Ta tillvara styrkan i FINSAM och... växla upp

2020 har Samordningsförbunden två tydliggjorda uppdrag 1.Att organisera ramverk för samverkan 2.Att bygga stödstrukturer för samverkan

Mitt förslag 1. Ramverk för samverkan

En kunskapsinventering genomförs – Med uppdrag att identifiera vilka samverkansmodeller som fungerar bäst – Genomförs av neutral part utan särintressen Baserat på kunskapsinventeringen tas de effektivaste modellerna fram – Det borde finnas ”typmodeller” lämpade för olika stora kommuner/områden Samordningsförbunden får sedan i uppdrag att organisera samverkan baserat på modellerna – Uppdragen består av ramverk med viss lokal/regional frihet – Det strukturella uppdraget betonas starkt – Detta innebär viss centralstyrning av Samordningsförbunden De medel som Samordningsförbunden förfogar över används till ”kitt” i samverkan – D.v.s. koordinatorer, utvecklingsledare, lokaler, kompetensutveckling och kringkostnader – I viss mån prövande/tidsbegränsad uppstart av operativa insatser med höga implementeringskrav

En tydligare styrning av parterna (parterna står för resurserna i samverkan) – AF/FK styrs via regleringsbreven. Man ska avsätta resurser i FINSAM samverkan – Kommunerna har ofta mycket starka incitament för deltagande – Landsting och regioner måste påverkas centralt Samordningsförbunden utgör ramverket i samverkan och huvudmännen står för resurserna. Med detta förhållningssätt försvinner möjligheten för enskilda chefer att prioritera bort samverkan. Lokala ledningsgrupper för samverkan etableras – Ledningsgrupper styrs upp efter givna ramar och de har ledningsmandat En viss pott medel ur ESF avsätts för utveckling av samverkan inom FINSAM – Medlen avropas med enkla rutiner, t.ex. via ESF eller NR – Medlen används för att inom ramen för modellerna pröva individinsatser, dock med höga implementeringskrav Höga kvar på mångfaldsintegration (diskrimineringsgrunderna) – Goda förebilder finns

Mitt förslag 2. Stödstrukturer i samverkan

Det finns få om ens någon som har större erfarenhet av fyrpartssamverkan än samordningsförbunden. Vi är ofta de främsta experterna på området och vi känner väl till nycklar för samverkan. Vårt uppdraga att bedriva stödprocesser bör därför tydliggöras. Exempel på stödstrukturer - Ledarskapsutveckling i samverkan - Kompetensutveckling (KUR, ESF m.m.) - Uppföljning (Indikatorprojektet) - Kommunikation (mellan parter och mellan parter och målgrupper) - Dokumentation (ex. gemensamma handlingsplaner) - M.m.

Förbunden bygger upp en stödstruktur för ledarskap i samverkan som består av: En policy antagen av styrelsen för ledarskap i samverkan Introduktion av ledare i samverkan. Den består av två delar – Ett grundläggande samverkansblock – Ett operativ block med koppling till den verksamhet som ska ledas. En introduktion av nya styrgrupper/ledningsgrupper enlig fasta rutiner En årlig ledardag för samverkan som bygger på: – Enkätsvar besvarad av operativa ledare i samverkan

Man ska inte utvärdera sig själv SF har inte kompetensen Ge någon uppdraget att utvärdera, typ isf eller ifau Förbunden ska inte ha något utvärderingsansvar

Initialt bra med en fast finansiering Nackdel – Någon part kan välja att finansiera mindre bara för att man kan.. Många fördelar! –Mer pengar till riktade insatser –Tydligare uppdrag till SF –Större engagemang och tydligare ägande Flexibel finansiering

Det största hotet mot Finsam är svårigheten att veta vad Finsam är Det saknas förutsättningar för ägande och styrning Finsam ska stödja samverkan – inte samverka Finsam ska INTE finansiera ordinarie verksamhet Något behöver göras….. Avgränsa uppdraget