Radikalisering och våldsbejakande extremism Ove Ledin, SKL, sektionen för vård och socialtjänst ove.ledin@skl.se

Inget nytt fenomen – men aldrig så omfattande Politisk och religiös extremism Högerextremism, vänsterextremism och islamistisk extremism Sverige är efter Belgien och Danmark det land i Europa som har högst andel personer som befinner sig i Syrien och Irak. 250-300 personer har rest, ca 40 har dött, ca 100 har återvänt.

Värna demokratin mot våldsbejakande extremism Nationell samordnare juni 2014 Tilläggsdirektiv mars 2015 Slutrapport juni 2016

Regeringsuppdrag Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism (Regeringens skrivelse 2014/15:144) En ny lagstiftning för att kriminalisera rekrytering, finansiering och organisering av terrorverksamhet, utreda förslag på åtgärder som kriminaliserar själva stridandet Förlängning och utveckling av kampanjen No Hate Speech Movement (Statens medieråd) Stärka trossamfundens demokratiarbete med fokus på kvinnor och ungdomar, stöd till föräldrar, ungdomar och anhöriga (Nämnden för statligt stöd till trossamfund, SST) Statsbidrag till organisationer och kommuner som motverkar antidemokratiskt beteende, radikalisering och våldsbejakande extremism (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF)

Regeringsuppdrag - forts Utveckla och sprida kunskap och metoder (Segerstedtinstitutet, Göteborgs universitet Kartläggning av metoder och arbetssätt för att förebygga (SiS, Kriminalvården) 225 miljoner kronor till SÄPO 2016-2018 för att följa och så småningom fängsla de svenskar som reser utomlands för att kriga. Nationella samordnaren ska ge en etablerad frivilligorganisation i uppdrag att genomföra en pilotverksamhet med en nationell stödtelefon (Röda korset) Stöd för socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna som riskerar att involveras eller som redan är involverade i våldsbejakande extremism (Socialstyrelsen)

Socialstyrelsens uppdrag Upptäcka Hantera situationen Insatser till individen Stöd till anhöriga Samverkan mellan socialtjänsten och andra aktörer Juridiska frågor Färdigt stödmaterial maj 2016

Kommunernas arbete Förebygga Upptäcka ungdomar Upptäcka familjer Våga ställa rätt frågor Utreda misstanke Hindra resor Samarbeta/stödja skolan Kompensera icke sedda barn Anhörigstöd till vuxna och barn Avhopparstöd

Kommunernas arbete En samordnarfunktion inom kommunen, ”en väg in” Internutbildning inom berörda förvaltningar och för berörda befattningar En bred samordning av relevanta aktörer både inom myndigheter och civilsamhälle Informationsinsatser till allmänheten Anhörigstöd i form av nätverk och grupper Särskilda nyckelpersoner inom förvaltningen Mentorer och uppsökande verksamhet Nationella och internationella nätverk Metodutveckling baserad på bästa tillgängliga kunskap både nationellt och internationellt (Radicalisation Awareness Network, RAN)

Reflektioner Förebyggande genom uppsökande, råd och stöd/service, inte när det blir ärende och utredning Brett: skolan, elevhälsa, socialtjänst, familjecentralen, UMO, BVC, MVC, hälso- och sjukvård, psykiatri Holland/Danmark: 2/3 av resenärerna fanns tidigare inom psykiatri/socialtjänst Juridiken/ansvarsfördelningen måste klargöras

Vad gör SKL? Medverkar i den nationella referensgruppen Intressebevakning Avdelningsöverskridande arbetsgrupp (trygghet och säkerhet, utbildning och arbetsmarknad, demokrati och styrning, vård och socialtjänst) Digital plattform för erfarenhetsutbyte och informationsspridning tillsammans med nationella samordnaren och kontaktpersoner i kommunerna Sprider Samtalskompassen En översyn av juridiken pågår – vilket är kommunens ansvar, med särskilt fokus på socialtjänst och skola? CEMR (Council of European Municipalities and Regions): möte april 2015, resultera i ” Guide of Tools and Practices” april 2016

Vad säger ni…? Den regionala nivåns roll och medverkan – de regionala stödstrukturerna? Den regionala nivåns behov av stöd?

Läs mer www.samordnarenmotextremism.se Förebyggande av våldsbejakande extremism på lokal nivå – Exempel och lärdomar från Sverige och Europa (Försvarshögskolan 2015)

”Vi har ju inget lastbilsdepartement för lastbilsfrågor eller någon lastbilsminister. Varför skulle vi då ha ett för bostäder?” Mats Odell, dåvarande kommun-, bostads- och finansmarknadsminister (Boverket: Planera, bygga, bo 1/2007)

Hemlöshet – en fråga om bostäder Byggbehovet är 76 000 bostäder årligen i Sverige fram till år 2020 – totalt 461 000. På längre sikt, till år 2025, beräknas över 700 000 nya bostäder behövas. 183 kommuner har underskott på bostäder, 27 kommuner uppger överskott, balans i 80 kommuner. Balans i 27 procent av kommunerna, en minskning med cirka 7 procent jämfört med 2014. I de kommuner som uppger att det råder underskott på bostäder bor cirka 82 procent av Sveriges befolkning. I 91 procent av kommunerna bedöms det finnas behov av nyproduktion av bostäder under de kommande fem åren, främst små hyresrätter. Bostadsbrist och låg rörlighet i det befintliga beståndet. Det räcker inte att bara bygga.

Socialtjänstens perspektiv Fler och nya grupper söker sig till socialtjänsten enbart för att få hjälp med bostad. Tvingas ta ett ansvar utöver vad socialtjänstlagen kräver. Resurskrävande att vara bostadsförmedling/hyresvärd i form av sociala kontrakt – undanträngningseffekter. Den sekundära bostadsmarknaden har ökat kraftigt – en mycket kostsam utveckling. Sociala kontrakt/den sekundära bostadsmarknaden fungerar mer som ett kompensatoriskt instrument än långsiktigt arbete för att motverka hemlöshet.

Socialtjänstens perspektiv - forts Individuella lösningar på strukturella problem. Kortsiktiga lösningar blir långsiktiga problem, inlåsningseffekter. Bostad för alla kan inte (bara) vara en fråga om social omsorg – det handlar om samhällsplanering, sociala investeringar och social hållbarhet. Det är en kommunledningsfråga, och en regional och nationell fråga. Socialnämndens lagstadgade medverkan i samhällsplaneringen brister.

Kommunernas kostnader för boendelösningar till personer utanför den ordinarie bostadsmarknaden Hanteringen av sociala kontrakt: ca 400 miljoner kr/år Hemlöshetssituation 1 (akut): 798 mkr, 210 000 kr/person Hemlöshetssituation 2 (institution, kategoriboende): ca 2,6 miljarder kr, 550 000 kr/person Hemlöshetssituation 3 (sociala kontrakt): 1,4 miljarder kr, 110 000 kr/person Totala kostnaden för kommunerna 5,3 miljarder kr, 240 000 per person. Den sekundära bostadsmarknaden kostar 1,8 miljarder.

Läs mer Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar (SKL, 2015) Kommunernas kostnader för boendelösningar till personer utanför den ordinarie bostadsmarknaden (Boverket, 2015)