Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Barns psykiska ohälsa – ett prioriterat arbete
Prioriterad fråga 2010 Bättre stöd till utsatta barn.
Framtida överenskommelse om långsiktigt, hållbara strukturer som stödjer en evidensbaserad praktik inom socialtjänst och därtill hörande hälso- och sjukvård.
FÖRA BARN PÅ TAL En metod att stärka föräldraskapet när
Hur vet vi att detta är ett bra familjehem för just detta barnet?
Mottagande i särskolan för elever med utländsk bakgrund
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
NORRBUS Gemensamma riktlinjer för barn- och ungdomar
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
PSYNK – Nuläge Östra Norrbotten.
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
En reviderad läroplan för förskolan
Barnkonventionen Rätt att utvecklas som person
SKOL- OCH BARNOMSORGSFÖRVALTNINGEN Stephan Rapp, Skolinspektionens dag Lund 22 nov 2010 ”Vi ska klara alla barn och elever”
Vad ser du? Anne Bylund.
VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.
Vilka är vi? Utväg barn/ungdom
Samhällsråd T. Innehåll Vi ansluter till den nationella ANDT-strategin De 7 länsmålen bygger på länets folkhälsoplan, regionalt program för social välfärd.
Barnens behov i centrum
Livskunskap för de allra yngsta
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Pappa, därför är du viktig!!! Anknytning – ett band för livet
HLT Hälsa Lärande Trygghet.
Målgrupp Barn och ungdomar i åldern 7 – 16 år i grundskola och grundsärskola. Låg Skolnärvaro Två delar i uppdraget -Tidiga insatser -”Problematisk skolfrånvaro”
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
marie rahlén-altermark psynkprojektet SKL
KOMMUNIKATIONSPLAN – Psynk – skarpt läge 2014
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Samverkan för det gemensammas bästa Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
BARNET I FOKUS Storforsmodellen.
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
projekt Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor
TIDIGA INSATSER Vision En av samhällets viktigaste uppgifter är att ge barn som föds goda förutsättningar för att få en bra uppväxt och att.
Barn i Riskmiljö Nätverk Närvård CFL Söderhamn 22 februari 2013 Karin Gisselman Processledare Kunskap till praktik.
Gävleborg/Hudiksvall
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Tidiga insatser mot psykisk ohälsa inom barnhälsovården
Elevdemokrati i praktiken
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
För ett bättre samarbete runt barn och ungdomar med psykisk ohälsa
Barn som anhöriga Hearing 17 januari 2013 Hur arbetar BRIS Vad berättar barn för BRIS Slutsatser BRIS.
Roligt att så många är här.
Case Aneby Kommun 20-22/ Hur ser Aneby kommuns vision ut kontra verkligheten, område förskolan?
Finansiell samordning
Nämndplan 2015.
Utvärdering av utökat barnhälsovårdsprogram i Rinkeby
Utbildning i SIP (samordnad individuell plan)
Välkommen!. Sen sommaren 2012 finns en övergripande överenskommelse BUS Gotland för arbetet med barn och unga i behov av särskilt.
Ett steg vidare för evidensbaserad praktik till nytta för brukare och patienter Fjärde steget i reformen av myndigheter Samlad, effektiv och behovsanpassad.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Introduktionsförskola i Rinkeby
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Lisa Fröst Björnsdotter Leg. Psykolog Föräldra- barnhälsan
Team förebygg Samverkan mellan skola och socialtjänst
Vad är SkolFam? Skolsatsning inom familjehemsvården
Överenskommelse Missbruks- och beroendevård - Bakgrund
Familjecentral som arena för föräldraskap och familjestöd Varför ska samhället ge barn och föräldrar den service och det samlade stödet som finns tillgängligt.
”Med barn i Nordost” - ett utåtriktat och föräldrastödjande projekt i Angered och Bergsjön Amina Abdullahi, Linn Arbeus och Astrid Lindström.
Syfte för samverkan inom Vård och omsorgscollege Södra Norrland
Föräldrastöd PLUS.
Ökad tillgänglighet i BHV Ett utökat hembesöksprogram
Samverkansprojekt för bättre hälsa
Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om ökad tillgänglighet inom barnhälsovård.
Ett teamarbete mellan socialpedagoger och specialpedagoger i förskolan
Namn Presentation av er själva samt koppling till ABC. Datum.
Presentationens avskrift:

Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm Åsa Heimer 150422

Bakgrund Gemensam vilja – socialtjänst och barnhälsovård - att göra gott för barn och föräldrar i Rinkeby Åsa Heimer 150422

Ordinarie barnhälsovårdsprogram, Husby, Kista, Hässelby gård Utökat barnhälsovårdsprogram i samverkan med föräldrarådgivare, Rinkeby Förstagångsföräldrar Barn födda 130901-140831 Sex planerade hembesök (1-2 veckor, 2 mån, 4 mån, 6 mån, 8 mån och 15 månaders ålder) Barnen följs upp till 18 månaders ålder Ordinarie barnhälsovårdsprogram, Husby, Kista, Hässelby gård Förstagångsföräldrar Barn födda 130901-141130 Ett planerat hembesök (1-2 veckors ålder) Barnen följs upp till 18 månaders ålder Åsa Heimer 150422

Syfte Att förbättra förutsättningarna för god psykisk hälsa för barn genom att tidigt erbjuda stödjande insatser till deras föräldrar Åsa Heimer 150422

Vad ska mätas och beskrivas Vad ska mätas och beskrivas? Karolinska Institutet ansvarar för forskningen – professor Bo Burström med forskare Effekter av insatsen Enkät/intervju med föräldrar (även kontrollgrupp) Djupintervju med föräldrar (tiotal) Journaluppgifter inkl. sjukvårdskonsumtion En modell för samverkan mellan kommun och landsting för de allra minsta barnen och deras föräldrar Process hur genomförandet sker, problem/hinder och hur dessa löses, framgångsfaktorer Åsa Heimer 150422

Finansiering Folkhälsomyndigheten ersätter barnhälsovården och forskningen Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning ersätter föräldrarådgivarna Åsa Heimer 150422

Vårt gemensamma uppdrag Med barnets bästa i fokus och lyhördhet för familjens egna kultur och kompetens förebygga psykisk ohälsa hos barn genom att stärka familjens tillit till och förtroende för sin egen förmåga stärka familjens delaktighet i samhället tidigt upptäcka familjer med behov av extra stöd och att erbjuda det Åsa Heimer 150422

TEMA Kost Barns utveckling och behov av stimulans amning/flaska, mat Tal- och språkutveckling Relationer Hälsa och egenvård Pappor Öppna förskolan och förskola Samspel Föräldraskap Barnsäkerhet Familjens nätverk Tandhälsa Vägledning/gränssättning Åsa Heimer 150422

Pappor är viktiga Strävar efter att båda föräldrarna ska vara med vid hembesöken Talar om pappans betydelse för barnet Ju tidigare pappor tar eget ansvar för barnet ju mer närvarande och ansvarstagande blir pappor framöver Barn med närvarande pappor mår bättre och presterar bättre i skolan Kan erbjuda pappor (och mammor) individuella samtal Åsa Heimer 150422

”the strength of the relationship” Det som gör skillnad för barn och föräldrar är inte vilket program man använder sig av utan ”the strength of the relationship” (Frank Oberklaid, professor, Melbourne – okt. 2014) Åsa Heimer 150422

Styrkor med programmet möter familjen i hemmiljö tid att mötas och att ge info. når alla föräldrar bygger upp tillit/relation med familjerna – även inför framtiden kan ge stöd tidigt när föräldrar är mottagliga avdramatiserar socialtjänsten Åsa Heimer 150422

Forts. Styrkor med programmet Samarbetet ökar lyhördhet/flexibilitet i mötet med föräldrarna ger familjerna något helt nytt berikar/utvecklar personalen genererar ny samverkan med andra aktörer Åsa Heimer 150422

Tack! Asa.heimer@sll.se 08-123 130 47 Åsa Heimer 150422