Inspirationsmaterial för förskolan May-Britt Hjortenbrink

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
HÄR BOR JAG Skogstrollen vt 2013
Advertisements

Det första du bör göra är att rita horisonten
Sätt kryss vid ett av följande alternativ:
Behandlingsfas 1, hjälpmedel
Tips och råd som hjälper dig läsa, lära och plugga
Lee Esselström 2002 Min egen julkalender - stickade sockor på rad
TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
Upptäck Naturvetenskap i förskolan
Vi har startat upp vårt nya tema: Folk och rövare i Kamomilla stad
Ett utvecklingsarbete på Fårdala enhets förskolor Gunghästen, Pusslet
Sorteringslek i skogen
Hur kraft och yta samverkar
Månadsbrev oktober 2013 Måsen
Mitt arbete om förändringar av Elias och Elliott.
Lärdomar från skolor med mer traditionellt undervisningsmönster
Föräldramöte 12 september 2011
En genomgång av spelet: Dubbelkrig-Grön
SSQ12-B Instruktioner Namn Datum Ålder
Ulla Wiklund 2013/Reflektum AB
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Fysik.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
Föräldramöte 11/ Välkomna till Syskonavdelningarnas föräldramöte 2011.
Nu har våren kommit till Pollux
Kvalitetsäkring , avd. Holmen, Tullens förskola, Tema: Matematik i vardagen Varför matematik? Matematik används dagligen i många olika situationer.
Slöjd Presentation! Av: Malte Bergman.
Vad är skillnaden på klimat och väder?
Mitt arbete om förändringar av Markus och Vilgot
Ålder Namn Datum SSQ12 SSQ12 Instruktioner Jag använder en hörapparat (vänster öra) Jag använder en hörapparat (höger öra) Jag använder två hörapparater.
Fritt fall Sid
- Vikten av att kunna sälja in sin idé
Rörelse Kapitel 7.
Struktur och ledning Rektor Styrelse samt ansvar: Tony Roth, rektor
Naturvetenskap och teknik i förskolan
FÄRGER Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom.
Alkaner Alkoholer Organiska syror
Ekolle hösten 2013 TEMA: Vatten
Varför nio träbitar? Barnens funderingar - Jag ska tänka - Tavlan (whiteboard) Tror ni den fastnar där, undrar Annika. Annika provar och den trillar ner.
Vattnet i växtriket Solrosfest på hela förskolan: Tidigt på våren delas solrosfröer ut till alla avdelningar. Varje avdelning, barn och vuxna, diskuterar.
Rosen hösten 2014 Vår vision:
Vår tolkning av Förskolans Läroplanenfastställd december 2010
Fotosyntesen Hur fungerar den?.
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Hållbar utveckling Hållbar utveckling är hur vi ska kunna fortsätta med att exempelvis få rent vatten utan att det förstör för andra människor på våran.
Fysik Materia Del 2.
Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?
Läroplansnätverk förskola
Mitt arbete om förändringar Av Frida E och Isabella.
Ett naturvetenskapligt arbetssätt
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Mitt arbete om förändringar av Pontus och Matilda
Studieteknik och inlärning
Mitt arbete om förändringar av Klara och Natalie.
Grattis faster! ...jag hörde att du fyller år idag. Det tänkte jag man kunde fira genom att bland annat visa lite hur jag har det  Pappa pratade om någon.
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Mitt arbete om förändringar av Ida och Alicia
Analysförmåga Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Vad är en KATA? katatogrow.com.
Teknik på Ä L G E N S Förskola 2010.
BESÖKET PÅ ÅTERVINNINGSCENTRALEN VI HAR VARIT PÅ STUDIEBESÖK PÅ ÅTERVINNINGSCENTRALEN. ÅTERVINNINGSCENTRALEN ÄR EN SOPTIPP DÄR MAN KAN SLÄNGA SKRÄP SOM.
Experiment med vatten Densitet.
Studiematerial till ”prov”-provet i biologi
Naturkunskap i förskoleklass
På den här bilden, marken (vattnet) stannar där linjen är
Syns inte men finns ändå
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Viggen veckobrev v. 4 Pedagoger: Mia, Jossan och Linda
Helhet och allsidighet
Inför NP Svenska Våren 2019.
Presentationens avskrift:

Inspirationsmaterial för förskolan May-Britt Hjortenbrink Luft tar plats Inspirationsmaterial för förskolan May-Britt Hjortenbrink Pernilla Holmqvist Carina Nilsson Karin Vilör Mars 2011

Ord, begrepp och matematik Luft tar plats Vad är det vi får i oss varje dag? Man blir inte tjock av den, den smakar ingenting och vi kan varken äta eller dricka den. Den finns överallt omkring oss och är rätt tung. Vi kan inte se den, men det finns tillfällen då vi kan känna den, för den är nästan alltid i rörelse. Svaret är luft. Luften finns och den tar plats, det vill vi visa med våra experiment. Vad behöver barnen ha för erfarenheter sedan tidigare? Läraren bör ta reda på vad barnen har för erfarenheter och kunskaper om luft genom att samtala och ställa frågor. Förskolans läroplan ”Barnen ska utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen och sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap.”  "utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar."  "utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv.” Lpfö98/10 s. 10 Ord, begrepp och matematik   Luft, gas Fånga luft Luft tar plats  Mycket - mindre - lite Större – mindre - lika Stor – liten Volym: deciliter - liter Antal Experiment 1 Det här behövs Plastpåsar. Gör så här! Ge barnen var sin plastpåse, t.ex. en konsumpåse och låt dem fånga luft i påsen. Knyt sedan ihop påsen och använd den som t.ex. kudde. Barnen ser och känner att luft tar plats. Säkerhet OBS! Tänk på kvävningsrisken med plastpåsar! 1

Experiment 2 Experiment 3 Det här behövs: Flaska Kork Gör så här: Börja med att ha korken på flaskan och låt barnen försök trycka ihop flaskan. Vad händer? Vad har barnen för teorier? Ta sedan av korken och låt barnen prova trycka ihop flaskan igen. Vad händer? Vad tror barnen det beror på? När korken sitter på flaskan går det inte att trycka ihop den, eftersom luft tar plats. När korken är av flaskan går den att trycka ihop, eftersom luften då har någonstans att ta vägen. Experiment 3 Det här behövs Vileda diskhandske (utan puder) eller annan plasthandske. Glasburk med så stor öppning att du kan få ner handen. Gör så här: Stoppa ner handsken i burken, trä kanten över burk- öppningen, försök sedan sticka ner handen i handsken. Det tar emot, luften i burken gör att handen inte får plats. Säkerhet OBS! Tänk på: …att plasthandskar och delar därav kan orsaka kvävning. …att glasburken kan gå sönder och att barnen i så fall kan skära sig på skärvorna. 2

Varianter för yngre barn: Experiment 4 Det här behövs Ballonger Behållare och vatten Nål Gör så här! Börja med att blåsa upp en ballong och stoppa ner den i behållaren. Häll på vatten så att ballongen täcks. Låt barnen observera hur högt vattnet når. Ta en nål och stick hål på ballongen. Barnen ser tydligt att vattnet i behållaren sjunkit och detta visar att luften tar plats. Vattnet kan bytas ut mot sand. Säkerhet OBS! Tänk på: …att de delar som blir kvar efter en trasig ballong kan orsaka kvävning. …att vattnet skvätter när ballongen spricker …att nålen är vass. Varianter för yngre barn: Det här behövs: Uppblåsbara saker som ballonger, luftmadrasser, badbollar, däck o.dyl. Pump Gör så här: Låt barnen utforska, hur ser det ut och hur känns det innan vi pumpar eller blåser i luft, vad händer? Hur känns det när luften släpps ut? Hörs det något? Säkerhet: OBS! …tänk på att ballonger och delar därav kan orsaka kvävning. 3

Naturvetenskapligt arbetssätt Fakta om luft Luft är en osynlig gas som bland annat består av syre (21 %), koldioxid (0,04 %), kväve (78 %), argon (0,9 %) samt vattenånga och stoftpartiklar. I en gas sitter molekylerna inte ihop och därför är luften osynlig. Luften är nästan alltid i rörelse och det kan vi se när löven virvlar på marken eller känna i håret när det blåser. Vi kan också ”se” att luften finns, genom att släppa en fjäder. Luftmotståndet bromsar fjäderns fall.  Läs vidare : Russinhissen av H. Persson Naturvetenskapliga experiment för yngre barn. Av K. Lagerholm Barns tankar om luft Barn i förskoleåldern kan spontant använda ordet luft i samband med tankar, drömmar och minnen. För dem är luft något som finns, men eftersom man inte kan se eller röra vid luften, så är den inte påtaglig. Piaget menar att för barnet existerar luften bara när den rör sig t.ex. när det blåser. Läs vidare : http://www2.fysik.org/ (luft tar plats) http://www.krc.su.se/page.php?pid=184 (modul 1) http://dspace.mah.se:8080/bitstream/2043/ 1484/1/Larsson.pdf   Begrepp och fenomen Barnen får… …en praktisk erfarenhet av att luft finns och tar plats. …får känna att det inte är lätt att trycka ihop luft, luften gör motstånd. …se att luften kan samlas in och stängas in i slutna förpackningar, fast man inte kan se den. Naturvetenskapligt arbetssätt För att barnen själva ska kunna tillägna sig en naturvetenskaplig förståelse, måste de ges möjlighet att bearbeta de nya erfarenheterna och att relatera och jämföra den nya kunskapen med tidigare erfarenheter. Det är viktigt att läraren låter barnen formulera och ta fram sina egna hypoteser och sedan låter dem prova och reflektera. Genom att dokumentera deras förförståelse och utforskande, ger man barnen möjlighet att jämföra sina kunskaper före och efter lärandetillfället.   4

Lärarens arbetssätt Hur kan jag stödja barnens lärande? För att bäst stödja barnens lärande, krävs att läraren är insatt i lyssnandets och frågandets konst och inte ger barnen svaren innan de ställt sina frågor. Läraren bör använda sig av frågor som leder till aktivitet s.k. produktiva frågor. Läs vidare : Barn och naturvetenskap av Elfström, I. m.fl. Hur kan jag stödja barnens lärande?   Skapa nyfikenhet för fenomenet luft, på ett naturvetenskapligt sätt, genom experiment som visar att luft finns och tar plats. Uppmuntra barnen att ställa hypoteser om vad de tror ska hända och att dra slutsatser efter experimenten. Låt dem dokumentera i ord och bild. Använda produktiva frågor för att stimulera och hjälpa barnen i deras utforskande t.ex. Har du sett? Har du lagt märke till? Vad tror du händer om…? Arbeta vidare med luft Prova gärna experimenten utomhus. Jämför. Luft väger: Blås upp två ballonger lika mycket. Fäst i var sin ända av en pinne. Hitta jämvikten. Stick hål på ena ballongen. Luft som rör sig: vind, snurror. Kan man fånga vinden? Gör vindsnurror. Se bil. 1 Luftmotstånd: fallande föremål med och utan fallskärm. Sätt fallskärm på olika småsaker, gör en lufthelikopter. Se bil. 2 Varm luft stiger: spiraler, änglaspel. Gör spiraler och häng dem över elementen. •Varm luft tar större plats än kall: Lägg en glas- flaska i frysen över natten. Ta ut den, trä på bal- long. När flaskan värms upp behöver den varma luften mer plats och spänner ut ballongen. Kraften i luften: Gör en jetballong. Se bil. 3 Hållbar utveckling: Luftföroreningar, vindkraft. Prata med barnen om luftföroreningar och om vad vi kan göra för att minska utsläppen. Läs vidare: Hushållningssällskapet projekt ”Hållbar utveckling” http://hs-h.hush.se/?p=160   Litteratur som inspirerat till experimenten Dannecker, E. &  Rieger, B. (1999): 99 roliga experiment Elfström, I. mfl. (2010) Barn och naturvetenskap – upptäcka, utforska, lära. Förskoletidningen nr. 4/2007 Fysik i förskolan    Lagerholm, K. (2009). Naturvetenskapliga experiment för yngre barn. Persson, H. (2009). Russinhissen. Enkla experiment i fysik och kemi. NRCF - Nationellt resurscentrum för fysik http://www2.fysik.org/experiment_och_ annat/filmade_experiment/luft_tar_plats/ Kemiskafferiet, ett material från KRC och Skolverket 2002  http://www.krc.su.se/page.php?pid=184 Spång, A. (2010), C-uppsats, Högskolan: Gävle http://hig.diva-portal.org/smash/get/diva2:327647/ FULLTEXT01 Larsson, A. (2004), Examensarbete, Högskolan: Malmö http://dspace.mah.se:8080/bitstream/2043/ 1484/1/Larsson.pdf 5

Experiment; Vindsnurror Bilaga 1. Experiment; Vindsnurror Det här behöver du: Två A4 papper En knappnål Sax Blompinne Gör så här: 1. Ta fram två A4-papper, gärna med olika färger och klistra ihop. Vik ihop så att vecken blir en diagonalen I en kvadrat. 2. Den bit som sticker ut klipps av och vik nu längs den andra diagonalen så att det blir som ett kryss. När du vecklar upp triangeln har du nu fått en kvadrat med ett vikt kors centrerat i den. 3. Gör nu ett hål i mitten och i vardera hörn till höger om diagonalerna. Klipp med saxen till lite mer än hälften av varje diagonal. 4. Vik in hörnen och stick igenom knappnålen eller ett häftstift genom hålen och fäst i blompinnen. Klart! Säkerhet: OBS! …tänk på att nålen är vass.

Experiment;Helikopter Bilaga 2. Experiment;Helikopter Det här behöver du: Ett papper som är 5 x 25 centimeter Ett gem En sax Gör så här: 1. Titta på teckningen. Klipp längs med de heldragna linjerna och vik därefter längs de streckade linjerna. 2. Vik A framåt och B bakåt. Vid därefter in C och D över. När C och D är vikta, så vik över E. 3. Håll helikoptern med E nedåt, lyft den högt och låt den flyga. 4. Nu kan ni försöka att få helikoptern att flyga så långt som möjligt. Prova att sätt ett gem vid E. Vad händer? Ändras flygmönstret?

Experiment; Jetballong Bilaga 3. Experiment; Jetballong Det här behövs; Ballonger Snören eller nylonlinor Tejp Sugrör Linorna ska vara så långa att du kan sätta upp dem över rummet. Gör så här; Dela ett sugrör i fyra lika långa bitar. Det behövs två bitar av sugröret till varje ballong. Trä upp två bitar sugrör på varje lina. Sätt upp linorna, en för varje ballong. Linorna behöver inte vara spända, tvärtom, om de hänger lite kommer luftskeppet att kunna svänga och åka uppåt och nedåt. Blås upp ballongerna och håll för öppningen eller använd påsförslutare så att luften inte pyser ut. Tejpa sedan ballongerna på sugrörsbitarna på snöret. Vill du slå hastighetsrekord släpper du bara taget om ballongens öppning. Den kommer att flyga iväg med väldig fart. Ta tiden och tävla om vilken ballong som är snabbast. Varför flyger ballongen iväg? Luften i den uppblåsta ballongen trycker på lika mycket mot alla sidor i ballongen när den är uppblåst så länge öppningen är stängd. När du släpper taget och luften rusar ut genom öppningen är trycket oförändrat åt motsatt håll och ballongen flyger iväg

Erfarenheter från utprovning av luftexperimenten. bilaga 4 Erfarenheter från utprovning av luftexperimenten. Barnintervjun: Vad tror du att luft är för något? ”Luften är därute” ”Den är i himlen” ”Kall luft finns därute” ”När man fiser kommer det luft” ”Luft kommer ifrån träden, jag tror nog att någon blåser på dem” ”Himlen är ju luften” Hur kan man se luften? ”Man kan inte se den, man kan se moln” ”Luften är därute, den är osynlig” ”Jag vet inte” ”Man kan se rymden” ”Man kan inte se den, den är osynlig” ”Det är bara dimm-luft som syns” Hur kan man känna luften? ”Ja, man kan känna när den när det blåser” ”Man kan känna den på sig ute” ”Ja för den kommer ifrån träden” ”Man kan känna kall luft och varm luft” Experimenten: När barnen fritt fick utforska uppblåsbara saker som ballonger, badbollar e.t.c. fick vi dessa kommentarer från barnen: ”Vi blåste luft i ballongen” ”Luften ville ut” ”Om man knyter kan inte luften smita…” ”… eller om man har en kork” ”Ballongen for iväg som en raket” ”Ballongen blir större med mycket luft i” ”Man kan blåsa luft från sin mun” Det blev ganska tydligt i samtalen med barnen att luft fanns där när de blåste, antingen med munnen eller med pumpen. Men att luft fanns hela tiden var svårare. Nästa experiment var att fånga luft i plastpåsar. Det gav följande kommentarer: ”Det var inget i påsen först” ”Sen blev den stor och tjock” ”Det var inget i den sen heller” ”Jo, det var luften vi fångat” ”Man kan inte se den, men man kan känna den” (Lägger sitt huvud på den luftfyllda påsen). Det var svårt för de flesta barn att förstå att luften fanns i påsen hela tiden och att det var för att vi stängt in den som de kunde känna den. I nästa experiment användes en genomskinlig plastflaska med kork på. Barnens uppfattning var att det inte var någonting i flaskan. När de fick frågan om de kunde trycka ihop flaskan, provade de och konstaterade att den var för hård. Korken togs av och de fick prova igen .Kommentar: ”Jag vet, det var luft i flaskan och nu kunde den smita ut” Sist provades experimentet ”handsken i burken” och då var inte svaret långt borta. ”Jag kan inte ta på handsken” ”Nej, så klart. Man kan inte ta på den för luften är ivägen” Efter experimenten fick vi följande kommentarer om luft: ”Vi hittade den här i luften” ”När vi öppnar dörren kommer ju luften in” ”Jag känner den nu” (gör svepande rörelser med armarna). Note: Barnen som medverkade var i åldern 4-5 år. Efter enskilda samtal där de fick frågan om vad de lärt sig, framkom att de flesta inte förstått att luft finns hela tiden, utan de satte det i samband med rörelsen när vi fångade, blåste eller pumpade luft. En del av barnen hade börjat förstå att luft finns både ute och inne. Endast några få hade klart för sig att luften kunde finnas i tillsynes tomma burkar och påsar. Alla hade haft roligt och ville gärna experimentera mera. Experimenten är enkla att utföra, barnen kan klara av att göra dem själv (de behöver hjälp att knyta påsarna) De är tydliga för barnen, det är lätt att se och känna vad som händer. Det behövs inte mycket material och allt som behövs är lätt att att ordna.