EUROPAS SISTA VILDMARK Råsslaskolan, år 5, biologi Karin Kivelä

Centralt innehåll Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Djurs, växters och andra organismers liv. Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.

Skapa en fjällsluttning Gör en stor affisch med en fjällsluttning i klassrummet. Bläddra i grundboken, titta på bilderna och välj en växt eller ett djur som du ritar, klipper ut och klistrar in på rätt ställe på sluttningen. Om du hinner, och vill, kan du skriva en kort faktatext till din bild. Vi låter affischen sitta uppe under arbetet så att du kan rita fler bilder på växter eller djur när tillfälle finns.

Grundboken sidan Varför har renen hårig mule? (s. 14) Finns det blommor med päls? (s. 13, 17) Kan granar ha skägg? (s. 10) Vems spöklika skratt hörs i skogen? (s. 12) Har du varit i fjällen någon gång? Vilken årstid var det då? Hur såg det ut när du var där? Vilken årstid tror ni att det är på bilden? Hur ser man det? Vad kan man säga om naturen på bilden? Träden, buskarna, fjällen...? Vad gör människorna på bilden?

Fundera på….. sidan 8 – 9 Film 14 minuter Titta på toppen av fjället och foten av berget. Vad är skillnaden? Tror ni att det alltid är så på fjället? Vad kan ni se för skillnad på granen och fjällbjörken? Varför tror ni att haren har vit päls på vintern? Fjällräven? Fjällugglan? Vad betyder anpassning? Hur kan en art vara anpassad till en miljö? Vad menas med att man har olika knep för att klara en miljö?

Att leva i fjälltrakterna en fjärdedel av Sveriges yta är fjällandskap. sommaren är kort och vintern är lång. naturen förändras när man vandrar uppför fjället fjällzoner - fjällnära barrskogen, fjällbjörkskogen och kalfjället Fjällnära barrskogFjällbjörkskogKalfjället Skogens höga granar kan bli mycket gamla. På vintern drar sig många djur ner från fjället för att söka skydd i skogarna. Den starka vinden och det tunna jordlagret gör att fjällbjörkarna är korta, starka och knotiga. Små korta buskar växer tätt och gör det svårt att ta sig igenom. Det är öppet och stenigt på fjälltoppen. På vissa ställen ligger snön kvar även under sommaren. För att skyddas från vinden och kylan är fjällväxterna korta, små och växer tätt intill marken

Vintern och sommaren på fjället Det finns olika sätt att klara kalla vintrar. Hur gör björnen? Lämmeln? Om man inte hittar mat eller inte klarar av kylan får man flytta ex flyttfåglar, men också älgen kan behöva vandra till andra områden Sommar – kort period, dagarna är ljusa och långa Vinter – lång period, mörka nätter, korta dagar, lite solljus. Tuffare att leva på fjället då. Sommaren lockar många fåglar och djur till fjället som hinner fånga mer mat och föda flera kullar med ungar Midnattssol – vi googlar tillsammans, väljer ut en källa, skriver en kort text i NO-boken Arbetsblad 2 – ugglor. En läxa som du gör hemma.

Fundera på…..sidan Vad hänger på granens lägsta grenar? Har ni sett det i skogen? Vad menas med avverkning? Vad är ett kalhygge? Varför hugger man ner skog? Vad kallas älghonan, hanen och ungen? Tror du att älgen på bilden är en ko, tjur eller kalv? Hur ser man det? Har älgen någon naturlig fiende? Har du blivit myggbiten? Varför kliar myggbett? Har du fiskat i en bäck? Vilka fiskar? Vilken årstid tror du fotot på bäcken är taget? Hur ser man det? Har du plockat bär i fjällmarker? I andra marker? Vilka bär? Vad gjorde du med dem?

Vid foten av fjället Fjällnära barrskogMyrenFjällängFjällbäck Här kan man hitta riktigt gamla granar. De kan vara flera hundra år gamla. Sådana gamla skogar är viktiga för många arter. Man hittar skägglav och andra arter av lavar. Döda träd är viktiga för många fåglar. De bygger sina bon i ihåliga träd, andra lever av insekter som trivs i döda träd. Myren är en våtmark med höga grästuvor och enstaka krokiga tallar. Där växer hjortron och tranbär. På en liten tuva kan man hitta en tätört, en av få svenska köttätande växter. Flugor och andra små insekter fastnar på de klibbiga bladen. På fjällängen är jordlagret tjockt och kan hålla kvar vattnet längre. Här trivs höga gräs och blommor - smörbollen, stormhatten, midsommarblomster. Här trivs knott och myggor. För många djur är dessa insekter livsviktiga – föda åt ungarna. Fjällbäckens vatten studsar och skvätter mellan stenarna. Där växer det ormbunkar, videbuskar och blommor. Det är lä vid bäcken. Vinden når inte ner till bäckravinen där solen värmer skönt. Det är inte bara fjällväxter som trivs här - smörblomma och daggkåpa trivs bra här.

Bär och myggor Ett bär är en sorts frukt. Den innehåller växtens frön. Frön kan spridas på olika sätt, genom vinden (som maskrosen) eller fastna på djurs päls (som kardborren). Ett bär har ett gott fruktkött som djur eller fåglar tycker om. När de äter upp bäret äter de upp fröna inuti med. Men fröna är svårsmälta och kommer ut med avföringen. Vi smakar på lingondricka, blåbärssaft, hallonsaft eller annan saft från ett bär man kan hitta i fjällmarkerna. Aktivitetsboken sidan 3 Arbetsblad 3 Myggans liv (film på youtube, 8 min från Nyhetsmorgon)

Linnés brev från fjällen Lappländska resan Den Lappländska resan brukar beskrivas som Linnés fräschaste och mest omedelbara reseskildring. Han var ung och entusiastisk och full av upptäckarlust. Anteckningarna var inte avsedda att publiceras och är därför mindre tillrättalagda än senare reseskildringar. Han rider ensam till häst och genomlider vådliga strapatser, som han gärna berättar om med lite extra dramatik. Läs till exempel partiet när han fastnar i Lycksmyren och möter en samekvinna som både skrämmer honom och medlidsamt hjälper honom, s 53–56. Linné beundrar mycket samernas livsstil och utbrister: ”Aldrig i mina dagar har jag levat friskare än nu.” När han möter två samer kring 50 och 70 år förvånas han över att de kan springa och leka, fastän de har varsin börda att bära. Det leder honom till en lång utläggning om Cur lapones adeo pedibus celeres? (Varför äro lapparna så snabbfotade?) s 99–103. Den som gör sig mödan att slå upp de många latinska fraserna, som finns översatta längst bak i boken, får följa ett snirkligt resonemang som ger en fin inblick i den tidens tankevärld. Linné skriver entusiastiskt om den friska luften och det ”kostliga pärlande och välsmakande vattnet” i fjällen. ”Så snart jag kom på fjällen, fick jag liksom nytt liv och var så som en tung börda tagen av mig”, s 109–110. På många ställen i Lappländska resan finns spännande anteckningar om samernas sätt att bygga kåtor, tillreda kött och mjölk, sy sina kläder, jaga och fiska. Det är uppenbart att Linné var fascinerad av detta folks livsstil. Den lappländska resan har ganska otydliga geografiska hänvisningar. Läs gärna mer i Ove Torgnys bok Med Linnés genom Sverige, där det för varje resa finns en gammal karta där Linnés färdväg är inritad. Mer att läsa: Linnélektioner. Arbetsuppgift/läxa till eleverna i handledningen

Fundera på…..sidan Vilken fågel har det spöklika skrattet? Hur ser fjällbjörken ut, jämfört med andra björkar och träd? Varför ser ljungpiparen ut som den gör i färgerna, tror du? Vad är en glaciär? Finns det glaciärer på andra ställen i världen? Hur klarar sig växter på kalfjället? T.ex. lavar, fjällglim och krypljung?

Högre upp på fjället FjällbjörkskogKalfjälletLämmelns roll i näringskedjan Träd behöver jord för att få fäste med rötterna och kunna stå stadigt när det blåser hårt. De mindre fjällbjörkarna klarar det utmärkt. Fjällbjörkarna är små och krokiga. Det blir kallare här uppe, var hundrade meter blir det en grad kallare. Luften blir tunnare och det blir svårare att hålla värmen kvar. En del av fjällbjörkskogen är naturreservat. I fjällbjörkskogen kan man hitta urskog, skog som aldrig har avverkats. Kalfjället är den växtzon som är allra högst upp på fjälltoppen. Låga växter och olika slags lavar är de enda växter som kan överleva där. Den hårda vinden får växterna att bli korta och växa krypande längs marken. Andra växer tätt tillsammans. Här uppe växer det lavar i olika färger, på marken, på klippor och stenar. Överallt på kalfjället kan man höra en sorgsen vissling från ljungpiparen – fjällets vanligaste fågel. Fjällämmeln är ett viktigt djur på fjällen. Den blir föda åt många andra. De år som det är ont om lämmel överlever inte fjällrävens ungar och fjällugglan lägger inga ägg. Lämmeln äter allt från mossor till gräs som gör att den får energi till att växa. Näringen i lämmelns kött får både fjällräven och fjällugglan i sig när de äter en lämmel. På så sätt går näringen vidare.

Glaciär – Kebnepakte glaciär Titta på en karta över världen var de stora bergskedjorna ligger. Hur bildas glaciärer och var de finns. Hur påverkas de om klimatet ändras? En glaciär, eller jökel, är en massa av is och snö som har börjat röra sig, av sin egen tyngd. Glaciärer utgör jordens största resurs av sötvatten och den näst största samling av vatten efter oceanerna. Lamberts glaciären i Öst Antarktis är världens största glaciär. Enkelt uttryckt uppstår glaciärer ofta i berg- eller polartrakter av att snö samlas och inte hinner smälta undan, den lägger sig i lager på lager. Av sin egen tyngd omvandlas snön till is av trycket och slutligen nås en kritisk massa då isen sätts i rörelse Glaciärer påverkar ofta sin omgivning kraftigt och lämnar stora spår efter sig i naturen, vilket gör dem viktiga vid geologiska studier.

Arbetsuppgifter Vad det finns för djur i fjällen? Vad äter de ? Blir de blir uppätna av någon? Enskilt: gör först en egen näringskedja. Jämför sedan med en kamrat, diskutera likheter och skillnader i era näringskedjor. Tillsammans: rita en näringskedja på djur som finns i fjällen och sätt upp på väggen. Klistra in pilar mellan bilderna så att man ser vem som äter vem/vad. Det kan bli en gemensam näringsväv Naturtyper i fjällen: gör en egen tabell över de olika naturtyperna som finns i fjällen. Försök att få med det som är typiskt för varje område. När du är klar: gå ut och studera naturen här där du bor. Titta efter likheter och skillnader med fjällen. Skriv in det i din tabell. Ta hjälp av mallen du får av Karin. Arbetsblad 4, Korpen. Arbetsblad 5, Fjällabben. Arbetsblad 6, Lavar. Du väljer minst en att arbeta med.

Fundera på….sidan 14 – Vilka är samerna? Vad menas med ursprungsbefolkning? Finns det ursprungsbefolkning på fler ställen på jorden? Vad kallas renhonan, hanen och ungen? Vad menas med naturtillgångar? Nämn några naturtillgångar. Vilka finns i fjällmarker? Vad tänker ni när ni ser bilden på s. 15? Vad visar den? Hur påverkar vi människor naturen?

Fjällen förr och nu SamerRenenKonflikterNaturtillgångarFramtidens hot Ursprungsbefolkni ng som levt i fjällen under lång tid - Sameland, Sápmi. Där levde samerna av jakt, fiske och renar. Renarna gick fritt i fjällen och samerna följde deras vandring. Renarna är fortfarande viktiga för samerna. Förr fanns det vilda renar i Sverige. Idag äger samerna tamrenar. Renen klarar sig bra i fjällets hårda klimat. Den har tät päls på hela kroppen, till och med på mulen. Allra helst äter renen lavar som innehåller mycket näring. Både renbetet och skogsbruket påverkar naturen. Fjällens natur är viktig för alla. Idag måste renägare, markägare och naturvårdare försöka att samarbeta. Rovdjurens plats i fjällen diskuteras ofta. I fjällen lever alla våra fyra stora rovdjur: björn, varg, järv och lo. I skogen finns virke till byggen. Man jagar, plockar bär och har djur på bete. Vi får mineraler och malm från gruvorna, energi från vatten- och vindkraftverk. Men utbyggnaderna påverkar naturen. Fjällens vackra natur lockar människor från alla håll. Avverkning Naturliga älvar försvinner Turism förändrar naturen Känslig natur förändrar för djur och växter Naturreservat – bevara naturen som den är

Människans påverkan Aktivitetsboken uppgift 13 och uppgift 14

Fundera på…sidan Hur skiljer sig lärkträd från gran och tall? Hur ser alptoppen ut jämfört med fjälltoppen? Vad beror det på? Vad ser ni på fotot på s. 17? Hur tror ni att det hade det sett ut om människan inte hade varit där? Kan man se på edelweiss att den lever i Alperna?

Alperna Naturen i AlpernaMänniskans påverkan Övriga Europa har också fjäll, stora bergskedjor som sträcker sig genom flera länder. Sveriges fjälltoppar är lägre än Alpernas bergstoppar. Det beror på att våra fjäll är mycket äldre än Alperna. Bergen i Alperna har inte hunnit bli lika nednötta som de svenska fjällen. Inlandsisarna har slitit ner våra berg. När våra fjäll var unga, var de säkert lika höga och spetsiga som Alpernas toppar är idag. En skillnad mellan Alperna och våra nordiska fjäll är trädgränsen. I Alperna kan träden växa ända upp till meters höjd på bergen. I Sverige växer träden endast upp till omkring 900 meters höjd. Det beror på att våra fjäll ligger så mycket längre norrut och därför är det kallare och svårare för träden att klara sig på högre höjder. Fjällbjörkskog finns inte i Alperna, där växer i stället barrträd, ofta lärkträd Alperna är den mest exploaterade bergskedjan i Europa. Många människor bor där, det kommer många turister dit, bebyggelsen är stor i bergen. Detta påverkar naturen mycket. Det finns inte lika stora områden med orörd vildmark som i svenska fjällen. På flera håll har man huggit ner stora delar av de gamla skogarna. Jorden är bördig, och man odlar potatis, säd, vindruvor och frukt. Långt upp på alpsluttningarna betar kor och får. Lärkskogar skövlas för det användbara virket som är segt och tåligt.

Kopiera in bild

Film – Sveriges högsta berg

Begrepp växtzoner, jordlager, utrotningshotad, kamouflage, kalfjäll, fjällbjörkskog, fjällnära barrskog, midnattssol avverka, fjällbäck, fjällnära barrskog, fjälläng, jordlager, myr, sporväxter, våtmark bebyggelse, fjällbjörkskog, genomsnitt, glaciär, kalhygge, kalfjäll, naturreservat, näringskedja, vindpinad, urskog hjord (renhjord), isolera, markägare, naturvårdare, naturtillgång, nationalpark, samer, skogsbruk, trädgräns Alperna, artrik, bergskedja, bördig, exploaterad, trädgräns, fjälltopp, alptopp