UTVÄRDERING AV SOCIALA INVESTERINGAR I UMEÅ

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Våldsutsatta kvinnor berättar En utvärdering av projekt Karin
Advertisements

En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
SkolFam® − Skolsatsning inom familjehemsvården
PSYNK – Nuläge Östra Norrbotten.
Varför ska vi mäta? Spridningsseminarium barn och unga
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Unga14 10 – 21 februari (v 7-8) sker en mätning av folkhälsa bland barn och unga.
speciallärare specialpedagog pedagogisk kartläggning
Kvinnofridsprogrammet i Malmö Grundvärderingar •Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor.
Den nationella ungdomspolitiken
Social investeringsfond Norrköpings kommun
Plug In - europeisk satsning för enskilda framgångar.
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Om övningsskolor presentation gjord av Stockholms universitet (Cecilia Netje) vid den nationella VFU-konferensen den 12 april, 2013.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
HLT Hälsa Lärande Trygghet.
Målgrupp Barn och ungdomar i åldern 7 – 16 år i grundskola och grundsärskola. Låg Skolnärvaro Två delar i uppdraget -Tidiga insatser -”Problematisk skolfrånvaro”
Finansiell samordning – för vem ger det resultat ?
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
SkolFam2 Norrköpings kommun. SkolFam2  Beviljat: våren 2011  Belopp: 3,9 miljoner kronor  Samverkande parter: social- och utbildningskontoret.  Syfte:
Tidiga insatser för barn i förskolan
Samordnad Individuell Plan
Spångas EHT-plan en elevhälsoplan efter de nya Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Cecilia Karlsson, Folkhälsocontroller.
Sociala investeringar Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige reserverar 120 milj. för perioden Kommunfullmäktige reserverar 120 milj.
projekt Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Spridning och användande Liv & hälsa ung Enkätundersökning rektorer och gymnasiechefer 2010 Svarsfrekvens 71%.
Lars Kaggskolan Prioriterade områden
Uppföljningsbesök Uppföljningsbesöken Besöken har givit Delegationen för IT i skolan värdefull information om hur satsningen genomförs.
Statliga stöd i alkoholpolitiken – Påverkas ungas alkoholkonsumtion? (RiR 2010:21) Gudrun Antemar Michael Kramers, Ulrika Strid, Magnus Gimdal och Anders.
Skillnader i lagstiftningen Analys om de skillnader som finns i lagstiftningen är motiverade ur pedagogiska, sociala eller andra aspekter Se över gällande.
PSYNK- projektet Samverkan för barn och ungas psykiska hälsa 1 april 2015 Jessica Lindskog Processledare PSYNK-projektet.
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Utbildning i SIP – Samordnad individuell plan
Utbildning i SIP (samordnad individuell plan)
Sociala investeringar / tidiga insatser Louise Källbom Stefan Nybom Inledning – förebyggande insatser Ex – umeå och norrkoping Psynk Frågor Social investeringar/Tidiga.
1 Att upptäcka våld mot barn - om rutinfrågor inom elevhälsan Karin Blomgren Tematisk rådgivare/Sakkunnig Rädda barnen.
Skurup – en godbit av Skåne Skurup – en framgångsrik skolkommun Skurup, en av 16 kommuner i Sverige, som ingått i SKL:s.
Bakgrund ”En nationell cancerstrategi för framtiden” SOU 2009:11 Viktiga förbättringsområden- psykosocialt stöd och rehabilitering Sex regionala cancercentrum,
Landstingets ledningskontor IFB-projektet Intensiv familjebehandling.
Magelungen Hemmasittare Robert Palmér Programansvarig HSP.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Skolan som arena för psykisk hälsa Elevhälsoteamen i Enköping och Älvkarleby kommuner 2015 – 2018 BUP Akademiska sjukhuset Attention i Enköping och Tierp-Älvkarleby.
Skolan som arena för psykisk hälsa
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Lisa Fröst Björnsdotter Leg. Psykolog Föräldra- barnhälsan
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Samordningsförbundet
Koordinatorer för ökad skolnärvaro
Vad är SkolFam? Skolsatsning inom familjehemsvården
Varför en satsning på psykisk hälsa?
Sociala investeringsmedel, spår 2
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Särskilt begåvade och högpresterande elever
Personen från Skolverket
SKL 1 september 2018 Arbetsmaterial
METOD Strategisk kompetensförsörjning
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Presentationens avskrift:

UTVÄRDERING AV SOCIALA INVESTERINGAR I UMEÅ Anders ”Ante” Lindström, F.D, lektor Ove Grape F.D, lektor

Följeforskningsprocessen 120 miljoner i sociala investeringsmedel Fyra projekt har följts av totalt 13 Processutvärdering: följa och stödja Resultatutvärdering Effekter Mål Ekonomisk utvärdering

Projekt: Tillbaka till skolan – TTS (Elevhälsan) Yttre ramar (förutsättningar):  Projektet startade i april 2012 och avslutas december 2014. Projektgruppen bestod initialt av en specialpedagog, socionom, psykolog och en specialistläkare, men reducerades från hösten 2013 till att enbart bestå av två personal, en specialpedagog och en socionom. Processer Ideér och tankar Visionen var att, när projektet avslutats, inte ha några ”hemmasittare” kvar i Umeå kommun. Tester: SDQ och 5-15 Man skulle också utveckla en s.k. Umeåmodell för att användas av bl.a. lärare för att uppmärksamma tidiga tecken för hemmasittare.

Tillbaka till skolan – TTS Resultat och utfall  Insatser och arbete med sju hemmasittare där TTS fanns med som praktiskt och psykologiskt stöd. En ”Umeåmodell” har tagits fram med praktiska tips för att motverka och uppmärksamma tidiga tecken som kan leda till permanent skolfrånvaro. Umeåmodellen – arbetsmetoder & förhållningssätt Betydelsen av tidiga insatser genom att uppmärksamma tidiga tecken på skolfrånvaro. Skolan måste genomföra s.k. pedagogiska anpassningar vilket innebär att skolarbetet anpassas efter elevens behov. Att s.k. överföringar fungerar vid t.ex. skol- eller klassbyte. Motverka ett Ingenmansland, mellan hem och skola.

Tillbaka till skolan – TTS  Effekter Umeåmodellen implementeras av TTS i Umeå. Ytterligare intresse har visats för modellen i olika delar i landet. Eleverna finns idag fortfarande kvar i skolan, några med extra stöd.

Pedagogiska stödteam – Ps (Elevhälsan) Yttre ramar (förutsättningar):  De tre Pedagogiska stödteamen (Ps) är menade att utgöra en resurs för elever och personal i grundskolan. (Två team var befintliga och ett tredje hade fått medel från Soc.inv.) Processer Ideér och tankar Teamen vill förändra, genom tidiga lösningsfokuserade insatser i skolan, destruktiva mönster i undervisningssituationer, i klass eller grupp. Man vill också öka kompetensen hos lärare och skolledare så att dessa kan hantera liknande svårigheter i framtiden. Resultat och utfall Fram till november 2014 har teamet, som fått bidrag från Sociala investeringar, avslutat sju insatser och tre var fortfarande pågående. De kommentarer som teamen fått från skolpersonalvar enbart positiva.

Projekt: Pedagogiska stödteam - Ps   Den strukturmodell man arbetade efter var: Att analysera uppdragets innehåll Att göra en inventering av personal Att inventera hur skolklassammansättningen ser ut Att bedöma vilka svårigheter och styrkor som finns Att undersöka om det finns elever med särskilda behov Att kontrollera vilka tidigare insatser som gjorts Att samtala om de förväntningar som kan finnas på PS-teamet Att slutligen diskutera och komma fram till vilka åtgärder som bör sättas in.  Effekter Det är svårt att avgöra om teamets arbete fått bestående effekter.

HÄLSA, LÄRANDE TRYGGHET: HLT Yttre ramar (förutsättningar):  En plattform för samverkan mellan socialtjänst, skola/Elevhälsa, och hälsocentraler: Skall stärka 1:a linjens insatser lokalt i Umeå. Processer Syftet är att kunna erbjuda samordnade, tidiga och snabba  insatser för barn och ungdomar med någon form av problematik som upptäckts i skola, av föräldrar eller av andra instanser (som t.ex. fritidsgårdar, Polis, Socialtjänst eller liknande) Metoder: 0-7-30, SIP, Mätinstrument (SDQ, ORS/SRS) Resultat och utfall Processer: 8 av 9 områden i Umeå snart anslutna till arbetsformen HLT Effekter: för tidigt att uttala sig om långsiktiga effekter

FORTSÄTTNING HLT Effekter så långt: Under 2014 har 113 barn/unga lyfts upp i HLT-möten på 6 aktiva HLT-områden.  Åldersspannet har varit 0-16 år med följande fördelning: 0-6 år 29 barn 6-12 år 51barn 12-16 år 33 barn  47 är flickor och 55 är pojkar och 13 är anonyma. 29 SIP:ar har upprättas i samband med mötet med familjerna.

Hikikomori Yttre ramar (förutsättningar):  Processer Ett team arbetar aktivit med att söka upp och nå s.k. hemmasittare för att sedan succesivt få dem att lämna sin isolering. Behov uppstått i Ungdomstorget där man märkte att man saknade de särskilt intensiva resurser som behövdes för att långsiktigt nå denna grupp Processer Målgruppen är hemmasittare som gått ut grundskolan upp till 25 år. Fokus på långsiktighet och aktiviteter av för-rehabiliterande/social rehabiliterings- karaktär samt vidmakthållande (inte släppa taget för tidigt) Resultat och utfall Processer: Team och följeforskare har utvecklat en metodbeskrivning i 8 punkter. Medial uppmärksamhet Effekter: för tidigt att uttala sig om långsiktiga effekter på individuell nivå. 10 av 33 gått vidare till andra aktiviteter (3 till arbete, 4 till Ungdomstorget, 1 till ungdomsboende, 1 till specialistvård)

Resultat TTS: de sju eleverna finns i skolan och ärendena är avslutade och Umeåmodellen implementeras Pedagogiskt stödteam: sju avslutade ärenden och tre ärenden under avslutning. Hikikomori: medialt hög profil, goda kortsiktiga resultat, bra dockning till Ungdomstorget Hälsa Lärande Trygghet (HLT): enligt alla informanter en mer effektiv och bättre modell än tidigare

Avslutning Det positiva med satsningarna: att man utvecklat och erbjudit barn och ungdomar i utsatta situationer, stöd och hjälp. Att modeller och metoder för tidiga insatser fått tid att utvecklats. Att det, till viss del (HLT), har ökat samarbetet mellan myndigheter. Det negativa med satsningarna: kostat mycket pengar, svårt att mäta effekterna, politikerstyrd icke transparant beslutsprocess vilket inneburit att kunskapen om de projekt som det satsats på har varit liten och att integreringen i övrigt arbete som socialtjänst och skola bedriver brustit. Därmed har Sociala investeringar i Umeå, till viss del, fungerat som ett stuprör utanför den befintliga organisationen. Insatserna genom Sociala investeringar i Umeå kan i PS´s HLT´s fall benämnas som investeringar i en reguljär verksamhet. I dessa fall är det svårt att bedöma om det är en bra/dålig insats.