Palliativ vård och samordning Sara Kashani, bitr. verksamhetschef Hallens vård och omsorgsboende

Palliativ vårdfilosofi Vården på särskilt äldreboende är ofta den sista anhalten där startas processen mot vård i livets slut -lindrande vård

Palliativ vård Vård i livets slut ges under den döendes sista tid i livet och det är därför viktigt att det görs på bästa tänkbara sätt Tillgången till vård i livets slutskede är dock ojämlik över landet Palliativ vård i livets slut har hög prioritet, lika hög som akut sjukdom (SOU 1995:5). Sammanfattning av forskning som speglar vården i livets slutskede i Sverige visar att hospicefilosofin bör anpassas och integreras inom de särskilda boendena (Socialstyrelsen,

Målet med vården är att lindra lidande, främja livskvalitet och ge en värdig död. Brytpunktsamtal sker kontinuerligt under hela fasen. Innehållet från samtalet måste sedan färga hur omvårdnadsarbetet fortlöper

Hörnstenar i palliativ vård Symtom Teamarbete Kommunikation och relation Stöd

Multiprofessionellt arbete i team Arbetar i team för att möjliggöra bästa tänkbara palliativa vård. Vårt team består av olika yrkeskategorier som kompletterar varandra i kunskap och kompetens Genom samverkan och så långt det är möjligt ska bistå den döendes önskemål om val av dödsplats, behov av hjälpmedel, stöd och hjälp eller andra insatser som underlättar och skapar livskvalitet i den döendes sista tid.

Vår metod Vi lyssnar och är lyhörda för den döendes och närståendes önskemål. Uppmärksammar specifika önskemål utifrån kulturell bakgrund, andliga/religiösa samt individuella behov. Observerar, rapporterar och dokumenterar behov och förändringar i den döendes tillstånd till berörd personal i teamet. Vi är lyhörda för tecken på smärta, rosslighet, illamående, ångest och förvirring. Vidtar förebyggande och lindrande åtgärder.

Symtomlindring Regelbunden bedömning och skattning av rosslighet, illamående, ångest, andnöd och förvirring, smärta, uppkomst av trycksår. Förebyggande och lindrande åtgärder utförs och dokumenteras omvårdnadsjournalen

Abbey Pain Scale

Närstående Skapar en lugn miljö som möjligt  Erbjuder närstående att vara delaktiga i vården av den döende. Vi betonar att närvaro också är att vara delaktig. Ger stöd och tid för samtal, att vara lyhörd och lyssna in även det som kanske inte sägs med ord Efterfrågar önskemål och informerar om målet med vården och planeringen.

Framgångsfaktorer Närhet, kontinuitet öppenhet

Dokumentation Kvaliteten inom hälso- och sjukvården ska säkras och utvecklas systematiskt och fortlöpande. Genom detta skapas ökade krav på dokumentation och planering av vården. Det är viktigt med dokumentation för att få förståelse för att patienten befinner sig i livets slutskede och vilka åtgärder som är kopplade till detta tillstånd. Dokumentation skapar kontinuitet för de palliativa patienterna enl socialstyrelsen

Smartare arbetssätt Struktur för dokumentation av palliativ vård i livets slut, för teamet Kvalitetsregister, Svenska palliativregistret användas i det dagliga arbetet, Det är ett viktigt redskap för förbättringsarbetet och uppföljningen av den palliativa vården Utifrån det har vi skapat rutiner för personalen angående smärtlindring

Våra redskap Vårdplan enligt LCP Initial bedömning Multidiciplinära anteckningar Kontinuerlig bedömning Problem/kommentar Efter dödsfall ”Hur gör jag nu” Information till anhöriga registrering i svenska palliativa registret. 9. Avbeställa Pascal/APO-doser, 10. Rutin för subkutan Infart

Våra redskap Samtal i livets slutskede Behövs mod och arbetsglädje

Våra redskap

Hur arbetar vi med palliativa ombud på Hallen För att kunna bedriva god palliativ vård krävs kunskap och engagemang. Palliativa ombud tydliggör, förbättrar, utvecklar och kvalitetssäkrar den palliativa vården i livets slutskede

Uppföljning Vi erbjuder efterlevnadssamtal efter dödsfallet. Vi skickar ut ett kort efter ca 1 månad till anhöriga.

Tack för att ni lyssnat!