Kursledare: Välkomna till kursen PDA466 Handledning av learning studies 7,5hp, Avancerad nivå

Agenda Presentation av kursen och litteraturen Diskussion om upplägget på kursen Diskussion av Assessment for learning och Learning study- Vad är BFL och LS för er? Ge konkreta exempel. Vilka likheter och skillnader ser ni? Angelika presenterar sin syn på BFL och LS Vad är syftet med en learning study och vad vill vi att lärarna skall få med sig?

PDA466 Organisation i grupper Svenska grupp: Handledare 1 & 5 - Cecilia E; Handledare 2 - Elsa H; Handledare 3 – Katarina; Handledare 4 - Marie Matematikgrupp: Handledare 1 - Lars; Handledare 2 - Elsa F; Handledare 3 - Johan; Handledare 4 – Josefine; Handledare 5 - Ulf Estetgrupp: 1. Handledare 1 – Carita; Handledare 2 – Gustav; Handledare 3 – Angela; Handledare 4 – Phuong; Handledare 5 - Gunnar Samhällsgrupp: Handledare 1- Anna; Handledare 2 – Carina; Handledare 3 & 4 – Andreas; Handledare 5 - Lars K

Träff 2 - Handledarrollen Henrik Hansson föreläser om handledarrollen i en learning study Förberedande Uppgift: Skriv ett inlägg om en fråga som du finner intressant att diskutera i förhållande till kurslitteraturen och learning study. Lägg in inlägget på GUL i Diskussionsforumet för din grupp senast fm 15/10. Ta med inlägget till träff 2. Handledare 1 leder gruppen i diskussionen om handledarrollen baserat på era inlägg och föreläsningen Texter: Skolverket (2002; 2011)

Träff 3 - Elevers lärande Uppgift vid träffen: A) Analysera en tidigare använd elevtest. Analysera elevernas svar och förbättra testet för att bättre komma åt elevernas förståelse för lärande objektet. B) Analysera (ca 3-4) videoinspelade elevintervjuer om samma innehåll. Vilka frågor kan vara bra att ställa i förhållande till lärande objektet? Jämför A och B. Handledare 2 förbereder genom att ta fram test (gammalt/nytt test med elevsvar från ca 5-10 elever) och intervjuer (ca 3 stycken på ca 3-5 minuter/elev, gärna samma frågor (liknande) som testet) och leder uppgiften i gruppen. Tänk på vilket lärande objekt som är utgångspunkten för test/intervju. Föreläsning – Hur blir elevers lärande synligt i en learning study Texter: Lo (2012) kap. 2 & 3 + delar av (variationsteoretisk) avhandling som belyser temat. Musik: Wallerstedt (2010) Att peka ut det osynliga : en didaktisk studie av taktart i musik Matematik: Olteano (2007) Vad skulle x kunna vara? Andragradsekvation och andragradsfunktion som objekt för lärande., Häggström (2008) Teaching systems of linear equations in Sweden and China: What is made possible to learn? Samhällskunskap: Larsson (2010) Kritiskt tänkande i samhällskunskap: En studie som ur ett fenomenografiskt perspektiv belyser manifisterat kritiskt tänkande bland elever i grundskolans år 9. Språk: Cheung (2005). Describing and Enhancing Creativity in Chinese Writing.

Träff 4 – Analys av undervisning Föreläsning – Vad fokuseras och vad fokuseras inte i en variationsteoretisk analys av undervisning Uppgift: Analys av lektion eller undervisningssekvenser gruppvis. ”Hur kan vi beskriva det vi ser med variationsteoretiska termer” Handledare 3 förbereder genom att ta fram en videoinspelad lektion och leder gruppen. Texter: Lo (2012) kap. 6, Vetenskapsrådet (2002)

Träff 5 – Planering av undervisning – Kritiska aspekter och variationsmönster Föreläsning – Kritiska aspekter och variationsmönster Uppgift: Välj ett lärande objekt. Planera en lektion eller undervisningssekvens. Vilka förmodade kritiska aspekter försöker ni få fram? Vilka variationsmönster använder ni? Handledare 4 leder gruppen. Texter: Lo(2012)kap. 4 och 5, Vetenskapsrådet (2002)

Träff 6 – Litt.sem. Effekter av learning study Uppgift: Individuell presentation av en artikel (studie) och dess slutsats genomförs i grupperna. Handledare 5 leder gruppen i diskussionen. Texter: Fritt val av artikel. Gärna från IJLLS Vad gör vi efter LS? Teachers’ research group Eventuellt gästföreläsare

(Träff 7 - Litt.sem på GUL – Learning study i jämförelse med Lesson study, Learning study som lärarforskning) Ni kommer att få några frågor som underlag till diskussionen på GUL (presenteras längre fram i kursen). Ett inlägg på en A4 sida görs i ett första steg, därefter skall ni kommentera minst två andra inlägg i gruppen.

Träff 8 - Examinationsuppgift En individuell muntlig analys av en undervisningssekvens presenteras, ca 10 minuter vid examinationstillfället. Beskriv vad det är möjligt att lära utifrån din analys av undervisningen. Använd variationsteoretiska begrepp i din beskrivning. Vilka variationsmönster kan du identifiera? Vad bidrar eleverna med? Hur verkar eleverna förstå det som skall läras? En individuell text om analysen läggs upp på GUL (inlämningar) omfattande 3-4 sidor. I texten skall det hänvisas till kurslitteraturen.

Assessment for learning, BFL & Learning study

Diskutera Hur ser ni på BFL och LS i förhållande till de två texterna (Kullberg och Wiliam)? Stämmer er bild med den som presenteras i texterna? Hur förhåller sig Hatties (Håkansson & Sundblad) resultat till BFL och LS?

Bedömning för lärande = formativ bedömning Tre viktiga delar i arbetet med eleven Det avsedda målet, eller den ideala kvaliteten, för arbetet Beviset på elevens läge i förhållande till målet/kvaliteten Hur eleven ska krympa avståndet mellan sitt nuvarande läge och målet/kvaliteten (Sadler, 1989 i Holmgren, 2011) Klassrumssamtalet Respons med kvalitet Själv- och kamratbedömning Formativ användning av summativa prov ”Strategier för att bedöma elevers lärande formativt”

Likheter mellan BFL och LS Wiliam (2011), Hodgen & Wiliam (2012) Tar sin utgångspunkt i vad eleverna redan kan Båda syftar till att förbättra elevermas lärande Båda syftar till att hjälpa eleverna lära Äger rum i klassrummet Bedömning används för att möta elevernas behov ”Båda kan användas mekaniskt” Analys av elevernas lärande i lektioner och elevtest/intervju i en LS är formativ bedömning - Assessment for learning: ”the process of seeking and interpreting evidence for use by learners and their teachers to decide where the learners are in their learning, where they need to go and how to best get there” (Broadfoot et al, 2002)

Skillnader BFLLS Bedömning av elevernas lärande sker kontinuerligt och under en längre tid Bedömning av elevernas lärande efter en lektion (undervisningstillfälle) Primärt fokus på feedback till den enskilda eleven Primärt fokus på vad gruppen behöver urskilja för att lära Feedback skall ha betydelse för framtida kunskapsutveckling – leda till lärande Undervisningen inkl. feedback skall leda till lärande Fokus på När och Hur feedback ska gesFokus på undervisning och vad eleverna lär från den Fokus på olika sätt att bedöma elevers lärande formativt Fokus på att använda variationsteorin Wiliam (2011) För att mäta effekten så används ”Meta studier” För att mäta effekten används kvalitativa lektions analyser, elevresultat, effektstorlek

Feedback centralt (Hattie, 1999) …the most powerful single moderator that enhances achievement is feedback. The simplest prescription for improving education must be "dollops of feedback" -- providing information how and why the child understands and misunderstands, and what directions the student must take to improve. If we, as teachers, are to have an impact on learning, then we must come to know what our students are thinking so that we can provide more feedback, task information, encourage trial and error, and develop deep understanding and transformations.

Exempel- Studier som har fokus på Feedback från eleverna Runesson, U., Kullberg, A., & Maunula, T. (2011). Sensitivity to student learning – a possible way of learning to enhance learning? In P.Sullivan & O.Zaslavski, Constructing knowledge for teaching secondary mathematics: Tasks to enhance prospective and practicing teacher learning, pp , London: Springer. Kullberg, A. (2012). Students’ open dimensions of variation. International journal for lesson and learning studies. Vol. 1 Iss: 2 pp. 168 – 181.