Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

TROLLHÄTTAN VÄNERSBORG ÅMÅL 2-4/2 2015 CHRISTIAN JOHANSSON LÄKARE SPECIALIST I PSYKIATRI Diagnoskännedom.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "TROLLHÄTTAN VÄNERSBORG ÅMÅL 2-4/2 2015 CHRISTIAN JOHANSSON LÄKARE SPECIALIST I PSYKIATRI Diagnoskännedom."— Presentationens avskrift:

1 TROLLHÄTTAN VÄNERSBORG ÅMÅL 2-4/ CHRISTIAN JOHANSSON LÄKARE SPECIALIST I PSYKIATRI Diagnoskännedom

2 Diagnostik Kommunikativt redskap  Begrepp innehåller stor mängd information som inte behöver formuleras  Appendicit  Inom forskningen för att veta att man undersöker samma sak  Schizofreni och autism skillnader mellan USA och Europa under första hälften av 1900 talet  Kliniskt  Styr behandling. Rätt behandling till rätt tillstånd  Bedöma prognos. Viktigt för patient, anhöriga och samhälle. Styr resursfördelning

3 Stress Oro, ångest och stress  Nödvändiga normala känslomässiga och fysiska reaktioner.  Den mänskliga hjärnan prioriterar identifiering av hot framför lust  Generalisering  Säkerhetsbeteende och undvikande Symtom  Svårigheter att avgränsa stimuli, koncentrationsproblem  Rastlöshet  Anspänning  Hjärtklappning  Sömnstörning

4 Utmattningssyndrom Stark trötthet Kognitiva problem Sömnstörning Prodromalsymtom  Smärtor och värk  Vegetativa störningar  Irritabilitet  Koncentrationssvårigheter Akutfas  Hypertoni, yrsel eller bröstsmärtor eller allvarliga kognitiva problem Återhämtningsfasen  Kan vara lång med bestående stressintolerans

5 Stress och utmattning

6

7

8 Stöd för återhämtning  Anpassad belastning i normal miljö  Successivt avtrappande stöd och belastningsbegränsningar i arbete  Varierande grad av sjukskrivning  Identifiera dysfunktionella rutiner och uppgifter  Identifiering av dysfunktionella situationer globalt  Socialt  Familj  ekonomi  Färdighetsträning  Behandling av somatiska och psykiatriska tillstånd

9 Affektiva tillstånd Depression:  Nedstämdhet  Minskat intresse, engagemang, lust, anhedoni  Svårighet att motivera sig till aktivitet, tomhetskänsla  Sömnstörning; hypersomni eller sömnsvårigheter  dygnsrytmstörning  Matproblem; viktuppgång, viktnedgång  Psykomotorisk agitation eller hämning  Koncentrationsproblem, irritabilitet, tanketröghet

10 Affektiva tillstånd Depression forts…  Energibrist, svaghetskänsla  Blytyngdkänsla  Minskad koncentrations eller tankeförmåga  Ambivalens, ältande  Värdelöshets eller skuldkänsla  Överdriven självanklagelse till vanföreställning  Dödstankar  Vill försvinna, dödstankar, s-tankar, s-planer, s-försök

11 Affektiva tillstånd Depression forts…  Egentlig depression;  5 av 9 kriterier varierande svårighetsgrad.  Naturalförlopp veckor till år.  Samverkan mellan biologisk sårbarhet och miljö  50% förhöjda stresshormoner; ffa kortisol  Prefrontalcortex, amygdala, hippocampus  Dystymi;  Nedstämdhet och minst 2 ytterligare symtom Sänkt livskvalitet, minskad lust, plikt, meningslöshetskänslor  >2år endast någon månad utan symtom

12 Affektiva tillstånd Depression, svårigheter  Stresskänslighet  Nedsatt kognitiv förmåga  Problemlösningsförmåga  Beslutsförmåga  Tanketempo  Minne, bära information  koncentration  Minskad ork fysiskt och psykiskt  Självklander, nedsatt självkänsla

13 Affektiva tillstånd

14 Behandling depression  Läkemedel  ECT  Psykologisk behandling  Beteendeaktivering, dygnsrytm, FaR, anpassat arbete  Kognitivt arbete med depressiva tankebanor  Identifiera tidiga symtom  Bemötande  Beakta personens negativa självuppfattning, bekräfta förmågor, korrigera självförnekelse. Klargör att funktionsnedsättningen är övergående  Anpassa information, tempo och förväntningar utifrån de kognitiva svårigheterna

15 Ångestsyndrom Ångest och oro  Nödvändiga normala känslomässiga och fysiska reaktioner.  Den mänskliga hjärnan prioriterar identifiering av hot framför lust  Generalisering  Säkerhetsbeteende och undvikande  Biologisk sårbarhet  Inlärt beteende

16 Ångestsyndrom

17

18  Paniksyndrom med eller utan agorafobi  Fysiska symtom, rädsla för allvarliga konsekvenser, rädsla för panikattack i olika situationer  Specifik fobi  Höjdfobi, djurfobi, sprutfobi m.m.  Social fobi  Rädsla för kritisk granskning i sociala situationer, ofta prestationer med rädsla för genans eller kritik  Prospektiv och retrospektiv genomgång

19 Ångestsyndrom  Tvångssyndrom  Tvångstankar och neutraliserande tvångshandlingar  Generaliserat ångestsyndrom, GAD  Förväntansångest, katastrofiering av framtida händelser, kognitiv och känslomässig påverkan. Smärtutveckling  Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD  Allvarligt trauma, Stark ångestreaktion, flashbacks, mardrömmar, isolering, känslomässig avtrubbning  Akut stressyndrom  Liknar PTSD ej lika genomgripande, tidsbegränsat

20 Ångestsyndrom Behandling  Läkemedel  Psykologisk behandling;  Exponering, kognitivt arbete, avslappning, mindfulness, acceptans  Bemötande  Respekt för de svårigheter ångestsyndromet ger  Undvika att kompensera för svårigheterna oreflekterat

21 Neuropsykiatri ADHD  Utvecklingsmässigt funktionshinder  uppmärksamhet,  hyperaktivitet  impulsivitet.  Svårigheter sen barndomen. Ofta tydligast i skolmiljö  Ökad risk  Psykiatrisk samsjuklighet, missbruk  Utbildningsmässiga och sociala svårigheter  Kriminallitet

22 Neuropsykiatri ADHD  Uppmärksamhetssvårigheter  Distraherbar för inre och yttre stimuli  Ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel  Svårigheter att följa instruktioner  Tappar koncentrationen i samtal  Närminnes svårigheter, glömsk  Problem med initiering och avslut av aktiviteter  Planerings och organisationssvårigheter  Förlägger och tappar bort tillhörigheter  Nedsatt mental uthållighet

23 Neuropsykiatri ADHD forts…  Hyperaktivitet och impulsivitet  Svårt att sitta still  Fysiskt aktiv eller upplevelse av inre rastlöshet  Verkar vara på språng  Talar mycket  Svarar prematurt eller faller folk i talet  Svårt att vänta på sin tur  Upplevs var för ”på“

24 Neuropsykiatri ADHD, svårigheter  Dygnsrytmstörning  Sömnproblem  Bristande tålamod  Lätt till frustration  samarbetssvårigheter  Motivationssvårigheter  Svårt att komma igång med mentalt krävande aktiviteter  Tappar lusten, fullföljer inte åtaganden, växlar spår

25 Neuropsykiatri  Prevalens  Barn 5-7%, vuxna 2-3%, specialistpsykiatrin 20%  Flickor : pojkar 1:6  Könsskillnader avtar med åldern  Orsak  Genetiska faktorer 75%  Graviditets och förlossningskomplikationer  Prematuritet  Missbruk av nikotin, alkohol, narkotika hos modern  Hjärnskador

26 Neuropsykiatri Differentialdiagnoser och samsjuklighet  80% av vuxna med ADHD har minst en ytterligare psykiatrisk diagnos  Ångestsyndrom: samtliga överrepresenterade  Affektiva sjukdomar: samtliga överrepresenterade, särskilt dystymi, bipolär sjukdom, ffa typ II,  Personlighetsstörning: Kluster B. Emotionell instab.  Missbruk: Tidig debut, blandmissbruk, CS

27 Neuropsykiatri Samsjuklighet forts…  Utvecklingsstörning  Autismspektrumstörning  Tics/tourettes  Ätstörning: ffa impulsivt ätmönster, hetsätning  Somatisk sjuklighet  Övervikt  Olycksfall och skador  Stressrelaterade tillstånd och utmattningssyndrom

28 Neuropsykiatri Behandling  Läkemedel: 70% svarar på behandling. Identifiera kontraindikation  Metylfenidat  Atomoxetin  Dexamfetamin  Psykologisk behandling  Patient och anhörigutbildningar  Färdighetsträning,  Arbetsminnesträning 

29 Neuropsykiatri Behandling, läkemedel  Särskilda överväganden vid missbruk  behandling av beroendetillstånd och ADHD bör ske inom beroendevården

30 Neuropsykiatri Stödinsatser  Skilda individer har skilda behov av stöd i vardagen  ADHD-center: upp till 25åå  Arbetsterapeut utprovar och följer upp för ändamålsenligt användande  Minnes, struktur och organisation Handdatorer White board, almanackor, appar  Täcken Boll och kedjetäcke

31 Neuropsykiatri Stödinsatser  Samordnare, personligt ombud eller klientombud  Stöd i hemmet: vardagssituationer, rutiner, kommunalt boendestöd  Stöd vid studier: Individuellt utformat  Stöd i arbete, AF-unga funktionshindrade  Försörjningsstöd: AF, FK, socialtjänsten  Stöd till närstående: som förälder, till förädrar/anhörig

32 Neuropsykiatri Bemötande  Tydlighet, återkommande instruktioner, muntligt och skriftligt  Återkoppling  Motivationsstyrd aktivitet, återkommande bekräftelse  Dela upp aktiviteter i kortare moment  Tydlig, konkret arbetsbeskrivning

33 Neuropsykiatri Autism  Nedsatt social interaktionsförmåga  Svårigheter med att använda ickeverbala beteenden i social interaktion  Svårigheter att upprätthålla samtal  Stereotypt tal, lillgammalt, högtravande språk, ekolali  Svårigheter att etablera och bevara åldersadekvata vänskapsrelationer, brist på låtsas och rollekar i barndomen  Nedsatt till avsaknad att spontant och ändamålsenligt vilja involvera andra i sitt känsloliv, intressen eller aktiviteter  Brist på social eller emotionell ömsesidighet

34 Neuropsykiatri Autism  Begränsade repetitiva och stereotypa beteenden  Begränsade repetitiva intressen  Svårigheter med flexibilitet i vardagen, önskar ej förändring  Fixering vid oändamålsenliga rutiner  Stereotypa och upprepade motoriska manér  Fascination inför delar av saker

35 Neuropsykiatri Tre svårighetsnivåer  från lindrig form med visst behov av stöd i vardagen till uttalad form med omfattande till mycket omfattande stödbehov Lindrig form motsvarar Aspergers syndrom Social(pragmatisk)kommunikationsstörning  Kommunikativa svårigheter  Anpassning av kommunikativ strategi till det sociala sammanhanget  Turtagning, omformulering, reda ut missförstånd  Metaforer, humor, abstraktioner, ”att läsa mellan raderna”  Verbal och ickeverbal kommunikation,  Beteendesvårigheter kan inte påvisas i tillräcklig utsträckning

36 Neuropsykiatri Autism kan inte behandlas farmakologiskt Associerade svårigheter kan behandlas  Tics  Tvång  Ångest  Depression  Psykos

37 Neuropsykiatri Psykologisk behandling  Svårigheter med generalisering av färdigheter  Arbete med förändring av problematiska beteenden  Kunskap om funktionssvårigheterna och kompenserande strategier Bemötande  Konkret kommunikation. Svårigheter att förstå symboliskt språk och liknelser  Tydlighet. Minska mängden information som skall läsas mellan raderna  Försök sätta er in i hur personen hanterar sin vardag och fråga efter dessa.  Anhörig med vid möten

38 Neuropsykiatri  Prognos  Uttalad autism och låg begåvning, livslångt stöd.  Högfungerande personer kan genom livet lära sig att kompensera för sina svårigheter, kan behöva visst stöd i vardagen.  Lindrigt drabbade kan förbättra sin funktion så att de inte längre uppfyller diagnoskriterierna i vuxen ålder.

39 Neuropsykiatri  Prevalens:  1%, en minoritet har den svårare formen autism.  Dubbelt så vanligt med autismdiagnos för män som för kvinnor. kvinnor större sociala färdigheter  Många vuxna är ännu odiagnosticerade  Riskfaktorer:  Ärftlighet dominerar  Graviditets- och förlossningskomplikationer  Exponering för alkohol och vissa läkemedel under fosterstadiet  Hög ålder hos föräldrarna

40 Neuropsykiatri Differentialdiagnoser och samsjuklighet  Utvecklingsstörning  Svår språkstörning  ADHD  Vid autism benägenhet att fastna i detaljer, fokuserar avvikande  Vid ADHD vissa sociala samspelssvårigheter  Tourettes syndrom  Tics kan vara svåra att skilja från stereotypier

41 Neuropsykiatri Differentialdiagnostik och samsjuklighet forts…  Tvångssyndrom (OCD)  Tvångsbeteenden upplevs som besvärande, autistiska ritualer som positiva  Social fobi  Socialt undvikande  Mentaliseringsförmågan skiljer sig åt  Depression  Mimikfattigdom, monotont röstläge, svårigheter att beskriva känslor

42 Neuropsykiatri Differentialdiagnostik och samsjuklighet forts…  Schizofreni  Svårigheter med mentalisering, brister i exekutiva funktioner  hallucinationer/vanföreställningar, motoriska och negativa symtom  Tidpunkt för debut skiljer sig  Båda tillstånden kan förekomma samtidigt

43 Neuropsykiatri Behandling  Läkemedel  Symtomatisk  Läkemedelskänsliga  Psykologisk behandling  Beteendeintervention  Fokus på stärkt självkänsla  Depressions- och ångesttillstånd

44 Neuropsykiatri Behandling forts…  Habilitering  Rådgivning  Psykopedagogiska insatser  Kognitivt stöd och hjälpmedel  Logoped  Apergerscenter

45 Neuropsykiatri Stödinsatser  LSS  Daglig sysselsättning  Boende med särskilt stöd  Tandvård  Stöd vid studier  Stöd i arbete  Stöd och anpassning (AF, AF Unga Funktionshindrade, privata aktörer)  Försörjning: Lönearbete, FK, AF, Försörjningsstöd

46 Neuropsykiatri Bemötande  Begränsa öppna vida frågor  Personen kan ha svårt att härleda syftet med frågan  Konkret information: orsak, syfte, förväntningar, beskrivning  Undvik symboliskt språk och liknelser  Muntlig och skriftlig information  Återkoppling av information  Föreslå att individen har med sig annan person till möten för hjälp med informationsinhämtning

47 Missbruk Riskbruk  Män 3 flaskor vin, 15 flaskor starköl, 60cl starksprit/vecka  Kvinnor2 flaskor vin, 10 flaskor starköl, 40cl starksprit/vecka  Engångskonsumtion antal standarsglasmän 5st (60g alk), kvinnor 4st (48g alk) Missbruk  Användande av kriminaliserad berusningsdrog  Negativa konsekvenser för individen eller omgivningen  Socialt  Professionellt  Psykiskt  fysiskt Beroende  Missbruk  Biologiskt beroende med tillvänjning och abstinens  Förlust av kontroll över intag

48 Missbruk Alkohol, droger, läkemedel Tecken på missbruk  Humörsvängningar  Korta frånvaroperioder  Minskad prestationsförmåga  Likgiltighet  Trötthet  Nedstämdhet  Undandragande  Ljuger  Dålig ekonomi

49 Missbruk Omhändertagande  Strukturerad kontakt  Motivationsarbete för nykterhet  Drogkontroll  Retroaktiv sjukskrivning  Hjälp med  Boendeproblem  Ekonomiska problem  Stöd i myndighets och arbetslivskontakter  Läkemedel för hjälp för nykterhet och att minska sug

50 Neuropsykiatri ADHD och missbruk  Berusning, ta bort abstinens  Alkohol och droger kan ge symtomlindring  Varva ner, komma till ro, somna  Känsla av fokus och lugn  Minska sociala svårigheter  Såväl ADHD som missbruket behöver behandlas för att få god effekt

51 Neuropsykiatri ADHD och missbruk  Tidig missbruksdebut  Kortare steg från missbruk till beroende  Intensivare missbruksstil  Oftare återfall i missbruk

52 Neuropsykiatri ADHD och missbruk  Sårbarhet för missbruksutveckling  Låg impulskontroll  Utanförskap  Stresskänslighet  Sociala svårigheter

53 Neuropsykiatri ADHD och missbruk  Sociala konsekvenser  Missbruket tar över fokus för individen  Mental och fysisk belastning  Påverkar dagliga rutiner och aktiviteter negativt  Försämrar sociala relationer  Svårigheter att upprätthålla åtaganden och sysselsättning  Försämrar följsamhet till vård och behandling

54 Neuropsykiatri Försämrade behandlingsresultat för personer med missbruk och ADHD  Svårare att ställa in medicinering  Risk för avbruten behandlingskontakt vid återfall  ADHD-medicinering kan ge sug  rädsla för drogkänsla/avtändning

55 Neuropsykiatri Autism och missbruk  Det är generellt lägre risk för missbruk hos gruppen individer som lider av autism  Möjligen kan deras rutinmässiga beteende kräva särskilt motivationsarbete.

56 Neuropsykiatri Missbruk och behandling  Beroendevård om aktivt missbruka och samtidig medicinering  Missbrukskontroll, urin, blod  Alkohol: utandning, leverprover, CDT  Droger: Urin, blod  Behandling av ADHD ökar inte missbruksfrekvensen  Läkemedel 1:a hand atomoxetin om drogmissbruk

57 Tack


Ladda ner ppt "TROLLHÄTTAN VÄNERSBORG ÅMÅL 2-4/2 2015 CHRISTIAN JOHANSSON LÄKARE SPECIALIST I PSYKIATRI Diagnoskännedom."

Liknande presentationer


Google-annonser