Prioriteringscentrum Linköpings universitet Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå vid hjälpmedelsförskrivning Jönköping 12 mars

2 Prioriteringscentrum Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg. Metodutveckling Metodstöd Forskning Utbildning och konsultinsatser Handledningsgrupper PrioNet

3 Varför har Prioriteringscentrum ett intresse för beslutstöd? Riksdagens riktlinjer Nationell modell på gruppnivå - policy Men på individnivå då?

Historik om beslutsstödet  Dåvarande Hjälpmedelsinstitutet (HI) diskuterade - produktstyrning vs behovsstyrning - befintliga beslutsstöd  Arbetsgrupp - HI, Stockholm, Kommunförbundet Skåne, Västmanland, Uppsala, Prioriteringscentrum  Skapa ett beslutsstöd med tydlig koppling till riksdagens riktlinjer för prioriteringar  Prövas 4

Habilitering och hjälpmedel Landstinget i Uppsala län, Projekt  Behovsbaserat regelverk o hjälpmedelspolicy  Tydliga riktlinjer och beslutsstöd  Likvärdiga bedömningar oavsett diagnos och förskrivare  Ökad kostnadsmedvetenhet hos förskrivare  Välinformerade och delaktiga brukare

Framväxten av beslutsstödet Landstinget i Uppsala län  Projektledare  Alla förskrivare och deras chefer i landstinget utbildades, kommunerna inbjudna  Användes på ALL förskrivning – förskrivningarna utvärderades  Fokusgruppsintervjuer (förskrivare o konsulenter)  Manual och bedömningsformulär korrigerades 6

Användningsområde  Vid behov av, eller önskemål om, förskrivning av hjälpmedel som inte finns upptagna i det ordinarie sortimentet  Vid önskemål om förskrivning av hjälpmedel för behov som det inte finns stöd för i det gällande regelverket  När det inom det ordinarie sortimentet finns olika alternativ till lösning som skiljer sig åt i pris, och man önskar förskriva den dyrare produkten framför den billigare  Vid osäkerhet hos förskrivaren om tänkt/önskad åtgärd är relevant,  Vid förskrivning av hjälpmedel som överstiger en kostnad av kr  Elrullstol, elektriska vårdarmanövrerade rullstolar, handdatorer, sinnesstimulerande täcken, konsumentprodukter

Att prioritera i vården kommer aldrig att vara lätt ………. men görs ändå!

Vad menar vi egentligen….  då vi säger att vi ska effektivisera ?  då vi säger att vi ska ransonera?  då vi säger att vi prioriterar? 10

Att effektivisera vården innebär…. att förändra arbetet så att;  fler vårdbehov kan tillgodoses / bättre tillgodoses till samma eller till och med lägre kostnad  vårdbehov kan oförändrat tillgodoses till lägre kostnad  fler vårdbehov kan tillgodoses/ bättre tillgodoses till en högre kostnad men som anses rimlig i relation till effekten 11

Att prioritera innebär att ……..  Medvetet göra ett val mellan minst två, relevanta alternativ  så att en rangordning uppstår 12

Att ransonera vård  Innebär att medvetet inte åtgärda ett behov optimalt  Optimalt åtgärdat behov = bästa möjliga hälsa utifrån rådande kunskapsläge om; - rimlig tid - rimlig kvalité 13 Optimal hälsa MöjligtRansonerat

Olika typer av ransonering 14  Målransonering att t ex sänka målet från att kunna ha en meningsfull fritid till att endast klara personlig vård  Tidsransoneringköer, kortare besökstider  Utspädningglesare återbesök, billigare hjälpmedel med sämre effekt/ fler biverkningar, gruppinsatser med sämre effekt  Indikationsändringstörre/mindre problem innan behovet åtgärdas  Bortvalatt inte alls åtgärda

Vad styr dina prioriteringar? 15

Vad styr prioriteringar i vården? 16  Läkarens kompetens och intresse  Den egna yrkesgruppens hälsosyn  Egen kompetens och intresse  Patientens/ företrädares upplevelse av behov  Politiska viljeyttringar och styrsystem  Organisation  Lagar  Kostnadseffektivitet  Yttre fysiska förutsättningar  Kultur och traditioner på arbetsplatsen  Yrkesmässig prestige Rapport 2004:3

17 Riksdagens riktlinjer för prioriteringar Öppna prioriteringar -acceptans -bättre beslut -demokratisk rätt

18 Öppen prioritering innebär att  Prioriteringarna är resultatet av medvetna, kända val där  Grunderna/ principerna är kända  Konsekvenserna är kända och  Tillgängliga för alla som önskar ta del av dem Per-Erik Liss, rapport 2002:3, PrioriteringsCentrum ”Fördelning, prioritering och ransonering av hälso- och sjukvård – en begreppsanalys”

19 Riksdagens riktlinjer för prioriteringar Öppna prioriteringar – demokratisk förankring Etisk plattform

Den etiska plattformen 20  Människovärdesprincipen (2§) alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Det är alltså inte förenligt med den etiska principen att låta människor stå tillbaka enbart på grund av t.ex. ålder, livsstil, sociala eller ekonomiska förhållanden.  Behovs- solidaritetsprincipen (tillägg 2§) resurserna bör satsas på de områden (verksamheter, individer) där behoven är störst. Mer av vårdens resurser ska ges till de mest behövande, de med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten.  Kostnadseffektivitetsprincipen Vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet eftersträvas.

21 Behovsprincipen  Behov av vård omfattar hur svårt ett tillstånd är men också förväntad patientnytta ”Den medicinska nyttoaspekten finns, enligt utredningen, inbyggd i behovsbegreppet. Som behov tidigare definierats har man endast behov av det man har nytta av eller omvänt inte behov av det man inte har nytta av”. Socialdepartementet 1996/97:60 s 8

22 Riksdagens riktlinjer för prioriteringar Öppna prioriteringar – demokratisk förankring Etisk plattform Bedömningsrätt

Vad säger hälso- och sjukvårdslagen om prioriteringar? 23 Alla patienter har rätt till en bedömning om det inte är uppenbart obehövligt Hälso- och sjukvårdslagen (§ 2a)

24 Riksdagens riktlinjer för prioriteringar Öppna prioriteringar – demokratisk förankring Etisk plattform Bedömningsrätt Livskvalitet = bota/ lindra Högt prioriterad – högre behovstäckning Mallar/ listor gäller på gruppnivå Bevakning av nedsatt autonomi Vårdåtgärder utan nytta – inga prioriteringsalternativ Egenvård – alltid prövas som prioriteringsalternativ

25 Prövad alternativ etik för prioriteringar – men förkastad i Prioriteringsutredningen  Nyttoprincipen  Lotteriprincipen  Efterfrågeprincipen  Självbestämmandeprincipen

26 Prioriteringsdilemma Här är två patientgrupper.  Den ena har ett tillstånd som ni bedömer ha liten svårighetsgrad. Det finns förslag på verksamma åtgärder och de är av moderat kostnad.  Den andra gruppen har ett tillstånd som ni bedömer har stor svårighetsgrad. Det finns förslag på verksamma åtgärder och de är av moderat kostnad. Vilken patientgrupp bör få hjälp i första hand?  ______________________________________________ ___

27 Prioriteringsdilemma Här är två patientgrupper.  Den ena har ett tillstånd som ni bedömer ha liten svårighetsgrad. Det finns förslag på verksamma åtgärder och de är av moderat kostnad.  Den andra gruppen har ett tillstånd som ni bedömer har stor svårighetsgrad. Det finns förslag på verksamma åtgärder men ni bedömer dem som kostsamma. Vilken patientgrupp bör få hjälp i första hand?  ______________________________________________ ___

Prioriteringsdilemma 28 Här är två patientgrupper.  Den ena har ett tillstånd som ni bedömer ha liten svårighetsgrad. Det finns förslag på verksamma åtgärder och de är av moderat kostnad.  Den andra gruppen har ett tillstånd som ni bedömer har stor svårighetsgrad. De förslag på åtgärder som finns är av moderat kostnad men bedöms ge en låg patientnytta. Vilken patientgrupp bör få hjälp i första hand?  ______________________________________________ ___

En systematisk metod för att bedöma behov utifrån den etiska plattformen på gruppnivå 29 Nationell modell för öppna prioriteringar =

30 Etiska plattformen konkretiserad Människovärdesprincipen Behovs- solidaritetsprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen Tillståndets Patientnytta Kostnads- svårighetsgrad med insatsen effektivitet Aktuell hälsa Framtida risk Varaktighet Effekt på aktuell hälsa Effekt på risk Komplikation Kostnad i relation till effekt Mycket stor/Stor/MåttligLiten/ Mycket högHögLåg

TillståndÅtgärdTillståndets svårighets- grad PatientnyttaKvalitet kunskaps- underlag Kostnad/ Effekt Rang- ordning Kom- mentar / Konsek- vens Mkt stor Stor Måttlig Liten Mkt stor Stor Måttlig Liten Ingen Evidensgraderings- system / checklistor Egna ord då systematiska kunskapsunderlag saknas Mycket hög Hög Måttlig Låg Arbetsblad

32 Tillstånd Barn år CP, GMFCS IV – V, Måttlig/svår utvecklingsstörning Intervention / åtgärd Tillståndets svårighets- grad Effekt / nytta nytta av åtgärd Evidens för effekt / vetenskapligt underlag Kostnads- effektivitet Rang- ordning Kom- mentar Nedsatta sömnfunktioner Stödsamtal till föräldrarMycket storMåttligSPd (1)5 FöräldrautbildningMycket storLitenNPd7 PositioneringMycket storStorSPc3 Duchennes muskeldystrofi med en icke fungerande psykosocial omgivning (över 16 år) Initiera kontakter till andra stödjande instanser i samhället t ex kommunen, socialtjänsten. Mycket stor Stor Beprövad erfarenhetStor1 Första- handsinsats Allmän föreläsning om diagnosen i grupp till nätverket, 1-2 ggr Liten Beprövad erfarenhet Liten 9 Bortval 1 2

Beslutsstödets innehåll  Beskrivning av problem som ska åtgärdas  Aktuell åtgärd  Mål med åtgärd  Svårighetsgrad före åtgärd  Patientnytta av åtgärd  Kostnadseffektivitet  Prioriteringsgrad  Uppföljning

Kalle 9 år och går i årskurs 2, bor tillsammans med mamma, pappa och två småsystrar i ett större samhälle Ryggmärgsbråck, kan ej gå - gör alla förflyttningar med manuell rullstol - skjuts av föräldrar till och från skolan (ngn km)  Trivs i skolan, men upplever att idrottslektionerna blivit svårare pga. att han har svårt att hänga med  Många kompisar - svårare att hänga med i kompisarnas lekar utomhus. Rullstol har svårt att ta sig fram och är tungkörd för Kalle.  Arbetsterapeuten har föreslagit att han skulle prova elrullstol för att underlätta förflyttning utomhus, men Kalle vill inte - är fullt nöjd med sin manuella rullstol.  Funderingar finns kring om Kalle skulle kunna vara hjälpt av ett påhängshjul, Free Wheel. Detta hjälpmedel finns ej i ordinarie sortiment på hjälpmedelscentralen. 34

Freewheel Freewheel - tillbehör som enkelt monteras på rullstolens fotstöd. Det ökar framkomligheten för rullstolen på underlag som t.ex. gräsmattor, snöiga parkeringsplatser, stigar, trädgårdar, trottoarkanter m.m. Den är avsedd att användas utomhus. Monteringen och demonteringen av Freewheel är mycket lätt och kan göras av brukaren själv sittandes i rullstolen. Ej avsett som idrottsredskap eller framföras i höga farter. Kostnaden för Freewheel ligger på ca 5500 kr. 35

Frida  Frida 28 år bor själv i egen lägenhet, arbetslös  Ingen familj i staden, men mycket kontakt med syster (10 mil)  Neurospsykiatrisk funktionsnedsättning - svårt att hålla saker i minnet - klarar sig själv i vardagen.  Kommer ofta hem med bara en del av det hon skulle köpa – inget alls.  Systern hjälper att storhandla - max en gång per månad.  Få tider att passa, men glömmer ibland bort basketträning (2 ggr/v) - blir inte alltid uttagen till matcher  Systern har sett reklam för en handdator med förenklad kalenderfunktion, och kontaktar kommunens arbetsterapeut och ber att systern ska få en sådan.  Kostnaden för en handdator ligger på ca kr. 36

37 Problem som ska åtgärdas 1a Aktuell åtgärd1b Mål med åtgärd1c Bedömningsformulär – Prioriteringar på individnivå

Problem som ska åtgärdas  Aktuellt problem/ohälsa beskrivs i form av aktivitetsbegränsningar/delaktighetsinskränkningar, det vill säga konsekvenser i personens vardag  Ange också problemets orsak, t ex sjukdom/skada, hindrande omgivningsfaktorer (brister i miljön/personligt stöd)

ICF-CY

40 Problem som ska åtgärdas 1a Svårighet att delta i skolidrott p g a svårkörd rullstol (ryggmärgsbråck) Svårighet att leka utomhus med sina kompisar p g a svårkörd rullstol (ryggmärgsbråck) Aktuell åtgärd1b Freewheel + inträning 2-3 ggr+ info ev till personal o föräldrar Mål med åtgärd1c Ökad delaktighet och självständighet Kunna leka med kompisar på gräs- och grusplan självständigt Kunna delta i skolidrott Kalle

41 Frida Problem som ska åtgärdas 1aK larar ej att göra fullständiga inköp p g a neuropsykiatriska svårigheter - minnessvårigheter Klarar inte att komma ihåg träningstider ” Aktuell åtgärd1bHanddator + inträning 10 ggr + info nätverk Mål med åtgärd1c Klara att göra fullständiga inköp enligt lista Komma i tid till träningen

42 Problem som ska åtgärdas 1a Klarar ej att byta innerslang p g a nedsatt handfunktion (ryggmärgsskada) Patienten blir trött och kan inte vila då han är på besök i hemmet (MS) Svårt följa med i barnens lek på lekplats (CP med gångsvårighet) Begynnade tecken på trycksår p g a sittande i rullstol - RA med smärta Fler exempel

Aktuell åtgärd  Aktuell åtgärd inklusive insatser som behöver genomföras i samband med åtgärden, t ex förskrivning inklusive inträning, utbildning till nätverket etc.

Mål med åtgärd  Vad är det tänkt att personen ska kunna göra/delta i med hjälp av åtgärden? Beskriv vilka konsekvenser åtgärden förväntas få i personens vardag i from av aktivitets-/delaktighetsmål  Förbättra  Vidmakthålla  Förebygga  Kompensera

45 Aktuell åtgärd1b Förskrivning av extra hjul Vårdsäng Förskrivning o träning av Segway, säkerhetsinfo Tryckavlastade sittdyna + kringinfo Mål med åtgärd1c Ha en fungerande rullstol dygnet runt/ förflytta sig självständigt dygnet runt Att kunna få vila då man önskar i hemmet så att man kan vara hemma under en dag Kunna vara nära barnen då de leker på lekplatsen Att sitta utan att få trycksår Fler exempel

Johan 70 år  Har en måttlig hörselnedsättning som successivt försämrats under 10 år. Ingen tidigare kontakt med hörselvården  Har svårt att höra i sällskap, särskilt vid träff med barnen och deras familjer. Även svårt att höra TV:n; vid bilkörning och på föreläsningar  Hörselundersökning; rehabiliteringsplan; utreda behov av hörapparat och hörseltekniska hjälpmedel samt behov av ytterligare stöd  Fungera bättre i kommunikation med familj och vänner, höra TV:n bättre, höra i bilen och vid föreläsningar

47 Mycket stor/ mycket hög Stor/ Hög MåttligLiten/ Låg Ingen/ Okänd 2a Personens upplevelse av problemet som ska åtgärdas 2b Problemets svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem 2c Framtida risk vid utebliven åtgärd 2d Problemets varaktighet om åtgärden inte utförs 2e Frekvens med vilken problemet uppstår 2fSammanvägd svårighetsgrad Svårighetsgrad före åtgärd

Personens upplevelse av problemet som ska åtgärdas  Personen ska själv skatta hur allvarliga konsekvenser problemet ger i form av aktivitetsbegränsningar/ delaktighetsinskränkningar sett till den totala livssituationen  Närståendes uppfattning kan dokumenteras  Om personens uppfattning är helt okänd kan detta noteras eller bedömningspunkten lämnas utan att fyllas i

Problemets svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem  Mål - likvärdiga bedömningar - de med störst behov ska ha företräde  Problemets svårighetsgrad ska sättas i relation till ohälsa i ett större perspektiv och sett till en större grupp  Ta hänsyn till underlättande/hindrande omgivningsfaktorer, t ex tidigare förskrivna hjälpmedel som redan har minskat problemet  Även en total oförmåga i en aktivitet kan anses som ett mindre hälsoproblem

Bedömning av svårighetsgrad 50 Bästa tänkbara hälsa Sämsta tänkbara hälsa

Framtida risk vid utebliven åtgärd Riksdagens riktlinjer - risk för förtida död, funktionshinder/fortsatt lidande, försämrad hälsorelaterad livskvalitet  Bedöm risken för framtida konsekvenser för personens hälsa och möjlighet till aktivitet/delaktighet om åtgärden INTE utförs  Finns risk att livslängden förkortas?

Problemets varaktighet vid utebliven åtgärd  Hur LÄNGE kan personens aktuella problem förväntas kvarstå om den aktuella åtgärden INTE utförs?  Problemet kan också vara säsongsberoende och uppstå viss tid av året. Frekvens med vilken problemet uppstår  Bedöm hur ofta problemet uppstår eller gör sig påmint för personen

Sammanvägd svårighetsgrad  Vissa variabler väger tyngre än andra: Professionens bedömning ges större betydelse än personens bedömning Frekvensen ges större betydelse än varaktigheten  Personens upplevelse av problemet + problemets svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem + framtida risk vid utebliven åtgärd = en grad  Varaktighet + frekvens = en grad

Frekvens/ Varaktighet (2d – 2e) Personens upplevelse av problemet som ska åtgärdas, problemets svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem och framtida risk vid utebliven åtgärd innebär X grad av konsekvens för personen (2a – 2c) Mycket stor/ Mycket hög Stor/HögMåttlig/ Medelhög Liten/LågIngen Mycket stor Stor Måttlig Liten Sammanvägd svårighetsgrad

55 Mycket stor/ mycket hög Stor/ Hög MåttligLiten/ Låg Ingen/ Okänd 2a Personens upplevelse av problemet som ska åtgärdas OO 2b Problemets svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem mx 2c Framtida risk vid utebliven åtgärd mx 2d Problemets varaktighet om åtgärden inte utförs xm 2e Frekvens med vilken problemet uppstår mx 2fSammanvägd svårighetsgrad mx Kalle x=idrott m=leka Svårighetsgrad före åtgärd

56 Mycket stor/ mycket hög Stor/ Hög MåttligLiten/ Låg Ingen/ Okänd 2a Personens upplevelse av problemet som ska åtgärdas OO 2b Problemets svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem mx 2c Framtida risk vid utebliven åtgärd mx 2d Problemets varaktighet om åtgärden inte utförs xm 2e Frekvens med vilken problemet uppstår xm 2fSammanvägd svårighetsgrad mx Frida x=basket m=inköp Svårighetsgrad före åtgärd

Prioriteringscentrum Linköpings universitet Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå vid hjälpmedelsförskrivning Jönköping 13 mars

Exempel Mycket stor Att inte kunna tillkalla hjälp Klara toabesök självständigt Inget förståligt tal Minnesproblematik svårt att passa tider (arbete, skola, vårdtider) Kommer inte ur sängen Klarar ej förflyttningar Stor smärta i sittande Hög fallrisk Trycksår Sväljsvårigheter och inte kunna äta och dricka Att inte kunna ändra kroppställning i liggande Svår ångest generellt i alla situationer Sömnsvårigheter Stor Måttlig Liten Att inte kunna knyta skorna Insomningsproblem inom 2 timmar Sitter obekvämt under kort tid Inköp av sällanvaror Rullator smutsar till inomhus Kan inte sitta i soffa/fåtölj Svårt att sitta i baksätet i bilen Exempel på olika svårighetsgrader

59 Mycket stor/ mycket hög Stor/ Hög MåttligLiten/ Låg Ingen/ Okänd 2a Personens upplevelse av problemet som ska åtgärdas X 2b Problemets svårighetsgrad i relation till andra hälsoproblem X 2c Framtida risk vid utebliven åtgärd X 2d Problemets varaktighet om åtgärden inte utförs X 2e Frekvens med vilken problemet uppstår X 2fSammanvägd svårighetsgrad X Begynnade tecken på trycksår p g a sittande i rullstol - RA Svårighetsgrad före åtgärd

Bedömning av patientnytta 60 Bästa tänkbara hälsa Sämsta tänkbara hälsa

 Åtgärdens effekt på gruppnivå  Åtgärdens effekt på identifierade risker  Åtgärdens effekt i relation till personens psykiska och fysiska funktioner  Åtgärdens effekt i relation till omgivningsfaktorer  Åtgärden kan utföras utan skaderisk  Förväntad varaktighet av effekt  Förväntad frekvens av effekt Sammanvägd förväntad effekt av åtgärd Patientnytta av åtgärd

Åtgärdens effekt på gruppnivå  Vad vet vi om effekten av åtgärden för problem av samma karaktär som personen har? Den vanligaste effekten.  Utgå från kunskapen på gruppnivå och inte utifrån den aktuella personens unika förutsättningar  Utgå från bästa möjliga kunskap - vetenskap eller beprövad erfarenhet

Åtgärdens effekt på identifierade risker  Riktar sig mot de framtida risker som identifierades under svårighetsgrad, dvs. vid utebliven åtgärd  Bedöm i vilken grad åtgärden utifrån rådande kunskapsläge kan minska riskerna

Åtgärdens effekt på identifierade risker  Riktar sig mot de framtida risker som identifierades under svårighetsgrad, dvs. vid utebliven åtgärd  Bedöm i vilken grad åtgärden utifrån rådande kunskapsläge kan minska riskerna

Åtgärdens effekt i relation till personens psykiska och fysiska funktioner  Ta ställning till personens unika förutsättningar för att åtgärden ska göra avsedd nytta och uppnå uppsatt mål  Kan vara större, lika eller mindre än den genomsnittliga nyttan på gruppnivå

Åtgärdens effekt i relation till omgivningsfaktorer  Har personen en omgivning som kommer att underlätta/stödja att åtgärder ger förväntad effekt så att målet med åtgärden uppnås?  Innefattar såväl fysiska miljön som personligt stöd

Åtgärden kan utföras utan skaderisk  Riksdagens riktlinjer – hänsyn även till biverkningar och andra komplikationer av betydelse  Bedöm om åtgärden är säker eller innebär en skaderisk  Ersätter inte krav på att göra riskanalys vid t ex specialanpassning

Förväntad varaktighet av effekt  Hur LÄNGE förväntas personen ha nytta av åtgärden? Förväntad frekvens av effekt  Hur OFTA förväntas personen ha nytta av åtgärden?

Sammanvägd förväntad effekt av åtgärd  Summering av de 7 bedömningspunkterna Bedömningspunkterna har olika värde vid sammanvägningen :  Stor effekt på gruppnivå men liten effekt vid personens funktioner sänker sammantagna värdet  Liten/måttlig effekt på gruppnivå – viss återhållsamhet  När varaktighet och frekvens skiljer sig åt har frekvensen större värde  Liten/måttlig grad kan utföras utan skaderisk – återhållsamhet  Personen funktioner/omgivningsfaktorer

Sammanvägd förväntad patientnytta Hur mycket hälsa kan personen vinna med åtgärden? Sammanvägda förväntade effekten av åtgärd i relation till bedömningen av Sammanvägd svårighetsgrad

Sammanvägd förväntad patientnytta Sammanvägd svårighetsgrad Sammanvägd förväntad effekt av åtgärd Mycket storStorMåttligLitenIngen Mycket stor StorMåttligIngen Stor Mycket stor StorMåttligLitenIngen Måttlig StorMåttlig LitenIngen Liten Måttlig Liten Ingen

72 Mycket stor/ Mycket hög Stor/ Hög MåttligLiten/ Låg Ingen/ Okänd 3aÅtgärdens effekt på gruppnivåx 3bÅtgärdens effekt på identifierade risker x 3cÅtgärdens effekt i relation till personens fysiska och psykiska funktioner X 3dÅtgärdens effekt i relation till omgivningsfaktorer X 3eÅtgärden kan utföras utan skaderisk X 3fFörväntad varaktighet av effektx 3gFörväntad frekvens av effektx 3hSammanvägd förväntad effekt av åtgärd X 3iSammanvägd förväntad patientnytta X Kalle Åtgärd Freewheel för att kunna leka med kompisar på gräs- och grusplan självständigt - mycket stor svårighetsgrad Effekt och patientnytta av åtgärd

73 Mycket stor/ Mycket hög Stor/ Hög MåttligLiten/ Låg Ingen/ Okänd 3aÅtgärdens effekt på gruppnivåX 3bÅtgärdens effekt på identifierade risker x 3cÅtgärdens effekt i relation till personens fysiska och psykiska funktioner x 3dÅtgärdens effekt i relation till omgivningsfaktorer X? 3eÅtgärden kan utföras utan skaderisk x 3fFörväntad varaktighet av effektx 3gFörväntad frekvens av effektx 3hSammanvägd förväntad effekt av åtgärd X 3iSammanvägd förväntad patientnytta X Frida handdator för att klara att göra fullständiga inköp enligt lista Måttlig svårighetsgrad Effekt och patientnytta av åtgärd

74 Mycket stor/ Mycket hög Stor/ Hög MåttligLiten/ Låg Ingen/ Okänd 3aÅtgärdens effekt på gruppnivåX 3bÅtgärdens effekt på identifierade risker x 3cÅtgärdens effekt i relation till personens fysiska och psykiska funktioner x 3dÅtgärdens effekt i relation till omgivningsfaktorer X? 3eÅtgärden kan utföras utan skaderisk x 3fFörväntad varaktighet av effektx 3gFörväntad frekvens av effektx 3hSammanvägd förväntad effekt av åtgärd X 3iSammanvägd förväntad patientnytta X Frida handdator för att klara att göra fullständiga inköp enligt lista Måttlig svårighetsgrad Effekt och patientnytta av åtgärd Kostnads- effektivitet 4 Kostnadseffektivitet Prioriterings- grad 5 Kostnadseffektivitet

75 Mycket stor/ Mycket hög Stor/ Hög MåttligLiten/ Låg Ingen/ Okänd 3aÅtgärdens effekt på gruppnivå 3bÅtgärdens effekt på identifierade risker 3cÅtgärdens effekt i relation till personens fysiska och psykiska funktioner 3dÅtgärdens effekt i relation till omgivningsfaktorer 3eÅtgärden kan utföras utan skaderisk 3fFörväntad varaktighet av effekt 3gFörväntad frekvens av effekt 3hSammanvägd förväntad effekt av åtgärd 3iSammanvägd förväntad patientnytta Kalle Åtgärd Freewheel för att kunna delta i skolidrott Liten svårighetsgrad Effekt och patientnytta av åtgärd

76 Mycket stor/ Mycket hög Stor/ Hög MåttligLiten/ Låg Ingen/ Okänd 3aÅtgärdens effekt på gruppnivå 3bÅtgärdens effekt på identifierade risker 3cÅtgärdens effekt i relation till personens fysiska och psykiska funktioner 3dÅtgärdens effekt i relation till omgivningsfaktorer 3eÅtgärden kan utföras utan skaderisk 3fFörväntad varaktighet av effekt 3gFörväntad frekvens av effekt 3hSammanvägd förväntad effekt av åtgärd 3iSammanvägd förväntad patientnytta Frida handdator för att komma i tid till träningen Liten svårighetsgrad Effekt och patientnytta av åtgärd

77 Mycket stor/ Mycket hög Stor/ Hög MåttligLiten/ Låg Ingen/ Okänd 3aÅtgärdens effekt på gruppnivåX 3bÅtgärdens effekt på identifierade risker X 3cÅtgärdens effekt i relation till personens fysiska och psykiska funktioner x 3dÅtgärdens effekt i relation till omgivningsfaktorer X 3eÅtgärden kan utföras utan skaderisk x 3fFörväntad varaktighet av effektx 3gFörväntad frekvens av effektx 3hSammanvägd förväntad effekt av åtgärd x 3iSammanvägd förväntad patientnytta X Tryckavlastande dyna ROHO för att förebygga att trycksår uppstår Mycket stor Effekt och patientnytta av åtgärd

Kostnadseffektivitet  Sammanvägd förväntad patientnytta i förhållande till kostnad – hjälpmedlet, inträning, anpassning etc. Sammanvägd Förväntad patientnytta Kostnad i kronor I kostnaden ingår en uppskattning av kostnaderna för hjälpmedlet, tillbehör, behov av anpassning, inträning etc. < > Mycket stor Stor Måttlig Liten Ingen

Prioriteringsgrad  Skala 1(högst) – 10 (lägst)  Ska motsvara sammantagna bilden av sammanvägd svårighetsgrad, sammanvägd förväntad patientnytta samt kostnadseffektivitet  Svårighetsgraden tillmäts stor betydelse  Åtgärder med större nytta i förhållande till kostnaden talar för högre prioriteringsgrad  Vid stor svårighetsgrad kan åtgärder med lägre kostnadseffektivitet ges högre prioritet  Begränsningar för hur hög prioriteringsgrad som kan sättas i förhållande till svårighetsgraden

Prioriteringsgrad  Liten svårighetsgrad – högst prio 6 beroende på patientnytta och kostnadseffektivitet  Måttlig svårighetsgrad – högst prio 5 beroende på patientnytta och kostnadseffektivitet  Stor svårighetsgrad – högst prio 2 beroende på patientnytta och kostnadseffektivitet  Mycket stor svårighetsgrad – högst prio 1 beroende på patientnytta och kostnadseffektivitet

Konsekvenser av prioriteringsgrad  1 – 5 Den föreslagna och bedömda åtgärden kan användas för att lösa det aktuella problemet om inte en alternativ åtgärd har en högre prioriteringsnivå.  6 – 7Bedömaren bör fundera över om åtgärden är den rätta i förhållande till svårighetsgrad, patientnytta och kostnadseffektivitet. Kontakta konsulent/kollega för att ytterligare belysa ärendet, alternativt hitta annan åtgärd med större patientnytta.  8 – 10Den bedömda åtgärden skall inte genomföras. Utred/bedöm eventuellt andra alternativa åtgärder.