Investeringar för Sverige Presentation av budgetpropositionen för 2016 Folkhälso- sjukvårds och idrottsminister Gabriel Wikström 21 september 2015 Hej och välkomna. Idag är jag väldigt glad att få presentera höstbudgeten i sin helhet. Den bygger på en överenskommelse medan regeringen och Vänsterpartiet och det här är en budget som investerar i det som bygger Sverige starkt. I vårt Sverige ska fler jobba, skolresultaten vändas och klimatutsläppen minska

AGENDA Förutsättningar för budgeten Investeringar för Sverige 2 AGENDA Förutsättningar för budgeten Investeringar för Sverige Sammanfattning Jag tänker börja med att beskriva förutsättningarna för budgeten. Sedan går jag in på våra reformer och finansieringen för att sedan avsluta med en sammanfattning.

Starkare tillväxt framöver men större risker 3 Starkare tillväxt framöver men större risker 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2,4 2,6 2,5 2,8 2,0 7,9 7,6 7,1 6,5 6,2 66,2 66,6 66,8 67,1 67,2 -1,9 -0,9 -0,5 0,0 0,3 BNP Procent, tillväxt Arbetslöshet Procent av arbetskraften Syssel- sättningsgrad Procent av befolkningen Om vi börjar med våra prognoser, och börjar i världen. I de avancerade ekonomierna ser läget ser allt bättre ut. Det går framåt för hela euroområdet, framför allt för de stora ekonomierna Spanien och Italien. I USA fortsätter utvecklingen att gå bra med en stark tillväxt det andra kvartalet 2015 och en bra utveckling på arbetsmarknaden. Den stärkta tillväxten i avancerade ekonomier väger upp för den inbromsande tillväxten i de framväxande ekonomierna (Ryssland, Brasilien som är påverkade av råvaru- och tillgångspriser samt försvagning av valutor) så på totalen växer omvärlden i linje med våra tidigare prognoser och stärks framöver. Det finns dock en risk för en hårdlandning i Kina där omställningen från en investeringsdriven ekonomi till en konsumtionsdriven går trögare än väntat. I Sverige förbättras konjunkturläget framöver och BNP stärks som ni ser, dock får vi ha ögonen på ett antal risker (hårdlandning i Kina, grannländer, kraftigt ökade tillgångspriser t.ex. aktiepriser i USA och bopriser i Sverige, risk för fall). Nu vänder vi också på allvar utvecklingen för arbetslösheten. Förväntningen framöver är både en starkare sysselsättningstillväxt och en lägre arbetslöshet – men ytterligare insatser kommer krävas och presenteras framöver i syfte att öka antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin för att pressa ner arbetslösheten ytterligare och nå lägst arbetslöshet i EU år 2020. Det gör vi samtidigt som regeringen vänder utvecklingen i de offentliga finanserna. Som ni ser så halveras underskottet redan i år och fortsätter minska framöver för att vara i balans år 2018. Finansiellt sparande Procent av BNP Not: BNP kalenderkorrigerat. Arbetslöshet och sysselsättningsgrad avser åldersgruppen 15-74 år. Källa: SCB, Finansdepartementet.

AGENDA Förutsättningar för budgeten Investeringar för Sverige 4 AGENDA Förutsättningar för budgeten Investeringar för Sverige Sammanfattning Vidare till budgetsatsningarna!

Trots hög arbetslöshet rekordmånga lediga jobb Arbetslöshet, 15–74 år Procent av arbetskraften Antal lediga jobb Tusental, säsongsrensat För att gå in på den första av de här prioriteringarna – jobben – så finns det ett antal problem. Vi vet att arbetslösheten är hög. Men samtidigt är de lediga jobben fler än någonsin. Vi har nästan fyrahundratusen arbetslösa och samtidigt har vi nästan 80 000 lediga jobb. Ungefär hälften av de företag som försökt rekrytera säger att det varit svårt och ett av fem rekryteringsförsök har misslyckats. Det får allvarliga konsekvenser. Företag har tvingats avstå från att expandera, de har tackat nej till order och dragit ner på sin produktion för att de inte har kunnat anställa Källa: SCB och Finansdepartementet.

Bostadsbrist – för litet byggande under flera års tid 6 Bostadsbrist – för litet byggande under flera års tid Nybyggnation och befolkningsökning Vi har en allvarlig situation på bostadsmarknaden idag. Under många år har byggandet legat på en alldeles för låg nivå, vilket gör att vi idag står med en stor bostadsbrist. Bostadsbristen gör sig oftast påmind i storstadsregionerna, men även på många andra håll i landet. Två tredjedelar av de svenska kommunerna uppger idag att de har bostadsbrist. Men kommunerna är också själva en nyckelaktör för byggandet. Vi ser idag att det kan vara stor skillnad mellan hur mycket som byggs i olika kommuner, även när det råder liknande förutsättningar. Långa handläggningstider hos kommunen gör att byggprojekt tar längre tid, blir dyrare och att färre investerar i bostadsbyggande. För att öka byggandet i framtiden måste dessa processer snabbas upp. Det måste helt enkelt gå snabbare, bli billigare och lättare att bygga bostäder. Källa: SCB.

Regeringens jobbagenda 7 Regeringens jobbagenda Investeringar för framtiden Fler och växande företag Satsningar på kompetens och matchning Om vi ska prata om lösningar på dessa problem borde det stå klart för alla att ingen skattesänkning i världen sluter rekryteringsgapet. Det gör däremot vår jobbagenda, där vi satsar på att investera för framtiden, bedriva en aktiv näringspolitik för fler och växande företag och satsar stort på kompetens och matchning. Jobbagendan består av tre delar. Investeringar för framtiden För att upprätthålla Sveriges konkurrenskraft på sikt krävs att vi gör nödvändiga investeringar. I bostäder och infrastruktur, i forskning och i klimatinvesteringar. Fler och växande företag För att öka efterfrågan på arbetskraft krävs en aktiv näringspolitik och samverkan mellan politik, näringsliv, akademi och arbetsmarknadens parter. Satsningar på kompetens och matchning Trots att Sverige har skyhög arbetslöshet har, som jag har visat, många arbetsgivare svårt att hitta personal. En fungerande utbildningspolitik och en effektiv arbetsmarknad är avgörande om vi ska kunna komma tillrätta med arbetslösheten. Det finns ingen magisk knapp att trycka på utan det krävs ett sammanhållet strategiskt arbete med ett långsiktigt perspektiv.   Stabila offentliga finanser

Investeringar för jobb 8 Investeringar för framtiden Bostadssatsning Små hyresrätter Kan räcka till 15 000 nya hyresrätter per år Infrastruktursatsning Fler och växande företag Förstärkt innovationssystem Ny exportstrategi Satsningar på kompetens och matchning Nytt kunskapslyft: Satsningar på yrkeshögskola, folkhögskola och komvux/yrkesvux Rätt till komvux Insatser mot långtidsarbetslöshet Och när vi talar om investeringar för framtiden vill jag prata om bostadssatsningen i denna budget: Regeringen gör nu den största bostadspolitiska satsningen på mycket länge i svensk politik. Investeringsstödet introduceras 2016 för att det ska byggas små, klimatsmarta och billiga hyresrätter för unga, studenter och de som har det tuffast ekonomiskt. Stödet beräknas räcka till cirka 15 000 nya hyresrätter per år (När stödet är fullt utbyggt från och med 2018). För att få stöd krävs att bostäderna uppfyller tydliga klimatkrav och krav på rimliga hyror. Vi tillför också pengar för att kommunerna ska anslå mark, vilket har varit ett av de största problemen. Infrastruktur Vi investerar ytterligare 500 miljoner redan nästa år för att bland annat rusta upp järnvägen, vägarna och satsa på kollektivtrafiken på landsbygden. Förstärkt innovationssystem – Innovationsrådet prioriterade åtgärder för fungerande finansiering av innovativa och växande företag. Vi lyssnade. Nu stärker vi Almis verksamhet ytterligare. Samtidigt arbetar vi vidare med att få det statliga riskkapitalet att fungera mer effektivt. Exportstrategin – Mellan 2009 och 2030 ökar världens medelkass med 3 miljarder människor. Det innebär en enorm exportpotential. 80 procent av världens tillväxt fram till 2020 kommer dock att ske utanför Europa. Samtidigt går svensk export till 80 procent till just Europa. Därför stärker vi nu export- och investeringsfrämjandet ytterligare för bl.a. fler regionala exportrådgivare och för fler utlandskontor för Business Sweden. Kunskapslyft Kunskapslyftet ger människor möjlighet till utbildning för att få de jobb som finns. Kunskapslyftet ger en drygt 20-procentig ökning av platser på yrkeshögskolan. Det innebär 2 500 nya platser från och med 2016 och 6 000 nya platser från och med 2017. Dessutom innebär den här budgeten ytterligare platser på komvux, yrkesvux och folkhögskola. Nästan 15 000 fler platser redan 2016. Folk ska kunna utbilda sig för att ta sitt första jobb. Alla ska ha rätt till utbildning på komvux. Vi uppskattar att den här reformen kommer att omfatta cirka 70 000 personer och är den största reformen på över tio år. Innan har det bara funnits en rätt att läsa komvux på gymnasial nivå för de som pluggat ett yrkesprogram på gymnasiet. Det här betyder att det oavsett var man bor och när man i livet bestämmer sig för att läsa klart gymnasiet, eller vill läsa till ämnen som gör att man kan läsa vidare på universitetet eller få motsvarande grundläggande behörighet till yrkeshögskolan ska kunna göra det. Insatser mot långtidsarbetslöshet Alla som kan arbeta eller studera ska göra det. Men det kräver riktade insatser mot personer som av olika anledningar står långt ifrån eller har en svag förankring på arbetsmarknaden. Långtidsarbetslösa kommer istället för sysselsättningsplaceringar i fas 3 att erbjudas aktiva insatser såsom utbildning, praktik eller subventionerade anställningar. Vi genomför också med denna budget en satsning för att människor med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska få det lättare att komma in på arbetsmarknaden, och stärker Samhall rejält.

Investeringar i kompetens och matchning 9 Investeringar i kompetens och matchning Utbildningsmöjligheter och extratjänster i beslutad budget 2015, VÅP15 och BP16* År 2016 2017 2018 2019 Universitet och högskola 7 925 11 125 14 300 14 625 Komvux/yrkesvux 19 200 15 000 Folkhögskolan 5 000 Kompletterande utbildningar 125   Yrkeshögskolan 2 500 6 000 Utbildningskontrakt 7 730 7 660 7 650 Varav komvux 3 675 Varav folkhögskola 2 000 Traineejobb 7 100 10 900 10 700 10 400 Varav utbildningsplatser 3 551 5 451 5 343 5 220 Extratjänster 4 850 14 100 20 000 21 150 Samhall 1 000 Förstärkning av lönestöd Summa 56 430 72 785 81 650 82 835 Regeringen tar nu rejäla krafttag för att öka kunskapen och förbättra matchningen på den svenska arbetsmarknaden. Våra satsningar på kompetens och matchning medför sammantaget, om vi slår ihop de satsningar som gjorts i beslutad budget där regeringens satsningar överensstämde med den budget som antogs, vårbudgeten och nu höstbudgeten på utbildningsplatser, traineejobb och extratjänster så innebär de närmare 80 000 matchnings- och utbildningsmöjligheter år 2019. Komvux. Utbildningskontrakt. Folkhögskola. Traineejobb. Högskola och universitet. 80 000 människor. [Ibland har det här kallats ”plats-politik” av oppositionen. Och ja. Den här regeringen vill ge plats åt fler att genomgå en utbildning som leder till jobb. Vi vill ge möjlighet för landets företagare att besätta de platser som idag står vakanta. Fler människor ska kunna ta plats, i skolbänken, på jobbet, i det offentliga samtalet – den här regeringen vill bereda plats för alla som bor i det här landet!] NOTERA: Alla platser har INTE utbildningsinslag (extratjänsterna har det inte) * Jämfört med 2014.

Investeringar i Sveriges nya jobbagenda – reformer BP16 10 Investeringar i Sveriges nya jobbagenda – reformer BP16 Offentligfinansiell effekt Miljarder kronor 2016 2017 2018 2019 Investeringar för fler bostäder 5,5 6,1 Infrastruktur och transporter 0,1 0,2 Investeringar i kunskap och kompetens 1,2 1,7 Aktivt stöd till långtidsarbetslösa m.fl. 0,9 1,3 Aktiv näringspolitik 0,3 Jobb i hela landet 1,0 Totalt 8,8 10,3 Här ser vi våra samlade reformer för jobben i den här budgeten. 10 miljarder från nästa år. [Fler bostäder-raden inkluderar bland annat investeringsstöd hyresrätter, stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande, marksanering och investeringsstöd till bostäder för äldre] [Infrastruktur-raden inkluderar kompensation banavgifter och cykelstrategi, resten av infrastruktursatsningarna ligger under ”jobb i hela landet”] [Investeringar i kunskap och kompetens: Fler platser på komvux/yrkesvux, yrkeshögskola, folkhögskola] [Aktivt stöd för långtidsarbetslösa och funktionsnedsatta innehåller bl.a. ökade resurser för upp till 2 000 nyanställningar i Samhall och en förstärkning av lönestöden vilket möjliggör upp till 1 000 fler anställningar, plus en satsning på yrkesinriktade kurser (inom bristyrken) på folkhögskola för deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin] [Jobb i hela landet-raden inkluderar bl.a. väg- och järnvägsunderhåll, kollektivtrafik och järnväg på landsbygden, service i glesbygd, livsmedelsstrategi, upprustning av Göta kanal och ytterligare stöd till biografer i glesbygd]

Bättre mottagande och snabbare etablering 11 Bättre mottagande och snabbare etablering Snabbt i jobb Valideringsinsatser Av bland annat sjukvårdspersonal Mer resurser till kommunerna Ökat stöd till civilsamhället Vi investerar också för att kunna ordna ett bättre mottagande för, och ta tillvara på kompetensen hos, våra många nya svenskar. De ska snabbare kunna få sitt första jobb i Sverige. I nuläget kommer ca. 30 % ut i studier eller arbete när de har slutfört sin etableringstid. Den siffran är alldeles för låg. Fler nyanlända måste komma i arbete eller utbildning. Få sitt första jobb eller utbilda sig för att få det. Vi står inför en stor demografisk utmaning inom flera branscher med stora kommande pensionsavgångar. Att bättre ta till vara utrikes föddas kunskap och erfarenhet är därför en av våra största samhällsutmaningar. Nu tillför regeringen medel för s.k. snabbspår inom ett antal branscher där det råder arbetskraftsbrist och där det finns personer i etableringsuppdraget med motsvarande utbildning eller yrkeskompetens. Nuvarande väntetid för sjukvårdspersonal för att ens påbörja processen att få sin utbildning validerad är 13 månader. Det är naturligtvis alldeles för länge. Med de nya medel som tillförs för valideringsinsatser kan väntetiden minskas. Det finns just nu ett lagförslag om gemensamt ansvar för kommunmottagandet ute på remiss. Samtidigt måste kommunernas förutsättningar förbättras. BP16 innehåller en kraftigt höjd schablon för kommunmottagande av nyanlända. Alla kommuner som tar emot en nyanländ person under 65 år får idag en schablon på 83 100 kr för att ersätta för kostnader som uppstår under den första tiden i Sverige, t.ex. för SFI eller i samband med bosättning. Denna schablon höjs kraftigt, med 50 procent faktiskt, till 125 000. Sedan tar vi bort andra delar, till exempel den prestationsbaserade ersättningen som inte fungerat särskilt bra. Vi ger också ett ökat stöd till civilsamhället, och ökar bland annat stödet till flyktingguider och familjekontakter. [NOTERA: Stöd till civilsamhället ligger under ”stöd till ideella organisationer” under välfärdsrubriken i finansplanen, inte under etablering]

Mer resurser till kommunerna 12 Mer resurser till kommunerna Ersättningen höjs från 83 100 till 125 000kr per person Mer resurser till länsstyrelserna för mottagande av nyanlända Den tidigare prestationsbaserade ersättningen tas bort Ändrat ersättningssystem för mottagning av ensamkommande barn Lagförslag om gemensamt mottagande av nyanlända Det finns ett lagförslag om gemensamt ansvar för mottagandet ute på remiss och regeringens avsikt är att lägga en proposition i ärendet under våren 2016. Samtidigt måste kommunernas förutsättningar förbättras. BP16 innehåller flera förslag för att stödja kommunernas mottagande: - Kraftigt höjd schablon för kommunmottagande av nyanlända. Alla kommuner som tar emot en nyanländ person under 65 år får idag en schablon på 83 100 kr för att ersätta för kostnader som uppstår under den första tiden i Sverige, t.ex. i förskolan och skolan för barnen, SFI för de vuxna eller praktisk hjälp i samband med kommunplacering. Denna schablon höjs kraftigt till 125 000 för nyanlända 0-65 år som tas emot i en kommun efter 1 januari 2016. Totalt kostar denna reform drygt 1 miljard 2016 och närmare 3 miljarder 2018. - Samtidigt tas den tidigare prestationsbaserade ersättningen bort - Länsstyrelsernas arbete med att få till ett ökat kommunmottagande förstärks genom 20 mkr i ökat förvaltningsanslag och 20 mkr i stimulansmedel för ökad mottagandekapacitet. - Regeringen ändrar ersättningssystemet för mottagande av ensamkommande barn genom att införa differentierade schabloner för olika placeringsformer. - Bättre villkor för kommunerna att hålla beredskap med lägenheter – borttagande av maxgränser för uteblivna hyresintäkter (ca.28 mkr.) - Regeringens bostadspaket som tidigare aviserats om 5,5 miljarder kr innehåller både stöd för nyproduktion av små hyresrätter och stimulanspengar till kommunerna för att få fram fler bostäder. Denna satsning riktas inte specifikt till nyanlända men den kommer att hjälpa kommunerna att klara bostadsförsörjningen för flera resurssvaga grupper på bostadsmarknaden, bl.a. ungdomar, studerande och nyanlända.

Sjunkande kunskapsresultat 13 Sjunkande kunskapsresultat Resultat i PISA Poäng Andel avgångselever i grundskolans årskurs 9 med behörighet till gymnasieskolans nationella program Procent Resultaten i skolan faller. Vi ser att allt färre elever är behöriga till gymnasieskolan. Mer än 13 procent av eleverna gick förra året ut grundskolan utan att vara behöriga till gymnasiet. Sverige har också fallit i PISA-undersökningarna år efter år. I läsförståelse, i matematik och i naturvetenskap. Sverige tappar mest av alla OECD-länder. Det är en exceptionellt dåligt utveckling.   Källor: OECD, Skolverket

Ojämlikheten i skolan ökar 14 Ojämlikheten i skolan ökar Gymnasiebehörighet efter föräldrarnas utbildningsbakgrund Procent Ojämlikheten i skolan ökar. Föräldrarnas utbildningsbakgrund spelar allt större roll för barnens möjligheter att få gymnasiebehörighet. Diagrammet visar att elever vars föräldrar inte själva gått ut gymnasiet får allt sämre resultat i skolan. Skillnaden i andelen elever som når gymnasiebehörighet mellan de elever vars föräldrar har gymnasieutbildning och de elever vars föräldrar enbart har förgymnasial utbildning har fördubblats sedan 2006. Källa: Skolverket

Det råder stor lärarbrist 15 65 000 lärare saknas fram till år 2025 Löneutvecklingen är svag och bara 1 av 20 anser att yrket har hög status Bara varannan lärare skulle välja yrket igen Lågt söktryck till lärarutbildningen För att gå över till skolan. Vi vet att det är i skolan grunden för resten av våra liv läggs. En bra skolgång skapar stora valmöjligheter på arbetsmarknaden medan en dålig skolgång riskerar att stänga dörrar till både jobb och bostad. På samma sätt är skolan grunden för samhällsbygget. En skola där elever tillåts halka efter och slås ut kommer att stå oss alla dyrt. Svensk skola står idag inför en rad utmaningar. Sverige har haft sjunkande kunskapsresultat under flera år och ligger nu under OECD-snittet i samtliga ämnen som mäts i PISA-undersökningen. Allt för många elever lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet. 2014 lämnade 13,1 procent av eleverna grundskolan utan gymnasiebehörighet, totalt 12 700 elever. Och ojämlikheten ökar. Bland elever med föräldrar som bara har grundskoleutbildning var det nästan hälften av eleverna (44%) som inte fick behörighet till gymnasieskolans nationella program. Skillnaden i andelen elever som når gymnasiebehörighet mellan de elever vars föräldrar har gymnasieutbildning och de elever vars föräldrar enbart har förgymnasial utbildning har faktiskt fördubblats sedan 2006. Och skolan spelar roll. För ungdomar som inte har gått klart gymnasiet är arbetslösheten dubbelt så hög som för ungdomar som har en gymnasieutbildning bakom sig. För att ungdomar ska få sitt första jobb är deras utbildning central! [Notera: Nedgången i de svenska skolresultaten kan totalt sett inte mer än marginellt hänföras till gruppen elever med utländsk bakgrund konstaterar Skolverket i sin slutsats om resultatutvecklingen i PISA.] Vi vet också att lärarna är nyckeln för att höja kunskapsresultaten i skolan. Och här har vi alldeles uppenbart problem. Enligt den internationella studien TALIS 2013 anser endast fem procent av Sveriges lärare att läraryrket har hög status. Lärarförbundet och Statistiska centralbyrån bedömer därtill att det riskerar saknas 65 000 lärare fram till 2025. Enligt Skolverket (2015) återfinns i dag cirka 30 000 av Sveriges legitimerade lärare inom andra yrken. En rapport från Skolverket (2013) har även visat att under perioden 2006 till 2011 lämnade var fjärde lärare yrket av andra skäl än pension. Vi måste höja läraryrkets status! Foto: Folio Bildbyrå Källor: OECD, Skolverket.

Investeringar för att vända utvecklingen i skolan 16 Investeringar för att vända utvecklingen i skolan Ett attraktivt läraryrke Lärarlönelyftet: I genomsnitt 3 000 kronor mer i månaden för upp till 60 000 lärare Tidiga insatser Höjd personaltäthet och stärkt kvalitet i fritidshem En jämlik skola Så vad gör vi i den här budgeten för att vända utvecklingen i skolan? Lärarlönelyftet innebär att regeringen investerar 3 miljarder kronor på årsbasis från och med höstterminen 2016 utöver parternas insatser för höjda lärarlöner, alltså 1,5 miljarder nästa år och därefter 3 miljarder årligen. Modellen för detta lärarlönelyft har under våren 2015 tagits fram i dialog med de centrala arbetsgivarorganisationerna inom skolan och lärarnas fackliga organisationer. Syftet är att öka läraryrkets attraktionskraft och därigenom långsiktigt resultaten i skolan. Det genomsnittliga lönepåslaget utgör 3 000 kronor per månad och lärare. Reformen beräknas fullt utbyggd omfatta ca 60 000 lärare på årsbasis, eller nästan hälften av lärarna [40%]. När det gäller tidiga insatser så gjorde vi ju stora satsningar i våras: Mer personal och mindre barngrupper i lågstadiet, fler speciallärare och specialpedagoger i lågstadiet, och fler platser på förskollärar- och lågstadielärarutbildningen. Det följer vi nu upp med höjd personaltäthet och stärkt kvalitet i fritidshem. Vi har under lång tid sett hur villkoren för fritids försämrats och den utvecklingen ska regeringen bryta – vi investerar därför i höjd personaltäthet och stärkt kvalitet på fritids. För att rätt stöd till varje elev med snabba och tidiga insatser ska stärkas satsar regeringen i budgetpropositionen också på specialpedagogik för lärare i grundskolan, framför allt i åk 7-9. Detta är en nationell, långsiktig och systematisk investering i att ge lärare grundläggande specialpedagogisk kompetens i grundskolan. Höjd ersättning till kommuner för asylsökande barns skolgång. Kommunerna behöver ett bättre stöd när det gäller asylsökande barns skolgång, för att dessa barn ska få rätt stöd i skolan så att de kan nå skolans mål. För detta ändamål höjs den så kallade schablonersättningen till kommunerna med 50 procent. Detta innebär en väsentlig förbättring av kommunernas förutsättningar att ordna ett bra mottagande för de asylsökande barnen. Vi satsar också på personalförstärkningar i Sveriges skolbibliotek. Skolbiblioteken utgör en viktig resurs i arbetet med elevernas lärande och med de resurser vi nu skjuter till kommer skolbiblioteken kunna få personalförstärkningar på deltid med upp till 300 personer. NOTERA: 60 000 lärare är närmare 40 % av målgruppen som är föremål för satsningen (150 000). Denna är: Legitimerade lärare i grundskola, gymnasieskola, grundsärskola, förskoleklass specialskola, sameskola och gymnasiesärskola, legitimerade förskollärare i förskoleklass, Legitimerade lärare och förskollärare i förskolan och fritidshem, Ej legitimerade yrkeslärare i gymnasieskolan och gymnasiesär-skolan och modersmålslärare som enligt skollagen jämställs med legitimerade lärare, fritidspedagoger eller motsvarande som är behöriga för att bedriva undervisning i fritidshemmet Höjd ersättning till kommuner för asylsökande barns skolgång, tillskott på cirka 30 000 kronor per år och barn Foto: Folio Bildbyrå / Maskot

Investeringar i skolan – reformer BP16 17 Investeringar i skolan – reformer BP16 Offentligfinansiell effekt Miljarder kronor 2016 2017 2018 2019 Lärarlöner 1,5 3,0 Skolreformer 1,0 0,9 0,8 0,6 Höjd skolschablon för asylsökande barn 0,4 0,3 0,2 Totalt 2,9 4,1 4,0 3,8 Här ser vi våra samlade reformer för skolan. [Skolreformerna inkluderar bland annat lärarfortbildning i specialpedagogik och höjd personaltäthet på fritids]

Reformer för ökad välfärd och trygghet 18 Reformer för ökad välfärd och trygghet Extra resurser till landstingen 1 miljard 2016 500 mkr/år från 2017 Professionsmiljard för att stödja kompetensförsörjning och arbetet med att låta vårdens proffs vara proffs. Sedan satsar vi på ett antal reformer utanför våra största fokusområden jobb, skola och klimat. Ett område jag särskilt vill nämna av förklarliga skäl är hälso- och sjukvården. Svensk hälso- och sjukvård är på många sätt bra, men den står också inför stora utmaningar. Det handlar bland annat om en åldrande befolkning, om behov av att investera i digitalisering, och inte minst om vårdens kompetensförsörjning. I denna budget tillför vi nya resurser för att stärka vården – en miljard kronor i ett extra stöd 2016, och från året därefter höjs de generella statsbidragen till landstingen med en halv miljard per år. Vi inför också en professionsmiljard för att stödja arbetet med kompetensförsörjning och med att låta vårdens proffs vara proffs snarare än att ägna tid åt onödig administration. Det är också ett bra sätt att öka tillgängligheten i vården – ett av de vanligaste skälen bakom tillgänglighetsproblem är just problem med kompetensförsörjningen – antingen att man inte kan rekrytera den kompetens man behöver, eller använder medarbetarnas tid fel, och därmed inte hinner möta tillräckligt många patienter.

Reformer för ökad välfärd och trygghet 19 Reformer för ökad välfärd och trygghet Ökade resurser med 280 mkr för att möta barn och unga vuxnas psykiska ohälsa Fri tandvård för fler unga. Gränsen höjs till året man fyller 21 från 2017 och till 23 2018. Stora investeringar i kvinnors hälsa, bland annat med avgiftsfri mammografi och satsningar på arbetet med kvinnors hälsa i primärvården. Totalt för 2016 2,9 miljarder i reformer inom hälso– och sjukvården varav 1,9 miljarder är nya resurser Den här budgeten investerar hälsa. Vi ökar resurserna till arbetet med barn och unga vuxnas psykiska hälsa, bland annat genom att stärka ungdomsmottagningarna, med 280 miljoner kronor per år i fyra år. Fler unga får fri tandvård, för att vi i unga år ska kunna grundlägga en bra tandhälsa. Idag får man fri tandvård till och med det år man fyller 19. Den gränsen höjs år 2017 till 21, och året därefter till 23 Vi gör stora investeringar i kvinnors hälsa. Bland annat ska mammografi bli avgiftsfritt, och vi gör en satsning med 130 miljoner per år på arbetet med kvinnors hälsa i primärvården. Detta är utöver den satsning på förlossningsvården vi hade med i vårbudgeten. Totalt finns det på hälso –och sjukvårdsområdet reformer för ungefär 2,9 miljarder kronor. Professionsmiljarden ersätter den tidigare kömiljarden – som det senaste året varit en samordnings- och tillgänglighetsmiljard- och resterande ungefär 1,9 miljarder är nya resurser. (Not: Extra miljard Finansiering kostnadsfria läkemedel för barn ca400 Mammografi 100 Kvinnors hälsa primärvård 130 Psykisk ohälsa 280

Ökat stöd till idrottsrörelsen 20 Ökat stöd till idrottsrörelsen 64 miljoner kronor per år för att stötta idrottsrörelsens insatser för etablering 133 miljoner kronor 2016 i ökat generellt stöd till idrottsrörelsen Växer till 144 miljoner kronor 2017 och 163 miljoner kronor från 2018 Statens stöd till idrottsrörelsen höjs också. Redan i vårbudgeten fanns en satsning om 64 miljoner per år för att stöta idrottsrörelsens insatser för etablering med. Nu har vi i denna budget en höjning av det generella stödet till idrottsrörelsen, i syfte att ge fler barn och unga möjligheter att idrotta, som är på 133 miljoner kronor år 2016 och växer till 163 miljoner från 2018. Lägger man ihop de två satsningarna innebär det att idrottsrörelsens stöd under mandatperioden kommer att höjas med 227 miljoner – exakt den summa vi utlovade i det socialdemokratiska valmanifestet.

Ökad välfärd och trygghet – reformer BP16 (exkl sjukvård) 21 Ökad välfärd och trygghet – reformer BP16 (exkl sjukvård) Offentligfinansiell effekt Miljarder kronor 2016 2017 2018 2019 En trygg ålderdom 2,1 Bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen avskaffas 0,3 Trygghet och möjligheter för alla barn 0,6 Ökade stöd till kulturen 0,2 0,4 Stöd till ideella organisationer Höjd föräldrapenning på grundnivå Totalt 3,6 3,9 4,0 Här är våra samlade reformer på välfärdsområdet. (obs, avrundande siffror gör att det inte summerar exakt). Sjukvården har jag redan gått igenom. En trygg ålderdom ska vi prata vidare om…

Reformer för en trygg ålderdom 22 Reformer för en trygg ålderdom Sänkning av pensionärsskatten Utjämning för de som har pensioner på upp till 120 000 om året och förhöjt grundavdrag för de som befinner sig mellan 120 000 och 240 000 – första steg på vägen För en garantipensionär innebär detta att skatten sänks med ca 170 kronor per månad Avgiftsfri öppenvård för personer som fyllt 85 … för nu satsar vi på våra äldre. Den globala finanskrisen slog hårt mot Sveriges pensionärer. Pensionsbromsen slog till, och många äldre fick vända på varje slant för att få vardagen att gå ihop. Samtidigt skapade den dåvarande borgerliga regeringen ett system med jämförelsevis högre skatt för pensionärer, med förklaringen att det skulle få fler att jobba. Sveriges äldre fann sig då i en situation där inte bara pensionerna utvecklade sig sämre än tidigare – man fick också betala högre skatt än de som hade en arbetsinkomst. Det här tycker vi är djupt orättvist och kan därför i den här budgeten ta ett första steg för att utjämna klyftan mellan skatt på pension och skatt på arbete. Vi sänker i ett första steg skatten för de pensionärer som har det allra sämst och utjämnar helt skatteklyftan för de som har pensioner upp till 10 000 kronor i månaden. Många äldre har ett omfattande behov av hälso- och sjukvård. Detta gäller i synnerhet bland personer över 85 år, varav 75 procent besöker öppenvården minst en gång om året. För dessa kan patientavgifterna bli kännbara trots högkostnadsskyddet. Därför introducerar vi avgiftsfri öppenvård för dessa vilket innebär att de kan spara mellan 50 och 1 100 kronor om året.

23 Utsläppsgapet ska i ökad utsträckning stängas genom nationella insatser Sveriges utsläpp av växthusgaser utanför handelssystemet Miljoner ton – 40% 4 miljoner ton Här ser vi utfall och prognos för Sveriges växthusgaser. Det klimatmål som riksdagen satt upp är att utsläppen utanför handelssystemet ska ned med 40 % till 2020, jämfört med 1990 års nivåer. Sverige var tidigt ute med klimatåtgärder, inte minst vad gäller den koldioxidbeskattning som har tjänat oss väl. Utsläppen här hemma har minskat. Det vi ser i den här bilden är skillnaden mellan prognosen för utsläppen i Sverige och målnivån, om målet ska nås enbart med nationella insatser. När regeringen tillträdde var skillnaden mellan våra inhemska utsläpp och målnivån fyra miljoner ton. Den skillnaden ville den borgerliga regeringen stänga genom att köpa utsläppsminskningar utomlands. Regeringens ambition är i stället att i ökad utsträckning genom nationella insatser nå målet 2020. Genom att ta ansvar på hemmaplan visar vi ledarskap i världen. Det är viktigt, inte minst inför Paris. Svaret är därför att öka takten. Vi behöver investera för klimatet, jobben och konkurrenskraften. Not: 2010 års nivå antagande baserat på 2012 års nivå. Källa: Naturvårdsverket 2014.

Investeringar för klimatet Förnybar energi måste öka Stödet till solceller skalas upp Fossilfria resor och transporter Supermiljöbilspremien fylls på Ny premie för elbussar införs Internationellt klimatbistånd Nu mångdubblar vi investeringsstödet för solceller från 50 till 390 mnkr per år. Vi gör den största satsningen på solceller i svensk historia och stödet blir alltså nästan åtta gånger större. Detta för att den långa kön till solcellsstödet som byggdes upp när den borgerliga regeringen prioriterade skattesänkningar istället nu kan betas av, förmodligen redan inom två år. Dessutom skapas möjlighet för över 5 000 nya projekt, både hos hushåll och hos företag som vill vara med och ta den pågående solrevolutionen i världen till Sverige. Dessutom inför vi stöd till lagring av egen el och ett forum för smarta elnät. Vi ökar stödet för klimatanpassning – något som inte minst mot bakgrund av den senaste tidens översvämningar känns välbehövligt. Premien för supermiljöbilar fylls på och får en ny regel som gör att sådana rena elbilar gynnas framför laddhybrider. De som köper en sådan får en premie om max 40 000 kronor. Vi föreslår samtidigt att den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärde för vissa miljöanpassade bilar förlängs fr.o.m. 2017 till och med 2019. Samtidigt införs en ny premie för att stötta marknadsintroduktion av eldrivna bussar. Detta görs samtidigt som vi höjer drivmedelskatterna för att minska klimatpåverkan från transportsektorn och för att nå en fordonsflotta fri från fossila bränslen. Vi satsar 500 miljoner kr på internationell klimatfinansiering i utvecklingsländer nästa år. Det är en viktig signal för att fler länder ska kliva fram och bidra till att säkra ett klimatavtal i Paris. I ökningen ingår bland annat medel till den gröna klimatfonden vilket gör Sverige till fondens största givare per capita. Sammantaget vill regeringen ta ett klimatkliv som skyndar på omställningen till ett mer hållbart samhälle. Genom att ta ansvar för klimatfrågan på hemmaplan visar Sverige ledarskap i världen. [NOTERA: Den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet förlängs visserligen men sänks också från 16 till 10 tusen kronor.] Satsar 500 miljoner på klimatinvesteringar i utvecklingsländer Foto: Folio bildbyrå/Maskot

Investeringar i klimatomställning och energi – reformer BP16 25 Investeringar i klimatomställning och energi – reformer BP16 Offentligfinansiell effekt Miljarder kronor 2016 2017 2018 2019 Klimatfinansiering i utvecklingsländer 0,5 Solceller 0,2 0,4 Miljöbilspaket 0,1 Miljö- och energisatsningar Totalt 1,2 1,5 1,6 Här ser vi våra samlade reformer för klimatet. [miljö-och energisatsningarna innehåller bland annat en satsning på elbussar, ökat anslag för klimatanpassning och stöd till vindkraft och energilagring]

AGENDA Förutsättningar för budgeten Investeringar för Sverige 26 AGENDA Förutsättningar för budgeten Investeringar för Sverige Sammanfattning

Reformer och finansiering BP16 Miljarder kronor (effekt på finansiellt sparande) 2016 2017 2018 2019 Investeringar för jobb 8,8 10,3 Investeringar i skolan 2,9 4,1 4,0 3,8 Investeringar i klimatomställning och energi 1,2 1,5 1,6 Reformer för ökad välfärd och trygghet 6,5 6,7 6,9 7,0 Bättre mottagande och snabbare etablering 2,0 3,6 3,2 Sverige i världen 1,8 2,3 2,7 2,8 Övriga reformer 1,4 1,3 Summa reformer 24,6 30,2 30,7 30,0 Inkomstförstärkningar 19,2 20,5 21,3 22,2 Utgiftsminskningar 5,5 9,9 10,7 13,7 Summa finansiering 24,7 30,4 32,0 36,0 Effekt offentliga finanser +0,1 +0,2 +1,3 +6,0 Här ser vi våra reformer och finansieringen samlat. Vi lägger alltså bara i den här budgeten närmare 25 miljarder nästa år på att möta Sveriges utmaningar. Och som ni ser är det här en regering som klarar av att PRIORITERA och FINANSIERA. Den här finansieringen består som ni ser mest av inkomstförstärkningar, som är kända. Det är alltså bland annat minskningen av ROT-avdraget, förändringarna av RUT, drivmedelsskatten, avskaffad skatterabatt för gåvor, den höjda beskattningen av investeringssparkonton och i kapitalförsäkring, det nedtrappade jobbskatteavdraget och den förändrade uppräkningen av skiktgränsen, som vi presenterade för två veckor sedan. Utgiftsminskningarna består främst av att vi avskaffar ineffektiva åtgärder, som etableringslotsar, kömiljard och jämställdhetsbonus.