsnittsmaterial om dödsrisktal, arbetskraftsandelar och sysselsättningsgrader.

PSC/Kannisto Jari Pensionsskyddscentralen4 Pensioneringsåldern år 2015 Pensioneringsåldern var – 61,1 år (den förväntade pensioneringsålder för 25-åringar) – 62,8 år (den förväntade pensioneringsålder för 50-åringar). Förändringen i pensioneringsåldern var liten – siffran för 25-åringar minskade med 0,1 år från året innan – siffran för 50-åringar förändrades inte från året innan. Pensioneringsfrekvensen före pensionsåldern minskade

PSC/Kannisto Jari Pensionsskyddscentralen5 Nya arbetspensionstagare åren 2006–2015 efter pensionsslag Deltidspension* Spec.pens. lantbr. Arbetslöshetsp. Sjukpension Förtida ålderspension Egentlig ålderspension År 2015 gick personer i arbetspension (exkl. deltidspensioner). År 2014 gick pensioner i arbetspension (exkl. deltidspensioner). * De som gått i deltidspension räknas inte som pensionerade.

PSC/Kannisto Jari Pensionsskyddscentralen6 Antalet nya arbetspensionstagare efter ålder

PSC/Kannisto Jari Pensionsskyddscentralen7 Förväntad pensioneringsålder Samtliga nya arbetspensionstagare 25-åringar 50-åringar

PSC/Kannisto Jari Pensionsskyddscentralen8 Nya arbetspensionstagares andel av de försäkrade, 25–49-åringar

PSC/Kannisto Jari Pensionsskyddscentralen9 Nya arbetspensionstagares andel av de försäkrade, 50–69-åringar

PSC/Kannisto Jari Pensionsskyddscentralen10 Om övergångarna i arbetspension I fjol gick personer i arbetspension, fler än året innan Antalet nya ålderspensionstagare ökade med 8 % – Antalet nya ålderspensionstagare var – Mer än 70 % av alla nypensionerade gick direkt i ålderspension. Antalet nya sjukpensionstagare minskade med en knapp procent från året innan – Antalet nya sjukpensionstagare var Inga stora förändringar i fråga om deltidspension – personer blev deltidspensionerade. Året innan var siffran – Åldersgränsen för dem som är födda åren 1954 och 1955 är 61 år. – I år är det ännu möjligt att gå i deltidspension, men nästa år beviljas inga deltidspensioner längre Små förändringar i pensioneringsfrekvensen – Frekvensen högre hos kvinnor än män bland unga och i åldern 63+

PSC/Kannisto Jari Pensionsskyddscentralen11 Förväntad pensioneringsålder Mål och utfall 25-åringar Målet enligt avtal från 2009 är 62,4 år fram till år 2025* För att målet ska nås med en jämn takt behövs -en årlig höjning på knappt 0,2 år från utgångsnivån år en årlig höjning på 0,1 år från utgångsnivån år Pensioneringsåldern har stigit i synnerhet till följd av att arbetslöshetspensionen har avskaffats och antalet invalidpensioner minskat.

PSC/Kannisto Jari Pensionsskyddscentralen12 Framtiden De direkta effekterna av lagändringarna vid 2005 års pensionsreform är huvudsakligen redan synliga i pensionsövergångarna – Pensioneringsåldern har höjts. – Det är ännu för tidigt att bedöma livslängdskoefficientens inverkan. Den framtida utvecklingen beror på beteendeändringar – Pensionsplanerna har senarelagts. – Många faktorer inverkar på pensionsövergångarna. Den framtida utvecklingen beror på ekonomins utveckling Den framtida utvecklingen beror på arbetslivets utveckling År 2016 torde antalet nya pensionstagare bli lite mindre än i fjol

PSC/Kannisto Jari Pensionsskyddscentralen13 Sysselsättningsgraden bland personer i förvärvsaktiv ålder (15–64 år), unga vuxna (25–34 år) och äldre (55–64-v) åren 2003–2015 Källa: Arbetskraftsundersökningarna 2003–2015, Statistikcentralen

PSC/Kannisto Jari Pensionsskyddscentralen14 Sysselsättningsgraderna i åldersgrupperna 55–59- och 60–64 åren 2003– –59-åringar 60–64-åringar Källa: Arbetskraftsundersökningarna 2003–2015, Statistikcentralen Sysselsättningsgraden år 2015: 55–59-åringar 74,8 % och 60–64-åringar 45,3 %. Sysselsättningsgraden år 2014: 55–59-åringar 74,1 % och 60–64-åringar 44,3 %.

PSC/Kannisto Jari Pensionsskyddscentralen15 Sysselsättningsgraden för 55–67-åringar åren 2002, 2007, 2014 och 2015 Källa: Arbetskraftsundersökningarna 2003–2015, Statistikcentralen

PSC/Kannisto Jari Pensionsskyddscentralen16 Arbetslöshetsgraden bland 55–59- och 60–64- åringar åren 2003– –59-åringar 60–64-åringar Källa: Arbetskraftsundersökningarna 2003–2015, Statistikcentralen Arbetslöshetsgraden år 2015 : 55–59-åringar 8,2 % och 60–64-åringar 7,7 %. Arbetslöshetsgraden år 2014 : 55–59-åringar 7,2 % och 60–64-åringar 7,3 %.

PSC/Kannisto Jari Pensionsskyddscentralen17 Källa: Eurostat, Employment, Labour Force Surveys Sysselsättningsgraden bland 55–64-åringar i Norden och i EU-länderna i genomsnitt åren 2003–2014

PSC/Kannisto Jari Pensionsskyddscentralen18 Bra att notera skillnaderna mellan åldersgrupperna när man talar om sysselsättningsutvecklingen bland äldre personer (55–64 år) Den totala sysselsättningen har inte förbättrats från nivån efter finanskrisen – Sysselsättningsgraden för befolkningen i förvärvsaktiv ålder var i fjol 68,1 % (0,2 procentenheter mindre än året innan), – Sysselsättningsutvecklingen bland äldre personer har varit god under de senaste åren – Sysselsättningsgraden bland 55–59-åringar var statistikhistoriens högsta i fjol (74,8 %), – Sysselsättningsgraden bland 60–64-åringar var statistikhistoriens högsta i fjol (45,3 %) – Sysselsättningsgraden bland 25–34-åringar har minskat med 6,3 procentenheter sedan år 2008 (74,8 % i fjol). Finland ligger fortfarande efter de andra nordiska länderna i fråga om sysselsättningen bland äldre personer 2014 – Närmast Finland är Danmark, som är några procentenheter före – avståndet har ökat – EU27-länderna ligger efter Finland med 7,2 procentenheter.

PSC/Kannisto Jari Pensionsskyddscentralen19 Förväntad arbetslivslängd för 15-åringar

PSC/Kannisto Jari Pensionsskyddscentralen20 Förväntad tid i arbete för 15-åringar

PSC/Kannisto Jari Pensionsskyddscentralen21 Arbetslivslängden Den förväntade tiden i arbetskraften var 37,5 år i fjol – ökat med 0,3 år från året innan, – ökat med 2,4 år under 2000-talet. Den förväntade tiden i arbete var 33,9 år i fjol – ingen förändring från året innan, – 33,9 år för män (minskat med 0,1 år från föregående år), – 33,8 år för kvinnor (ingen förändring från året innan). Den förväntade tiden i arbete har ökat med 2,4 år på 2000-talet – ökat med 1,5 år för män på 2000-talet – ökat med 3,2 år för kvinnor på 2000-talet.