Arbetsmiljöutbildning Dag 2 våren

Innehåll Lagar, regler och andra styrdokument SAM (Systematiska arbetsmiljöarbetet) – hur gör man? Ändring i verksamhet Tillbud och arbetsskador Arbetsmiljöverkets uppdrag och befogenheter Dialog Förvaltningens kompletteringar 2

Lagar, regler och andra styrdokument 3

Arbetsmiljö – utgångspunkter Arbetsmiljölagen (AML) och arbetsmiljö- förordningen (AMF) Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS) Annan lagstiftning, t ex arbetstidslagen, diskrimineringslagen Centrala och lokala kollektivavtal, t ex FAS 05 och Samverkan Göteborg Göteborg Stads budget (personalpolitiska mål ) HR-processer i Göteborgs Stad, t ex arbetsmiljö och hälsa 4

Arbetsmiljölagens innehåll Kap 1 Ändamål och tillämpningsområde Kap 2 Arbetsmiljöns beskaffenhet Kap 3 Allmänna skyldigheter Kap 4 Bemyndiganden Kap 5 Minderåriga Kap 6 Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare Kap 7 Tillsyn (myndighetens rättigheter) Kap 8 Påföljder Kap 9 Överklaganden 5

Arbetsmiljölagens innehåll Uppgift: Bekanta er (två och två) med Arbetsmiljölagen genom att svara på frågorna. Max 15 minuter. 6

Arbetsmiljön ska vara tillfredsställande 2 kap Arbetsmiljölagen (AML) Detta innebär att: Arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar. Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att man inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. 7

Arbetsgivaren ska: 3 kap AML Vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall (2 §) Fullgöra det systematiska arbetsmiljöarbetet – SAM – och organisera rehabiliterings- och anpassningsverksamhet (2a §) Anlita den företagshälsovård som behövs (2c §) Instruera och informera arbetstagarna för att undvika risker (3 §) 8

Arbetstagarna ska: Aktivt medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att skapa och upprätthålla en god arbetsmiljö. Aktivt ta del av information som lämnas rörande arbetsmiljöfrågor. Följa givna föreskrifter samt använda de skyddsanordningar som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Använda sig av lämplig arbetsmetod och utrustning vid t ex hot om våld eller lyftteknik. Snarast underrätta arbetsgivaren eller skyddsombud om det föreligger omedelbar och allvarlig fara för liv och hälsa. 9

Skyddsombudet företräder arbetstagarna Skyddsombudet ska: Vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall. Medverka vid utredning av arbetsskador och tillbud. Vaka över att arbetsgivaren uppfyller lagens krav. Delta vid planeringen av frågor som berör arbetsmiljön. Delta när handlingsplaner upprättas. Arbetsgivaren ska underrätta skyddsombudet om betydande förändringar. ”Skyddsombuden/arbetsmiljöombuden utgör en samarbetspartner till arbetsgivaren i arbetsmiljöfrågor, är medarbetarnas företrädare och ska bevaka deras intressen” (ur Samverkan Göteborg § 8c). 10

Vad gäller för skyddsombud? Använd ”Skyddsombud – skyddskommitté – Skyddsrond” 1.Hur och av vem utses skyddsombud? 2.För hur lång tid? 3.Vem kan bli skyddsombud och vilka krav ställs på skyddsombudet? 4.Vad kan ett skyddsområde omfatta? 5.Varför ska man vara anmäld som skyddsombud till arbetsgivaren? 11

Skyddsombudets förutsättningar Arbetsgivaren är skyldig att: se till att skyddsombudet/arbetsmiljöombudet får kontinuerlig utbildning, praktiska möjligheter samt erforderlig tid att utföra uppdraget. (ur Samverkan Göteborg § 8c) ta del av handlingar och de upplysningar som behövs för ombudets verksamhet. 12

Skyddsombudets framställan enligt AML 6 kap. § 6a Skyddsombud kan påkalla behandling av ett ärende i skyddskommittén. Om ett skyddsombud anser att åtgärder behöver vidtas för att uppnå en tillfredställande arbetsmiljön  skyddsombudet vänder sig till arbetsgivaren (ag) med en framställan om åtgärder. Ag ska lämna en skriftlig bekräftelse att framställan är mottagen. Ag ska utan dröjsmål lämna besked i frågan. Gör AG inte det eller beaktas inte begäran inom skälig tid, vänder sig skyddsombudet till Arbetsmiljöverket (AV). AV prövar frågan, detta ska mynna ut i ett beslut. (föreläggande, förbud eller beslut om att inte ingripa  kan överklagas till förvaltningsrätten). 13

Framställan enligt Arbetsmiljölagen 6 kapitlet 6a § Skyddsombud (SO) Förvaltning/arbetsplats Kopia till stadsledningskontoret Parallellt förfarande 14

Skyddsombudsstopp enligt AML 6 kap. § 7 Skyddsombudsstoppet gäller tills Arbetsmiljöverket tagit ställning i frågan. AV fattar beslut för eller mot det stoppade arbetet. Beslutet går att överklaga  Förvaltningsrätten. Skyddsombudet har även rätt att stoppa arbetet om arbetsgivaren inte rättar sig efter ett förbud som har utfärdats av Arbetsmiljöverket (t ex om en maskin som saknar skydd). 15

Skyddsombudsstopp enligt AML 6 kap. § 7 Om det finns en omedelbar och allvarlig fara för arbetstagarens liv eller hälsa kan ett skyddsombud påkalla ett arbetsstopp. Om arbetsgivaren inte genast ingriper kan skyddsombudet avbryta arbetet. Om arbetsgivaren godkänner stoppet behövs inte prövning av Arbetsmiljöverket. En arbetsgivare som vill ha ett skyddsombudsstopp prövat, måste vända sig till AV med en begäran om rättslig prövning. 16

Skyddskommitté enligt AML 6 kap § 9 Skyddskommittén ska: Delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet på arbetsstället. Följa arbetets genomförande. Noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall samt verka för tillfredsställande arbetsmiljöförhållanden. 17

I skyddskommittén I skyddskommittén behandlas frågor om: företagshälsovård, handlingsplaner enligt 3 kap 2a § (arbetsmiljöplaner,) planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation, planering av användning av ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall, upplysning och utbildning rörande arbetsmiljön, arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten på arbetsstället. 18

Arbetsmiljöförordningen § 9 Beskriver förutsättningar för den lokala skyddsverksamheten § 9 Om företrädare för arbetsgivare och arbetstagare eller studerandeskyddsombud inte kan ena sig om beslut i skyddskommittén, ska på begäran av ledamot frågan hänskjutas till Arbetsmiljöverket, som har att pröva denna i den mån den faller inom området för verkets befogenhet. I beslut av skyddskommitté bör anges den tid inom vilken beslutet ska vara verkställt. Förordning (2009:1164) 19

FSG och LSG som skyddskommitté Nytt stödmaterial kommer under våren. Tänk på: 1.På kallelse och i protokoll ska det vara tydligt vilka frågor som är skyddskommittéfrågor. 2.Det ska vara tydligt vem/vilka som är skyddsombud när skyddskommittén sammanträder. Man representerar då alla medarbetare. 3.I protokollet ska tydligt framgå om man är överens eller inte då en fråga diskuteras i skyddskommittén. Om ni inte blir överens så få med i protokollet att ni kan komma att skicka frågan till AMV för bedömning. Tag kontakt med ditt förbund. 20

Arbetsmiljö – Politiska nämnden har ansvaret Uppgiftsfördelning Förvaltnings-/bolagsdirektör Sektorchef Områdeschef Enhetschef/rektor/förskolechef Gruppchef Arbetsmiljöproblem Arbetsplats-/skyddsombud Skyddskommitté Förvaltningens/bolagets samverkansgrupp Lokal samverkansgrupp 21

22

Exempel på föreskrifter AFS 1986:23 Skydd mot blodsmitta AFS 1986:3 Ensamarbete AFS 1990:18 Omvårdnadsarbete i enskilt hem AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering AFS 1998:1 Belastningsergonomi AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd AFS 2009:2 Arbetsplatsens utformning AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2005:16 Buller AFS 2012:3 Minderåriga AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö 23

Ingen lag tar över någon annan Arbetsgivare Hälso- och sjukvårdslagen Skollagen Socialtjänstlagen Lagen om LSS Arbetsmiljölagen Arbetsgivaren måste i en konkret situation förena arbetstagarnas, elevernas, brukarnas, patienternas och klienternas intressen. AML är styrande ur medarbetarperspektivet. 24

SAM – Hur gör man? 25

Systematiskt arbetsmiljöarbete Undersökning RiskbedömningÅtgärder Kontroll Systematiskt arbetsmiljöarbete En naturlig del av verksamheten 26

AFS 2001:1 Vem ansvarar? Vilka ska medverka? Arbetsmiljöpolicy och rutiner. Vad gäller? Vad tycker ni om Majorna-Linnés rutin? Vad innebär det att få en arbetsmiljöuppgift? Kan man tacka nej? När ska en riskbedömning göras? Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Hur? 27

Arbetsmiljö- och hälsoprocessen Personalingången – Chef – HR-processer 28

Arbetsmiljöarbetets två sidor Avvärja fysiska och psykiska hälsoproblem Minska riskfaktorer för ohälsa Skydda från hälsofaror Bygga upp hälsa/rehabilitera Betryggande säkerhet Skydda från risker Verka för ett engagemang i arbetet Stärka den upplevda kvaliteten i arbetet Möjliggöra ett välbefinnande Stödja ett socialt arbetsklimat Främja hälsa 29

Systematiskt arbetsmiljöarbete När? I vardagsarbetet Arbetsmiljöronder – 2 gånger om året (minst) Förändring i verksamhet Krav från myndighet eller fack Fungerar det så hos oss? 30

Arbetsmiljöronden På arbetsmiljöronden skall man kartlägga, identifiera och bedöma frisk- och riskfaktorer i arbetsmiljön på arbetsplatsen. Bedömningen resulterar i en handlingsplan för tidsplanerade åtgärder som ska stärka friskfaktorer eller förebygga/ta bort riskfaktorer. Arbetsgivaren har ansvaret för att arbetsmiljöronder genomförs och för att åtgärder vidtas. Tillsammans med chef ska medarbetarna på arbetsplatsen och skydds-/arbetsmiljöombud delta. I samband med arbetsmiljörond ska protokoll upprättas och undertecknas. Handlingsplanen med åtgärder som upprättas behandlas i skyddskommitté. 31

Arbetsmiljöronden För att arbetsmiljöronderna ska fungera effektivt är det nödvändigt att man har: tänkt igenom dem i stort förberett dem genomfört dem följt upp dem på ett systematiskt sätt 32

Identifiera risk- och friskfaktorer På arbetsmiljöronderna kartläggs, identifieras och bedöms risk- och friskfaktorer i den fysiska och psykosociala arbetsmiljön i arbetet I den fysiska arbetsmiljön undersöks arbetslokaler, ergonomi, tekniska hjälpmedel, larm, personalutrymme, första hjälpen med mera. Den psykosocial arbetsmiljön omfattar det mesta i vår arbetsmiljö som inte är fysiskt såsom trivsel på arbetet, arbetsmängd, arbetstempo, ensidigt, upprepat och monotont arbete, oklara förväntningar på arbetsinsats, ständiga förändringar, risker för hot och våld, skiftarbete, konflikter – kränkningar – trakasserier, arbete med människor, ensamarbete. 33

Bedöm risker Hur troligt är det att något ska hända? Kan en eller flera medarbetare utsättas för risker? Vid vilka arbetsmoment är riskerna särskilt stora? Hur länge är medarbetarna utsatta? Vilket slags ohälsa och olycksfall kan inträffa? 34

Föreslå, besluta och åtgärda Åtgärda de risker som kommit fram utifrån riskbedömningen. 1. Ta bort risken 2. Isolera/skärma av risken 3. Alla risker kan inte undvikas helt, de måste hanteras på annat sätt, t ex: med särskilda instruktioner, rutiner, handlingsplaner personlig skyddsutrusning med stöd och handledning genom dubbelbemanning genom att varna, utbilda, anslå, informera, olika språk Tidsplanera det som inte kan åtgärdas direkt. Prioritera och åtgärda de allvarligaste riskerna först. 35

Årlig uppföljning (revision) Hur fungerar revisionen av arbetsmiljöarbetet inom vår förvaltning/bolag vad gäller AFS 2001:1? uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter rutiner och tidplaner stöd för kartläggning, riskbedömning och handlingsplaner riskbedömning vid verksamhetsförändring kompetens Hur fungerar revisionen inom vår förvaltning/bolag vad gäller AFS 1994:1? arbetsanpassning och rehabilitering 36

Ändring i verksamhet 37

Planering av ändring i verksamhet När ändringar i verksamheten planeras ska arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa och olycksfall som kan behöva åtgärdas (AFS 2001:1, § 8) Som regel handlar det om sådana ändringar som kräver skyddsombudets medverkan (AML kap 6, § 4 och AMF § 11). Det kan vara vid planering av nya och ändrade lokaler, arbetsprocesser, arbetsmetoder och arbetsorganisation. Arbetstagare och skyddsombud som berörs ska medverka vid riskbedömningen. 38

A B C riskbedömning inför ändring i verksamheten Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs? A Precisera den planerade ändringen Vilka risker innebär ändringarna? Är riskerna allvarliga eller inte? B Gör riskbedömningen Vilka åtgärder ska genomföras? När ska åtgärderna vara genomförda? Vem ser till att åtgärderna genomförs? C Åtgärda 39

Tillbud och arbetsskador 40

Anmäla tillbud och arbetsskador 41

42

Tillbud och arbetsskador En oönskad händelse som kunde lett till ohälsa eller olycksfall. Tillbud Olycksfall – Händelser som har samband med arbetet och som leder till fysisk eller psykisk skada räknas som olycksfall. Händelsen ska vara kortvarig, ovanlig och oförutsedd. Färdolycksfall – Skada på väg till eller från arbetet Arbetssjukdom – Att man fått en sjukdom på grund av skadlig inverkan i arbetet, t ex smitta, fysiskt/psykiskt påfrestande arbetsförhållanden. Arbetsskada 43

Anmälan enligt §2 AMF Allvarliga olyckor ska anmälas till AV Allvarliga tillbud ska anmälas till AV 44

Arbetsmiljöverkets uppdrag och befogenheter Arbetsmiljöverket har regeringens och riksdagens uppdrag att se till att arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningar följs samt till viss del tobakslagen och Miljöbalken när det gäller frågor om genteknik och bekämpningsmedel. Deras mål är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv, det vill säga både när det gäller fysisk, psykisk som social och arbetsorganisatorisk synpunkt. 45

Kontakta SO om ingen åtgärd görsKontakta SO om ingen åtgärd görs Chef åtgärdar problemet SO kan vända sig till Arbetsmiljöverket om ingen åtgärd görs Arbetsmiljöverket prövar om föreläggande eller beslut Ett arbetsmiljö problem uppstår, kontakta din närmaste chef SO kontaktar chefen SO kan vända sig till HSO om problemet fortfarande inte åtgärdas Problemet kan tas i upp skyddskommittén (LSG/FSG) Kontakta SO om inget görs En arbetsmiljöfrågas väg: Ett exempel