Kulturpolitiskt förändringsarbete i 1990-talets Göteborg: Erfarenheter från ett avhandlingsprojekt Jenny Johannisson, Fil.dr Centrum för kulturpolitisk forskning Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan Högskolan i Borås

Frågeställningar Vilka argument kommer till uttryck i utsagor om samtida kulturpolitiska problematiker? – Material: Forskningsbaserade texter Vilka argument kommer till uttryck i de kulturpolitiska utsagor som gäller utarbetandet av en ny organisation på det kulturpolitiska området i Göteborgs stad? Vilka argument kommer till uttryck i de kulturpolitiska utsagor som gäller utarbetandet av ett nytt kulturpolitiskt visionsdokument för Göteborgs stad? – Material: Allmänna handlingar och intervjuer Vad kännetecknar de diskurser som används som redskap i Göteborgs stads kulturpolitiska förändringsarbete?

Diskurser som används i Göteborgs kulturpolitiska förändringsarbete

Kvalitetsdiskursen – vision Göteborgs kulturnämnd: ”Konsten kan inte reduceras till ett redskap för ekonomiska, sociala, religiösa eller politiska syften utan att förlora innebörd, trovärdighet och kvalitet.” Källa: Göteborgs kommunfullmäktiges handling 1997:208, bilaga 3, s. 26.

Kvalitetsdiskursen - organisation Nämnden för stadsbiblioteket, Göteborg: ”Biblioteksverksamheten bör ej inordnas under en kulturnämnd. Biblioteksverksamheten fordrar den styrning som en särskild nämnd kan utöva.” Källa: Göteborgs kommunfullmäktiges handling 1993:30, s. 16.

Välfärdsdiskursen – vision Christina Hjorth, chef för Göteborgs kulturförvaltning : ”Hans [Bourdieus] resonemang var väldigt viktigt och man kunde väldigt lätt koppla det till de tankar som finns inom politiken om integration och klyftor i samhället; klyftor som vi måste överbrygga för att inte få ett problematiskt samhälle med mycket våld, utanförskap och alienation. Det är ett problem som vi fortfarande kämpar med och det säger ju Bourdieu, att värre än de här ekonomiska skillnaderna är bristen på tillgång till kulturellt kapital som gör att man står utanför. /---/ Vi måste komma tillrätta med det, och då ligger det en oerhört viktig uppgift – där kulturen spelar en väldigt viktig roll – i att ge människor ett språk. Det behöver inte vara ett talat språk, det kan vara ett rörelsespråk eller att man musicerar eller vad som helst, om du bara känner att du har ett uttrycksmedel, så förändrar det din inställning väldigt mycket. Gör att du känner dig delaktig, vilket är jätteviktigt.” Källa: Intervju

Välfärdsdiskursen – organisation Statens kulturråd: ”Statlig kulturpolitik skulle bli begränsad till ansvar för några kulturinstitutioner i Stockholm, stöd till enskilda konstnärer och vissa konstformer. Det i lagar och förordningar grundade nationella ansvar, som staten har inte bara för områden som skola, högskola, forskning, socialtjänst, sjukvård utan också för mediepolitiken, skulle inte längre få någon motsvarighet på kulturområdet. Utredningsförslaget är för kulturområdet inte främst en fråga om ändrade finansieringsformer utan om ändrat ansvar. Skall ett nationellt ansvar bibehållas leder det fram till den lagstiftning som statsmakterna hittills med stor bestämdhet avvisat.” Källa: Statens kulturråd (1992). Remissyttrande över Kommunal ekonomi i samhällsekonomisk balans (SOU 1991:98). Dnr 31/92-27, s. 1.

Alliansdiskursen – vision Göteborgs kulturnämnd: ”Kulturplanering fokuseras på det som är kännetecknande för stadens offentliga rum och sociala liv, stadens identitet och dess profil. Kulturplanering kan identifiera stadens kulturella möjligheter på vitt skilda områden, från fysisk planering, stadsbildens utformning, turism, kommunikationer, industriell utveckling, handel och marknadsföring, till samhällsutveckling, skola och utbildning. Betraktelsesättet överskrider gränsen mellan den offentliga och den privata sektorn, mellan olika institutionella intressen och mellan olika professionella områden.” Källa: Göteborgs kommunfullmäktiges handling 1997:208, bilaga 3, s. 38.

Alliansdiskursen – organisation Göteborgs kulturnämnd: ”Oavsett om Sverige blir medlem i EU eller ej måste också Göteborg aktivt delta i det samarbete som pågår. Det är ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte som är viktigt om vi vill följa med i den utveckling som pågår på kulturområdet. En tydlig tendens är en inriktning på kultursamarbete istället för kulturexport. /---/ En stor del av det europeiska samarbetet bedrivs mellan städer och regioner. Nationalstaterna minskar i betydelse. För att inte splittra de insatser som görs är det en fördel om samarbetet inriktas mot ett begränsat antal samarbetspartners.” Källa: Göteborgs kulturnämnd dnr , del 1, s. 21.

Stabilitet och förskjutning i den kulturpolitiska berättigandegemenskapen Diskurserna verkar parallellt, men alliansdiskursen vinner mark Platsens betydelse främjar gränsöverskridande Enighet om målsättningar, oenighet om organisation Reproduktion av åtskillnader som synliggörs