Preventions och Utvecklingsenheten (PrevU)

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Advertisements

Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig
Vi bläddrar i minnenas arkiv eller Va’ va de vi sa Om framtiden !
Förskolan Körsbäret Handlingsplan Ht-10, Vt-11
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
Samordningsprojekt att utveckla en strukturerad samverkan mellan socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Mål: Utveckla en effektivare och mer.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Om risk- och skyddsfaktorer
Exempel utifrån ett antal målområden
Kvalitetssäkring 2010/2011 Tullens förskola, avdelning: Kobben
Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp ICDP som en del av flera i föräldrastödet inom barnhälsovården International Child Development.
Lokal pedagogisk planering i förskolan
Mål och betygskriterier
SET Social Emotionell Träning
Flyktingbarn och familjer Kort familjeintervention och
Livskunskap för de allra yngsta
Preventions och Utvecklingsenheten (PrevU)
- ett program för socialt och emotionellt lärande
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Participants: educators, leaders, representatives from Cau Giay DOET - Monday, Mai Dich Kindergarten, 50 pers - Tuesday, Dich Vong primary school, 50.
Implementering Det slutliga resultatet av ett implementeringsarbete bestäms av interaktionen mellan - de som vill introducera metoden - tänkta användare.
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Introduktion av kunskapsbaserade arbetsmodeller i skolmiljö
Matematiklyftet Märta-Stina Gahlin Lundberg
IUP Karin Wennbo Bilderna är från flickr
Start & Stegen Tidigt lärande i förskolan
Förskolan Ekot´s modell för
Vad kan man vinna? Hälsoekonomi med samverkansperspektiv
KÄNSLOR OCH SOCIALA FÄRDIGHETER – FÖRÄLDERN SOM VÄGLEDARE
Kommunikation och samspel
Exempel på effekter; Våld i TV – forskningsprojekt, teorier och aktioner.
Date LEDARUTVECKLING Coachning Jan 2010.
En guide för effektutvärdering
Tidiga insatser för barn i förskolan
En heldag om hälsa, lärande och prevention i skolan. Katrineholm 10 nov Aktuell forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper.
- ett program för socialt och emotionellt lärande
ART Aggression Replacement training
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
En utvecklingsmodell för (ingenjörs)utbildning Roger Renström.
Aktionsforskning Harriet Axelsson Teacher Professionalism Content Knowledge Perspectives on Content (science history, theory and education)
Läroplansnätverk förskolan
Läroplansträff Välkomna!.
Elevdemokrati i praktiken
SET= Socio Emotionell Träning
Förskolan Ekot´s modell för
Preventions- och Utvecklingsenheten – främjar god hälsa och integration i Göteborg StegVis - Mentor Obligatoriska möten Bestämda tider, gärna fika men.
Motivation is the direction and intensity of effort
1. 2 Ingelhart 3 Becket: I väntan på Godot "I can't go on. I'll go on."
PrevU Social Resursförvaltning
Utveckling och lärande i förskolan
Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm
Skolutveckling genom aktionsforskning
SET Social Emotionell Träning  Birgitta Kimber
Föräldrakraft oktober 2006 Föräldrakraft. ”Moderna familjen” – dagens föräldrar har sällan tillgång till andra vuxna.
Skurup – en godbit av Skåne Skurup – en framgångsrik skolkommun Skurup, en av 16 kommuner i Sverige, som ingått i SKL:s.
Tema 1 Emelie Carlsson och Jenny Persson. “The impact of cancer on children's physical, emotional, and psychosocial well- being.” Syfte belysa hur cancer.
Beardslees familjeintervention Lisa Wallander Linusson
OMVÅRDNADSVETENSKAPLIG FORSKNING OCH FORSKNINGSPROCESSEN Tema 1 SJSE17 Hanna Meerveld Maria Stjernfeldt.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Skolledardagen Platsen var Birger Jarl i Stockholm Jag var där och Eva-Lis Sirén Men även Ann-Marie Begler, GD Skolinspektionen Hennes råd till.
FMS gör skillnad! FMS erbjuder verktyg som gör det möjligt för alla på din skola att arbeta tillsammans med hälsa och livsstil för att förbättra skolresultaten.
Välkomna till styrd helpdesk: Skapande
Välkomna till styrd helpdesk: Skapande
Tillgänglighet i praktiken Våga Visa
ÄBIC 2016 Steg 2 Introduktion för utförare.
Planering i matematikundervisning
Med skolan som grund och forskning som stöd
Kumla skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Verktyget Utmärkelsen….
Elevhälsa Vilka behov ser vi? Hur kan vi förebygga? Marie Aspfors
Presentationens avskrift:

Preventions och Utvecklingsenheten (PrevU) PrevU är en kommunal verksamhet som har till uppdrag att stödja och stimulera det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i staden Utbildningar Vi arrangerar utbildningar i kunskapsbaserade metoder som hjälper läraren att skapa trygghet i gruppen, stärker barns sociala kompetens, stärker relationer mellan föräldrar och barn samt motverkar mobbning. Vi arrangerar också temadagar för personalen på direkt uppdrag. Konsultation Vi hjälper till med att kartlägga utmaningar och behov. Därefter ger vi förslag på åtgärder som man kan vidta. Åtgärderna baseras på aktuell forskning www.prevu.goteborg.se Preventions- och Utvecklingsenheten – främjar god hälsa och integration i Göteborg

En introduktion av START 1-3 åringar StegVis 4-10 åringar KOLLA 13-15 åringar

Därför framhåller vi StegVis! Proaktiv modeller. Förebygger negativ utveckling, psykisk ohälsa, drogmissbruk och kriminalitet. Lär ut viktiga färdigheter inför skola, kamrater, arbete, familj etc. Utvecklar språk kring känslor och relationer. Motverka utanförskap Minska problembeteende i förskolan och förebygga problembeteende i skolan Skapa förutsättningar för det akademiska lärandet Få en systematik för arbetet Lära sig hur man får och hur man behåller kamrater

StegVis finns för fyra (fem) åldersgrupper START för 1-3 åringar StegVis 1 för 4 – 6 åringar i förskola och förskoleklass StegVis 2 för 7 – 8 åringar i första och andra klass StegVis 3 för 9 – 10 åringar i tredje och fjärde klass StegVis 4 KOLLA! för 12-15 åringar

Start 5

Delområden Känslor Anknytning Samspel 6

Känsloteman i Start Glädje Ledsnad Ilska Rädsla Överraskning Avsky/avsmak Se andra Olikheter 7

Anknytningsteman i Start! Lita till en vuxen Turtagning Vara tillsammans Dela glädje 8

Samspelsteman i Start! Att tänka Att dela Att turas om Att vänta Att fråga Ja eller nej 9

Vilka barn har varit med i temasamlingar? Loggen Tema: Vecka: Vilka barn har varit med i temasamlingar? Anteckningar: Lämpliga vardagssituationer, Att arbeta vidare med, Tankar och reflektioner Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Grupp 5 1. Glädje   2. Ledsnad 3. Ilska 10

StegVis

Bildplanscherna (Jakob)

Baksidans instruktioner

Affischer

Handdockorna Valpen och Snigeln Musik-CD

Vägledningshäfte Hur man genomför en lektion/samling Teori om empati, problemlösning och självkontroll De basala känslorna Dockmanus Sångtexter Föräldrabrev Litteratur Vägledningshäfte

Empati * Problemlösning * Självkontroll Barnen övar upp… Empati * Problemlösning * Självkontroll

Förhållningssätt Introducera - berättelse Läraren som modell Träna - rollspel Generalisera - vardagssituationer Användandet av nyckelord Regelbundenhet Långsiktighet Kreativitet – lekfullhet Läraren som modell Dialog Öppna frågor Neutralitet Parafrasering Fokusering Uppföljning

Viktiga saker Barnens ord. pedagoger Sker i stegvis ordning Introducera – träna - tillämpa Regelbundenhet Långsiktighet Nyckelbegreppen Läraren som modell Kreativitet och lekfullhet Dialogform Föräldrar och kollegor med sig Ledningens stöd

Uppföljning i vardagen Modell för att dela med sig av vilka färdigheter som tränas just nu Bilder på väggen, veckobrev etc… Modell för beröm, uppmärksamhet och belöningar Bilder på väggen, pärlor i fickan, listor etc… Modell för föräldrainformation Bilder på väggen, samtal, veckobrev etc…

Förhållningssätt Uppvärmning Modell Motivatör Instruktör Dialog Fokusera temat Ge neutral respons Parafrasera Rollspel Konkret förslag Vuxenmodell Feedback

Att utvärdera (skörda) Vardagssituationer Att plantera idéer Repetera färdigheten När kan den användas? Hur kan den användas? Att stödja (vattna) Ge stickord i situationen Instruera om det behövs Ge erkännande då den används Att utvärdera (skörda) Observera användandet Utvärdera med eleverna Bevara optimismen

KOLLA

I lådan Vägledningshäfte där innehåll, syfte och bakomliggande principer beskrivs, liksom hur man planerar och genomför de olika momenten. Där finns också arbetsblad och OH-material Kort i A3 format, med manuskript för var och en av de sammanlagt 15 lektioner som ingår Videofilm som består av 5 sekvenser till Del IV CD-skiva med övningar som kan tryckas ut och kopieras (pdf-filer) Pärm med OH-material

Fem delar - 15 lektioner Del 0: Introduktion - 1 lektion Del I: Utveckling av empati – 4 lektioner Del II: Problemlösning – 3 lektioner Del III: Självkontroll – 2 lektioner Del IV: Social kompetens – 5 lektioner

Varje lektion innehåller: Kort sammanfattning från förra lektionen Introduktion av dagens tema Uppvärmning och motivationsskapande dialog Gruppaktivitet, rollspel, uppgifter (video i del IV) Sammanfattning och utvärdering av lektionens tema, kunskaper och färdigheter Individuella uppgifter (ev. som hemuppgift) Fördjupningsaktivitet

Att börja… Ett svar på verkligt och rätt behov Personalen gemensam plattform Personalen stöd över tid Ledningens press och stöd Att fullfölja Vidmakthålla

Arbetsuppgifter med StegVis

StegVis Mentorer - Rollbeskrivning Leder StegVis samlingar i barngrupp Låter StegVis genomsyrar hela dagen Informerar och kommunicerar med föräldrarna

StegVis Införandesteg… Startmöte Ledning - PrevU Tidsplan & kalendarium Mentorer utses och går StegVis kurs, inköp av material Praktiktid för Mentorer i barngrupper med StegVis Mentor Utbildning StegVis kurs för personal Ledning +Mentorer bildar Styrgrupp Mentor tar över införandet 3 Stegvis samlingar inom 4 veckor Referat Mentor deltar i Nätverksmöten >3 ggr/t StegVis infört Kollegahandledning < 1ggr /termin Introduktion av ny personal Kvalitetssäkring Kollega – handledning < 3 tillfällen Referat StegVis i barngrupper < 1 gång/vecka Studiecirkel < 3 tillfällen Referat

Internationellt Second Step -USA Steg for steg - Norge Trin for Trin - Danmark Faustlos - Tyskland Sekando Suteppo - Japan Stig af stigi - Island StegVis - Sverige Askeleittain - Finland Srdce Na Dlani - Slovakien Tulleriit - Grönland Spansk version Second Step - England žingsnis po žingsnio – Litauen Polen Venezuela Costa Rica Kurdistan (Irak)

Utvärderingsresultat Ökad begrepps-kunskap i sociala färdigheter En observerad minskning av fysisk aggression, verbal aggression och störande beteende De positiva relationerna mellan barnen har ökat och det har blivit bättre på problemlösning. Lärarna har blivit bättre rollmodeller

Aggression Decreases, Positive Behavior Increases Grossman, D. C., Neckerman, H. J., Koepsell, T. D., Liu, P. Y., Asher, K. N., Beland, K., & Rivara, F. (1997). Effectiveness of a violence prevention curriculum among children in elementary school: A randomized controlled trial. Journal of the American Medical Association, 277(20), 1605–1611. The Centers for Disease Control and Prevention funded a one-year experimental evaluation of the SECOND STEP curriculum to examine its impact on aggression and positive social behavior among second- and third-grade students. Middle School Pilot Evaluation Orpinas, P., Parcel, G. S., McAlister, A., & Frankowski, R. (1995). Violence prevention in middle schools: A pilot evaluation. Journal of Adolescent Health, 17, 360–370.

Increased Knowledge of Social Skills McMahon, S. D., Washburn, J., Felix, E.D., Yakin, J., & Childrey, G. (2000). Violence prevention: Program effects on urban preschool and kindergarten children. Applied and Preventive Psychology, 9, 271–281. McMahon and colleagues examined the effectiveness of the SECOND STEP program in improving social-skills knowledge and social competence among 109 urban low-income, ethnically diverse children in preschool and kindergarten. Teacher ratings, child reports, and observational data were used to assess children's social-skills knowledge and social competence over a year. After one year of program involvement, children demonstrated increased knowledge of social skills. Results for disruptive or problematic behavior varied by grade and measurement.

Less Adult Conflict Intervention, Improved Social Competence Frey, K. S., Nolen, S. B., Edstrom, L. V., & Hirschstein, M. K. (2005). Effects of a school-based social-emotional competence program: Linking children's goals, attributions, and behavior. Journal of Applied Developmental Psychology, 26, 171–200. Researchers from Committee for Children and the University of Washington collaborated on a study that examined the effectiveness of the SECOND STEP program in helping children resolve conflicts, avoid disputes, and behave more prosocially.

Increased Social Competence Taub, J. (2002). Evaluation of the SECOND STEP violence prevention program at a rural elementary school. School Psychology Review, 31(2), 186–200. A quasi-experimental evaluation of the SECOND STEP curriculum was conducted with 87 third- through fifth-grade students in a rural elementary school.

Decline in Anxious and Depressed Behavior Schick, A., & Cierpka, M. (2005). Faustlos: Evaluation of a curriculum to prevent violence in elementary schools. Applied and Preventive Psychology, 11, 157–165. An experimental study of the Faustlos program (German translation of the SECOND STEP program) was conducted with 716 children ages five to eight.

Gains in Prosocial Skills and Behavior Edwards, D., Hunt, M. H., Meyers, J., Grogg, K. R., & Jarrett, O. (2005). Acceptability and student outcomes of a violence prevention curriculum. The Journal of Primary Prevention, 26, 401–418. Researchers investigated the effectiveness of a version of the SECOND STEP curriculum adapted to include an anti-bullying component on a sample of fourth- and fifth-grade students (N = 455). Students who received the SECOND STEP program showed significant gains in knowledge about empathy, anger management, impulse control, and bully-proofing. Report card data also revealed modest gains in prosocial behavior.

Webbadresser www.cfchildren.org www.gislasonlowenborg.com www.spf-utbildning.com www.prevu.goteborg.se