Trollhättan Vänersborg Åmål Specialist i psykiatri

En presentation över ämnet: "Trollhättan Vänersborg Åmål Specialist i psykiatri"— Presentationens avskrift:

1 Trollhättan Vänersborg Åmål Specialist i psykiatri
Diagnoskännedom Trollhättan Vänersborg Åmål 2-4/2 2015 Christian Johansson Läkare Specialist i psykiatri

2 Diagnostik Kommunikativt redskap
Begrepp innehåller stor mängd information som inte behöver formuleras Appendicit Inom forskningen för att veta att man undersöker samma sak Schizofreni och autism skillnader mellan USA och Europa under första hälften av 1900 talet Kliniskt Styr behandling. Rätt behandling till rätt tillstånd Bedöma prognos. Viktigt för patient, anhöriga och samhälle. Styr resursfördelning

3 Stress Oro, ångest och stress Symtom
Nödvändiga normala känslomässiga och fysiska reaktioner. Den mänskliga hjärnan prioriterar identifiering av hot framför lust Generalisering Säkerhetsbeteende och undvikande Symtom Svårigheter att avgränsa stimuli, koncentrationsproblem Rastlöshet Anspänning Hjärtklappning Sömnstörning

4 Utmattningssyndrom Stark trötthet Kognitiva problem Sömnstörning
Prodromalsymtom Smärtor och värk Vegetativa störningar Irritabilitet Koncentrationssvårigheter Akutfas Hypertoni, yrsel eller bröstsmärtor eller allvarliga kognitiva problem Återhämtningsfasen Kan vara lång med bestående stressintolerans

5 Stress och utmattning

6 Stress och utmattning

7 Stress och utmattning

8 Stress och utmattning Stöd för återhämtning
Anpassad belastning i normal miljö Successivt avtrappande stöd och belastningsbegränsningar i arbete Varierande grad av sjukskrivning Identifiera dysfunktionella rutiner och uppgifter Identifiering av dysfunktionella situationer globalt Socialt Familj ekonomi Färdighetsträning Behandling av somatiska och psykiatriska tillstånd

9 Affektiva tillstånd Depression: Nedstämdhet
Minskat intresse, engagemang, lust, anhedoni Svårighet att motivera sig till aktivitet, tomhetskänsla Sömnstörning; hypersomni eller sömnsvårigheter dygnsrytmstörning Matproblem; viktuppgång, viktnedgång Psykomotorisk agitation eller hämning Koncentrationsproblem, irritabilitet, tanketröghet

10 Affektiva tillstånd Depression forts… Energibrist, svaghetskänsla
Blytyngdkänsla Minskad koncentrations eller tankeförmåga Ambivalens, ältande Värdelöshets eller skuldkänsla Överdriven självanklagelse till vanföreställning Dödstankar Vill försvinna, dödstankar, s-tankar, s-planer, s-försök

11 Affektiva tillstånd Depression forts… Egentlig depression; Dystymi;
5 av 9 kriterier varierande svårighetsgrad. Naturalförlopp veckor till år. Samverkan mellan biologisk sårbarhet och miljö 50% förhöjda stresshormoner; ffa kortisol Prefrontalcortex, amygdala, hippocampus Dystymi; Nedstämdhet och minst 2 ytterligare symtom Sänkt livskvalitet, minskad lust, plikt, meningslöshetskänslor >2år endast någon månad utan symtom

12 Affektiva tillstånd Depression, svårigheter Stresskänslighet
Nedsatt kognitiv förmåga Problemlösningsförmåga Beslutsförmåga Tanketempo Minne, bära information koncentration Minskad ork fysiskt och psykiskt Självklander, nedsatt självkänsla

13 Affektiva tillstånd

14 Affektiva tillstånd Behandling depression Läkemedel ECT
Psykologisk behandling Beteendeaktivering, dygnsrytm, FaR, anpassat arbete Kognitivt arbete med depressiva tankebanor Identifiera tidiga symtom Bemötande Beakta personens negativa självuppfattning, bekräfta förmågor, korrigera självförnekelse. Klargör att funktionsnedsättningen är övergående Anpassa information, tempo och förväntningar utifrån de kognitiva svårigheterna

15 Ångestsyndrom Ångest och oro
Nödvändiga normala känslomässiga och fysiska reaktioner. Den mänskliga hjärnan prioriterar identifiering av hot framför lust Generalisering Säkerhetsbeteende och undvikande Biologisk sårbarhet Inlärt beteende

16 Ångestsyndrom

17 Ångestsyndrom

18 Ångestsyndrom Paniksyndrom med eller utan agorafobi Specifik fobi
Fysiska symtom, rädsla för allvarliga konsekvenser, rädsla för panikattack i olika situationer Specifik fobi Höjdfobi, djurfobi, sprutfobi m.m. Social fobi Rädsla för kritisk granskning i sociala situationer, ofta prestationer med rädsla för genans eller kritik Prospektiv och retrospektiv genomgång

19 Ångestsyndrom Tvångssyndrom Generaliserat ångestsyndrom, GAD
Tvångstankar och neutraliserande tvångshandlingar Generaliserat ångestsyndrom, GAD Förväntansångest, katastrofiering av framtida händelser, kognitiv och känslomässig påverkan. Smärtutveckling Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD Allvarligt trauma, Stark ångestreaktion, flashbacks, mardrömmar, isolering, känslomässig avtrubbning Akut stressyndrom Liknar PTSD ej lika genomgripande, tidsbegränsat

20 Ångestsyndrom Behandling Läkemedel Psykologisk behandling; Bemötande
Exponering, kognitivt arbete, avslappning, mindfulness, acceptans Bemötande Respekt för de svårigheter ångestsyndromet ger Undvika att kompensera för svårigheterna oreflekterat

21 Neuropsykiatri ADHD Utvecklingsmässigt funktionshinder
uppmärksamhet, hyperaktivitet impulsivitet. Svårigheter sen barndomen. Ofta tydligast i skolmiljö Ökad risk Psykiatrisk samsjuklighet, missbruk Utbildningsmässiga och sociala svårigheter Kriminallitet

22 Neuropsykiatri ADHD Uppmärksamhetssvårigheter
Distraherbar för inre och yttre stimuli Ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel Svårigheter att följa instruktioner Tappar koncentrationen i samtal Närminnes svårigheter, glömsk Problem med initiering och avslut av aktiviteter Planerings och organisationssvårigheter Förlägger och tappar bort tillhörigheter Nedsatt mental uthållighet

23 Neuropsykiatri ADHD forts… Hyperaktivitet och impulsivitet
Svårt att sitta still Fysiskt aktiv eller upplevelse av inre rastlöshet Verkar vara på språng Talar mycket Svarar prematurt eller faller folk i talet Svårt att vänta på sin tur Upplevs var för ”på“

24 Neuropsykiatri ADHD, svårigheter Dygnsrytmstörning Sömnproblem
Bristande tålamod Lätt till frustration samarbetssvårigheter Motivationssvårigheter Svårt att komma igång med mentalt krävande aktiviteter Tappar lusten, fullföljer inte åtaganden, växlar spår

25 Neuropsykiatri Prevalens Orsak
Barn 5-7%, vuxna 2-3%, specialistpsykiatrin 20% Flickor : pojkar 1:6 Könsskillnader avtar med åldern Orsak Genetiska faktorer 75% Graviditets och förlossningskomplikationer Prematuritet Missbruk av nikotin, alkohol, narkotika hos modern Hjärnskador

26 Neuropsykiatri Differentialdiagnoser och samsjuklighet
80% av vuxna med ADHD har minst en ytterligare psykiatrisk diagnos Ångestsyndrom: samtliga överrepresenterade Affektiva sjukdomar: samtliga överrepresenterade, särskilt dystymi, bipolär sjukdom, ffa typ II, Personlighetsstörning: Kluster B. Emotionell instab. Missbruk: Tidig debut, blandmissbruk, CS

27 Neuropsykiatri Samsjuklighet forts… Utvecklingsstörning
Autismspektrumstörning Tics/tourettes Ätstörning: ffa impulsivt ätmönster, hetsätning Somatisk sjuklighet Övervikt Olycksfall och skador Stressrelaterade tillstånd och utmattningssyndrom

28 Neuropsykiatri Behandling
Läkemedel: 70% svarar på behandling. Identifiera kontraindikation Metylfenidat Atomoxetin Dexamfetamin Psykologisk behandling Patient och anhörigutbildningar Färdighetsträning, Arbetsminnesträning

29 Neuropsykiatri Behandling, läkemedel
Särskilda överväganden vid missbruk behandling av beroendetillstånd och ADHD bör ske inom beroendevården

30 Neuropsykiatri Stödinsatser
Skilda individer har skilda behov av stöd i vardagen ADHD-center: upp till 25åå Arbetsterapeut utprovar och följer upp för ändamålsenligt användande Minnes, struktur och organisation Handdatorer White board, almanackor, appar Täcken Boll och kedjetäcke

31 Neuropsykiatri Stödinsatser
Samordnare, personligt ombud eller klientombud Stöd i hemmet: vardagssituationer, rutiner, kommunalt boendestöd Stöd vid studier: Individuellt utformat Stöd i arbete, AF-unga funktionshindrade Försörjningsstöd: AF, FK , socialtjänsten Stöd till närstående: som förälder, till förädrar/anhörig

32 Neuropsykiatri Bemötande
Tydlighet, återkommande instruktioner, muntligt och skriftligt Återkoppling Motivationsstyrd aktivitet, återkommande bekräftelse Dela upp aktiviteter i kortare moment Tydlig, konkret arbetsbeskrivning

33 Neuropsykiatri Autism Nedsatt social interaktionsförmåga
Svårigheter med att använda ickeverbala beteenden i social interaktion Svårigheter att upprätthålla samtal Stereotypt tal, lillgammalt, högtravande språk, ekolali Svårigheter att etablera och bevara åldersadekvata vänskapsrelationer, brist på låtsas och rollekar i barndomen Nedsatt till avsaknad att spontant och ändamålsenligt vilja involvera andra i sitt känsloliv, intressen eller aktiviteter Brist på social eller emotionell ömsesidighet

34 Neuropsykiatri Autism Begränsade repetitiva och stereotypa beteenden
Begränsade repetitiva intressen Svårigheter med flexibilitet i vardagen, önskar ej förändring Fixering vid oändamålsenliga rutiner Stereotypa och upprepade motoriska manér Fascination inför delar av saker

35 Neuropsykiatri Tre svårighetsnivåer
från lindrig form med visst behov av stöd i vardagen till uttalad form med omfattande till mycket omfattande stödbehov Lindrig form motsvarar Aspergers syndrom Social(pragmatisk)kommunikationsstörning Kommunikativa svårigheter Anpassning av kommunikativ strategi till det sociala sammanhanget Turtagning, omformulering, reda ut missförstånd Metaforer, humor, abstraktioner, ”att läsa mellan raderna” Verbal och ickeverbal kommunikation, Beteendesvårigheter kan inte påvisas i tillräcklig utsträckning

36 Neuropsykiatri Autism kan inte behandlas farmakologiskt
Associerade svårigheter kan behandlas Tics Tvång Ångest Depression Psykos

37 Neuropsykiatri Psykologisk behandling Bemötande
Svårigheter med generalisering av färdigheter Arbete med förändring av problematiska beteenden Kunskap om funktionssvårigheterna och kompenserande strategier Bemötande Konkret kommunikation. Svårigheter att förstå symboliskt språk och liknelser Tydlighet. Minska mängden information som skall läsas mellan raderna Försök sätta er in i hur personen hanterar sin vardag och fråga efter dessa. Anhörig med vid möten

38 Neuropsykiatri Prognos
Uttalad autism och låg begåvning, livslångt stöd. Högfungerande personer kan genom livet lära sig att kompensera för sina svårigheter, kan behöva visst stöd i vardagen. Lindrigt drabbade kan förbättra sin funktion så att de inte längre uppfyller diagnoskriterierna i vuxen ålder.

39 Neuropsykiatri Prevalens: Riskfaktorer:
1%, en minoritet har den svårare formen autism. Dubbelt så vanligt med autismdiagnos för män som för kvinnor. kvinnor större sociala färdigheter Många vuxna är ännu odiagnosticerade Riskfaktorer: Ärftlighet dominerar Graviditets- och förlossningskomplikationer Exponering för alkohol och vissa läkemedel under fosterstadiet Hög ålder hos föräldrarna

40 Neuropsykiatri Differentialdiagnoser och samsjuklighet
Utvecklingsstörning Svår språkstörning ADHD Vid autism benägenhet att fastna i detaljer, fokuserar avvikande Vid ADHD vissa sociala samspelssvårigheter Tourettes syndrom Tics kan vara svåra att skilja från stereotypier

41 Neuropsykiatri Differentialdiagnostik och samsjuklighet forts…
Tvångssyndrom (OCD) Tvångsbeteenden upplevs som besvärande, autistiska ritualer som positiva Social fobi Socialt undvikande Mentaliseringsförmågan skiljer sig åt Depression Mimikfattigdom, monotont röstläge, svårigheter att beskriva känslor

42 Neuropsykiatri Differentialdiagnostik och samsjuklighet forts…
Schizofreni Svårigheter med mentalisering, brister i exekutiva funktioner hallucinationer/vanföreställningar, motoriska och negativa symtom Tidpunkt för debut skiljer sig Båda tillstånden kan förekomma samtidigt

43 Neuropsykiatri Behandling Läkemedel Symtomatisk Läkemedelskänsliga
Psykologisk behandling Beteendeintervention Fokus på stärkt självkänsla Depressions- och ångesttillstånd

44 Neuropsykiatri Behandling forts… Habilitering Rådgivning
Psykopedagogiska insatser Kognitivt stöd och hjälpmedel Logoped Apergerscenter

45 Neuropsykiatri Stödinsatser LSS Daglig sysselsättning
Boende med särskilt stöd Tandvård Stöd vid studier Stöd i arbete Stöd och anpassning (AF, AF Unga Funktionshindrade, privata aktörer) Försörjning: Lönearbete, FK, AF, Försörjningsstöd

46 Neuropsykiatri Bemötande Begränsa öppna vida frågor
Personen kan ha svårt att härleda syftet med frågan Konkret information: orsak, syfte, förväntningar, beskrivning Undvik symboliskt språk och liknelser Muntlig och skriftlig information Återkoppling av information Föreslå att individen har med sig annan person till möten för hjälp med informationsinhämtning

47 Missbruk Riskbruk Missbruk Beroende
Män 3 flaskor vin, 15 flaskor starköl, 60cl starksprit/vecka Kvinnor 2 flaskor vin, 10 flaskor starköl, 40cl starksprit/vecka Engångskonsumtion antal standarsglasmän 5st (60g alk), kvinnor 4st (48g alk) Missbruk Användande av kriminaliserad berusningsdrog Negativa konsekvenser för individen eller omgivningen Socialt Professionellt Psykiskt fysiskt Beroende Biologiskt beroende med tillvänjning och abstinens Förlust av kontroll över intag

48 Missbruk Alkohol, droger, läkemedel Tecken på missbruk
Humörsvängningar Korta frånvaroperioder Minskad prestationsförmåga Likgiltighet Trötthet Nedstämdhet Undandragande Ljuger Dålig ekonomi

49 Missbruk Omhändertagande Strukturerad kontakt
Motivationsarbete för nykterhet Drogkontroll Retroaktiv sjukskrivning Hjälp med Boendeproblem Ekonomiska problem Stöd i myndighets och arbetslivskontakter Läkemedel för hjälp för nykterhet och att minska sug

50 Neuropsykiatri ADHD och missbruk Berusning, ta bort abstinens
Alkohol och droger kan ge symtomlindring Varva ner, komma till ro, somna Känsla av fokus och lugn Minska sociala svårigheter Såväl ADHD som missbruket behöver behandlas för att få god effekt

51 Neuropsykiatri ADHD och missbruk Tidig missbruksdebut
Kortare steg från missbruk till beroende Intensivare missbruksstil Oftare återfall i missbruk

52 Neuropsykiatri ADHD och missbruk Sårbarhet för missbruksutveckling
Låg impulskontroll Utanförskap Stresskänslighet Sociala svårigheter

53 Neuropsykiatri ADHD och missbruk Sociala konsekvenser
Missbruket tar över fokus för individen Mental och fysisk belastning Påverkar dagliga rutiner och aktiviteter negativt Försämrar sociala relationer Svårigheter att upprätthålla åtaganden och sysselsättning Försämrar följsamhet till vård och behandling

54 Neuropsykiatri Försämrade behandlingsresultat för personer med missbruk och ADHD Svårare att ställa in medicinering Risk för avbruten behandlingskontakt vid återfall ADHD-medicinering kan ge sug rädsla för drogkänsla/avtändning

55 Neuropsykiatri Autism och missbruk
Det är generellt lägre risk för missbruk hos gruppen individer som lider av autism Möjligen kan deras rutinmässiga beteende kräva särskilt motivationsarbete.

56 Neuropsykiatri Missbruk och behandling
Beroendevård om aktivt missbruka och samtidig medicinering Missbrukskontroll, urin, blod Alkohol: utandning, leverprover, CDT Droger: Urin, blod Behandling av ADHD ökar inte missbruksfrekvensen Läkemedel 1:a hand atomoxetin om drogmissbruk

57 Tack