www.sprakenshus.se Eva-Kristina Salameh Logkurs 5p Eva-Kristina Salameh Språkens Hus

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning bedrivs utifrån normer för enspråkiga barn

Flerspråkig utveckling Den språkliga utvecklingen börjar inte senare går inte långsammare Lexikon Grammatik Fonologi (språkljud) Kodväxling Eva-Kristina Salameh Språkens Hus

Språklig socialisering – barn ”uppfostras” språkligt Den vuxne tar barnets perspektiv i samtal med barnet Babytalk Överdriven prosodi Språket bryts ner i smådelar Anpassat uttal och grammatik Vuxna verbaliserar vad barn gör Samtal i form av frågor och svar, även sagoläsning Eva-Kristina Salameh Språkens Hus

Språklig socialisering – barn ”växer upp” språkligt Barnet förväntas anpassa sig till den aktuella kommunikativa situationen Barngruppen viktig Observation och lyssnande Språket lärs ut som en helhet Upprepningar när barnet inte förstår Vuxna verbaliserar inte vad barnen gör Frågor är äkta frågor Eva-Kristina Salameh Eva-Kristina Salameh Språkens Hus

Kulturella fallgropar vid intervention (van Kleeck 1994) Genom att fokusera på föräldrarna förutsätter vi att det alltid är de som tar mest hand om barnet Genom att fokusera på samtal mellan föräldrar och barn förutsätter vi att det vanligaste samtalsmönstret i familjen är samtal mellan två personer Genom att försöka få barnet att tala mer förutsätter vi att föräldrarna uppskattar att barn talar mycket och att barn får börja samtal med vuxna Genom att försöka förmå föräldern att kommunicera på barnets nivå förutsätter vi att familjen anser att vuxna skall anpassa sitt tal till små barn Eva-Kristina Salameh Logkurs 5p Eva Kristina SalamehEva-Kristina Salameh Språkens Hus 6

Flerspråkighet och språkstörning Språkstörning innebär att barnet inte har den för åldern förväntade språkutvecklingen Viktigt att skilja mellan bristande exponering för svenska och språkstörning Nödvändigt att göra en bedömning även av modersmålet Tidig diagnos viktig - flerspråkighet orsakar ALDRIG en språkstörning 7

Språklig bedömning Testsituationen kan vara mycket främmande för barnet Båda språken måste bedömas, svagaste språket först De flesta test normerade på enspråkiga barn, även de på barnets modersmål Viktigt att jämföra barnets språk med hänsyn till exponering Eva-Kristina Salameh Språkens Hus

Varför inte ’double delay’? Flerspråkigheten förstärker exekutiva funktioner uppmärksamhet bl a på språkliga skillnader impulskontroll förbättrar processförmågan kontrollfunktioner håller tillbaka det ena språket när det andra talas flexibilitet samma begrepp kan ha olika fonologisk (ljudmässig) form Klarar att utveckla två språk men sårbara för bristande exponering Eva-Kristina Salameh Språkens Hus

Att ta bort ett språk I stället för att utvecklas mycket långsamt på två språk utvecklas mycket långsamt på ett språk Mindre språklig stimulans Utanförskap i familjen

Utvecklingsstörning Flerspråkiga barn med Downs syndrom (DS) en- och flerspråkiga barn med DS presterade lika på det engelska testet flerspråkiga barn med DS uppvisade samma språkliga utveckling som flerspråkiga barn utan DS, matchade utifrån MLU inga skadliga effekter på deras språkutveckling av flerspråkigheten kunde påvisas därför viktigt med stöd i båda språken Eva-Kristina Salameh Språkens Hus

Pragmatiska svårigheter upptäcks först när: Nettelbladt & Salameh 2013 Barnet inte besvarar några frågor Barnet inte kan vänta på sin tur i samtalet Barnet inte klargör vad hen syftar på Barnet inte kan berätta sammanhängande Barnet ständigt upprepar Allt detta är förväntat i samtal med små barn med typisk utveckling, liksom med både en- och flerspråkiga barn med språkstörning och flerspråkiga barn som är nyanlända …. Eva-Kristina Salameh Språkens Hus

Autismspektrat Autismspektrat svårigheter med inferenser, ironi, skämt, ordspråk svårigheter att tolka social kontext ekolali ord med starkt individualiserad betydelse stereotyp användning av språket pragmatiska problem medför mindre utrymme för samtal med L2-talare – gäller för alla ’tilläggsdiagnoser’

Andra neuropsykiatriska diagnoser – ADHD Nettelbladt & Salameh 2014 Ouppmärksamhet talrika ämnesbyten Hyperaktivitet överdrivet talande Impulsivitet svarar innan en fråga är avslutad avbryter ofta svårt kontrollera det fria flödet av idéer Eva-Kristina Salameh Språkens Hus

Pragmatisk utveckling vid funktionsnedsättningar Nettelbladt & Salameh 2014) För både en- och flerspråkiga barn: ofta hänvisade till omgivningens stöd begränsade samtalsämnen svårigheter att t ex reda ut missförstånd pga svårförståelighet begränsade kamratkontakter, ofta via vuxna färre kommunikativa utmaningar - samma problem, vanligaste förklaringsmodellen för flerspråkiga barn är bristande exponering för svenska Eva-Kristina Salameh Språkens Hus

Föräldraarbete Olika uppfattningar om hälsa och sjukdom, normalitet och avvikelse Olika uppfattning bedömningar "kulturfria" bedömningsinstrument Skilda idéer om botemedel Föräldrar intervention på båda språken indirekt intervention Om TAKK behövs, info föräldrar på olika språk på www.takkforspraket.se

Att tänka på vid samtal med föräldrar Ritzén 2005 Varje kultur/religion är outsinlig, man väljer tolkning Blanda inte ihop ideal och vardag Svensk expertsyn innebär att funktions-nedsättningar kan förbättras genom träning eller hjälpmedel Denna möjlighet att ändra ett förutbestämt öde fordrar samtal med föräldrar

Flicka 8;4 år somali Inrem av skolan. Fa har tolk efter >10 år. Pat började på muslimsk fsk vid 4 åå, verksamheten på svenska. Går i åk 1 nu, hög närvaro. 1/4. syskon 4, 3 och 1 år. Hemma talas i stort sett bara somali. Enl fa är somali starkast. Koncentrationssvårigheter. Pratar gärna i klassen men har svårt att göra sig förstådd. Har svårt att tillgodoföra sig undervisningen Enl skolan har hon ett bristande ordförråd på svenska, har mkt svårt att förklara och inget sammanhang i sina utsagor. Räcker ofta upp handen, men vet inte vad hon ska svara. Nersatt språkförståelse, allra svårast är muntlig instruktion i grupp. Språkliga bedömningar på somali och svenska visar på en lite sen och ojämn språkutv. Ett neuroling test som görs på somali visar att hon bara klarar att upprepa 3 orelaterade ord, perserverar ibland, dvs upprepar ord som använts i tidigare uppgifter. Ordmobilisering också problem. När hon under 1,5 minuter skall räkna upp olika kläder blir det byxor, tröja, shorts, lakan. För olika sorters mat blir det bara ris, makaroner, pasta, makaroner, kyckling. Perserverar även här. Eva-Kristina Salameh Språkens Hus

Prosser et al (2013) OrdAF Eva-Kristina Salameh Språkens Hus