ATT SKRIVA ÄR ETT HANTVERK Verktyg och tips för ditt skrivande
VARFÖR LÄRA SIG DETTA? Makt! Att göra sig förstådd. Att påverka. Att visa sig kompetent. Att få andra att läsa ens ord = makt. CV + personligt brev Mail till kollegor/vänner/andra En slarvig text signalerar att skribenten är slarvig. Att skriva är att tänka!
ATT SKRIVA ÄR ETT HANTVERK Inget man bara kan från början. Man lär sig verktyg och metoder. Samla material, gör en ritning, planera arbetet innan du börjar. Att skriva är en process.
SKRIV I TRE STEG: 1. PLANERA. Syfte? Mottagare? Vilka material? Info? Källor? Vilken struktur? 2. SKRIV Utveckla dina resonemang. (Varför? Hur? Jämför med…) Försök att variera språket. (Långa och korta meningar) 3. BEARBETA Korrekturläs: rätta din text Stäm av: Har jag gjort det jag skulle Arbeta med formuleringarna: säger jag det på bästa sätt?
TIPS: TANKEKARTA
TIPS: PUNKTLISTA 1. Inledning. Min egen rädsla. Blev jagad 2. Info. Hur många? Farliga? Attackerar människor? 3. Olika slags björnar. Brun, is, kodak, grizzly, andra? 4. Tecknade björnar lurar oss. Ej söta och ofarliga. 5. Avslutning. Knyt ihop? Är min rädsla befogad?
MOTTAGARANPASSNING Anpassa din text till mottagaren: Språket Innehållet Tonen Stilen
DISPOSITION: STRUKTUR Tydlig struktur Inledning – brödtext – avslutning Väck intresse och informera i inledningen! Runda av/sammanfatta i avslutningen. Berätta saker i rätt ordning så att läsaren förstår. Texten ska vara SJÄLVBÄRANDE Dela in texten i lagom långa stycken.
HUR STYCKESINDELAR MAN? En text utan stycken är mycket svårläst. När du byter ämne/område: gör nytt stycke. Nytt stycke görs med blankrad (eller indrag). Skapar luft och gör texten lättläst.
CHECKLISTA FÖR DIN TEXT Väck intresse och ge info i inledningen. Är språket varierat och korrekt? Är texten tydlig Förstår läsaren? Har du utvecklat dina påståenden? Runda av i slutet och anknyt gärna till inledningen. Har du korrekturläst noga?
N ÄR MAN KAN DETTA AUTOMATISKT BLIR DET ÄNNU ROLIGARE ATT SKRIVA EFTERSOM TEXTERNA BLIR BÄTTRE, KRAFTFULLARE, MÄKTIGARE OCH MER INTRESSANTA
GRUNDLÄGGANDE SPRÅKRIKTIGHET Under läsåret arbetar vi t.ex. med dessa områden: Särskrivningar Syftningsfel Hans/hennes/sin? (Possessiva pronomen). Var/vart? De/dem/dom? Talspråk-skriftspråk
SÄRSKRIVNINGAR Upprör många i samhället. Anses som mycket slarvigt. Kanske gör engelskan att vi särskriver mer nu? Ibland uppstår förvirring och humor: Brun hårig sjuk sköterska Röd nackad papegoja säljes billigt Ring munk Atom bomb Rak apparat Skriv ihop!
SYFTNINGSFEL Hon gav en kamera till pojkvännen som hon köpt på nätet. Idag rabatt på underkläder som avdrages i kassan. Morgondagen inställd p.g.a. bristande intresse. Det bor mindre människor i Göteborg än i Stockholm. Efter att ha reparerats är ni välkomna till min lägenhet. Efter tio års heroinmissbruk är det svårt att se ett mer härjat ansikte än Johnny Thunders.
HANS/HENNES/SIN (POSSESSIVA PRONOMEN) Chefen anställde ______ son i firman. Läraren undervisade _______ elever i svenska. Hon älskar _______ man. Hon är vän med Anna och älskar _____ man. Erik bad Olof att få låna _____ cykel. SIN, SITT & SINA = syftar på subjektet HANS/HENNES = syftar på ett objekt
VAR/VART? VAR = var någonstans? (befintlighet) VART = åt vilket håll? (riktning)
DE/DEM/DOM (PRONOMEN) SUBJEKTOBJEKT ViOss NiEr DeDem De /the/they = subjektet. Dem /them = objektet. ”Dom” är talspråk och ännu ej helt accepterat. Ex: Oss vill gå hem till ni ikväll. Er kanske redan har besök då. Då kanske er kan säga till de att oss också kommer.
TALSPRÅK & SKRIFTSPRÅK Talspråk = informellt, anpassat till olika sociala lägen, slang, utfyllnadsord. Skriftspråk = formellt, anpassat till normer och regler. Vanliga talspråkliga uttryck som ”fastnar” i skrift: Våran och eran Vår, er Dom De/dem Jag ska gå hem till hon hem till henne Medans Medan Nån, nåt,nåra Någon, något, några
SPRÅK ÄR MAKT! Om det ibland känns svårt och tråkigt med språkregler, försök då att påminna dig: Att kunna skriva väl är att ha makt att: Bli tagen på fullaste allvar Påverka sin omgivning Få andra att läsa och förstå Dela med sig av kunskap etc.