Sjukhuset i Masase Foto: Mats Lagergren ……………………….. Vänkyrka i Zimbabwe
Sjukhuset har 101 bäddar och en av dem som arbetar är Emely Zibanga som är Sister in charge och som har ett stort ansvar på sjukhuset. Dit kom hon 2008 från ett annat av kyrkans sjukhus, det som ligger i Mnene.
Thando Ncube är läkare på sjukhuset i Masase och hans namn betyder passande nog kärlek. Han är 26 år gammal och gick ut som bästa student när han 2010 tog sin examen till läkare i Harare.
Liksom flera ur personalen bor Thando Ncube i en av personalbostäderna strax intill sjukhuset. Eftersom han är den enda läkaren får han räkna med att bli kallad till sjukhuset alla tider på dygnet. Han har ingen familj och det finns inte så många jämnåriga men han berättar att han älskar sitt jobb.
Totalt har sjukhuset sju olika avdelningar och behoven är varierande, allt ifrån tbc, hiv/aids, lunginflammationer och andra infektionssjukdomar till kirurgi att förlösa kvinnor och ett omfattande barnavårdsprogram. Thando Ncube berättar att det svåraste är när han inte har tillgång till rätt mediciner eller när strömmen går så att syrgasen slutar fungera. I de situationerna får han kompromissa och hitta andra lösningar. Då gäller det att skärpa sina sinnen och att tänka ”outside the box”, säger han.
Patienterna på sjukhuset kommer från Mberengwa-distriktet och en del har 30 kilometer till sjukhuset dit de går…
… åker ambulans så som vi är vana att se dem eller
i den som är driven av fyra åsnor – väl lämpad för de sämst preparerade vägarna.
En av avdelningarna är till för kvinnor som ska föda och dit kommer många flera veckor eller upp till en månad i förväg. De bor tillsammans och stötar varandra och får även genomgå regelbundna undersökningar fram till förlossningen.
Det är syster Simari som förestår apoteket och hon berättar att det aldrig finns nog med medicin men det är tydligt att de uträttar stordåd med sina begränsade resurser.
Väntrummet är utomhus och de flesta väljer att sitta i skuggan i ett Masase som ofta är hett under dagarna.
Sister Dube tar emot, undersöker och vaccinerar de små barnen. Allt förs in i böcker och följs upp.
Hiv och aids är ständigt närvarande på ett sjukhus i Zimbabwe och på ett laboratrium undersöks blodproverna. Förutom sjukvård läggs stora resurser på utbildning.
Hoppet betonas och alldeles särskilt i de svåra situationerna
Mable S Dube – här tillsammans med Munatsi Dube som är generalsekreterare i ELCZ – är sjukhuskaplan i Masase.
Hennes arbetsdagar börjar klockan 7.30 med morgonbön i sjukhusets kapell och det fylls till sista plats. De flesta besökarna är de blivande mödrarna som bor en längre tid på sjukhuset.
Enligt god zimbabwisk tradition fortsätter gudstjänsten med sång på kyrkbacken där så småningom välsignelsen utdelas.
Mitt kontor kallas för tårarnas kontor säger Mable S Dube som ser som sin viktigaste uppgift att samtala med patienterna, de som tar hand om patienterna och oroliga och sörjande anhöriga. Alla har sina bördor att bära och hon vill hjälpa dem att förstå och acceptera. Särskilt de sörjande som hon alltid ger en plats på sitt kontor. Det är bättre att de får vara där och gråta i stället för att göra det ute på sjukhusområdet. Hon påminner om sjukhusets motto som är preach, teach and heal. Predika, undervisa och hela.
Mable S Dube berättar att hon delar ut absolution och nattvard. Några som kommer har lämnat kyrkan och de får absolution innan de dör. Hon döpte även en kvinna innan hon dog så att hon kunde begravas som en kristen.