Vad är hälsopromotion? I Peter Korp Idrottshögskolan Göteborgs Universitet

Presentationens innehåll: 1. Mina utgångspunkter 2. Folkhälsobegrepp 3. Något om hälsobegreppet 4. Vad är hälsopromotion? 5. Makt och delaktighet – empowerment 6. Sociala hälsodeterminanter 7. Problem 8. Möjligheter

1. Mina utgångspunkter Avhandling 2002 Hälsopromotion – en sociologisk studie av hälsofrämjandets institutionalisering

Institutionalisering av hälsopromotion - hur den hälsopromotiva idén etableras och formas till stabila och själv- reproducerande regler och rutiner.

 hur den hälsopromotiva idén begreppsliggörs och vilka praktiska konsekvenser detta begreppslig- görande har,  kritik av den hälsopromotiva diskursen. Hälsopromotion som diskurs

2. Folkhälosbegrepp Definition av folkhälsovetenskap  Folkhälsovetenskapen utgår ifrån ett allmänt intresse, d v s inte enbart någon speciell samhällssektor,  Fokus ligger på hälsans bestämningsfaktorer i vid bemärkelse,  Utgångspunkten är att förbättra hälsan i den allmänna befolkningen. Ejlertsson G. & Andersson I. (2009), s. 22

En begreppsstruktur Folkhälso- arbete Sjukdomsförebyggande arbete (prevention) Hälsofrämjande arbete (promotion) Friskvård

Wellness – blandning av well- being och fitness

3. Något om hälsobegreppet WHO: ”Health is a state of complete physical, mental and social well- being and not merely the absence of disease or infirmity”

Om hälsobegreppet  Hälsa är ett dimensionellt begrepp,  Finns både objektiva och subjektiva aspekter av hälsa,  Människors vardagsföreställningar om hälsa skiljer sig åt.

4. Vad är hälsopromotion? The Ottawa Charter for Health Promotion, 1986

Hälsopromotion definieras som ”…the process of enabling people to increase control over, and to improve, their health” (Ottawa Charter for Health Promotion, 1986) “Health promotion is the science and art of helping people change their lifestyle to move toward a state of optimal health. Optimal health is defined as a balance of physical, emotional, social, spiritual and intellectual health” (American Journal of Health Promotion, 1989)

Fokus ”upstreams”

Enligt Ottawa Charter handlar hälsopromotion om att:  Skapa en hälsoinriktad samhällspolitik  Skapa stödjande miljöer för hälsa  Stärka möjligheterna för insatser på lokal nivå  Utveckla personliga färdigheter  Förnya hälso- och sjukvården

Hälsopromotiva strategier: både beteende och miljö Green, L. W. & Kreuter, M. W. (1999) Health Promotion Planning: An Educational and Ecological Approach. Mountain View, Calif. : Mayfield Mayfield Health promotion Environment Behavior Health

Sammanfattande: fyra huvudaspekter av hälsopromotion  Holistiskt hälsobegrepp – hälsa mer än frånvaro av sjukdom (välbefinnande),  Holistisk strategi – flera nivåer och sektorer; påverka både livsmiljö och individuellt beteende,  Delaktighet och egenmakt (empowerment),  Jämlikhet i hälsa.

Tvär- (eller mång-) vetenskaplighet ”Primary feeders”  Epidemiologi  Psykologi  Sociologi  Pedagogik ”Secondary feeders”  Kommunikations- vetenskap  Statsvetenskap  Marknadsföring Bunton, R. & Macdonald, G. (1992). Health Promotion: Disciplines and Diversity. London: Routledge.

Tre olika drivkrafter för hälsopromotion  Evidens  Ideologi (värderingar)  Resurser

Starka ideologiska drivkrafter bakom ”hälsopromotionsrörelsen”  Kritik av ”medicinska modellen” (atomistisk, sjukdomsorienterad och expertdominerad),  Rättvisepatos,  Hälsopromotion en social rörelse som eftersträvar (radikal) samhällsförändring.

5. Delaktighet och medverkan – empowerment  Empowerment sägs vara hälsopromotionens gemensamma nämnare,  Empowerment är ett svåröversatt begrepp – delaktighet och ”egenmakt”,  Skapa ”kritiskt medvetande”.

Perspektiv på empowerment:  Empowerment som medel för något annat (t ex hälsa),  Empowerment som mål.  Nollsummeperspektiv – makt/kraft en begränsad resurs,  Icke-nollsummeperspektiv – makt/kraft inte en begränsad resurs.

6. Sociala hälsodeterminanter Samhället skapar hälsa  Samhället ger ekonomiska, sociala och kulturella resurser för hälsa,  Samhället möjliggör interaktion mellan människor som formar (socialiserar) den enskilda individen och ger henne sammanhang,  Samhället tillhandahåller begreppsliga och normativa tolkningsramar som gör världen begriplig och meningsfull för den enskilda individen.

Men samhället skapar också ohälsa  De ekonomiska, sociala och kulturella resurserna är ojämnt fördelade – resursbrist skapar ohälsa,  Socialisationsprocesser kan begränsa människors utvecklingsmöjligheter,  De begreppsliga och normativa referensramarna kan vara förtryckande för individer eller grupper av människor.

7. Problem  Teorisvaghet,  Saknas ”kritisk kultur”,  Svagt utvecklade framgångsmått – mäter risker och ohälsa snarare än hälsoresurser och hälsa,  Evidensproblemet: ”Breda” interventioner, men ”smala” framgångsmått.

8. Möjligheter  Teoriutveckling med fokus på livsstil och levnadsvanor,  Interventioner och interventionsstudier med fokus på livsstil och levnadsvanor,  Dubbel strategi – påverka beteende/livsstil och miljö,  Nedtonande av ideologiska ”credot”.