Mineraler Gödning Kvävets kretslopp

Mineralämnen Med mineraler eller mineralämnen menas föreningar uppbyggda av joner. Människor behöver vissa mineraler. Några viktiga: Kalcium och fosfor: för skelett och tänder. I mjölk och ost Järn: för blodets hemoglobin, som transporterar syre. I blodpudding, lever, spenat. Natrium: kroppsvätskan ska ha 0,9 % natriumklorid. För mycket ger högt blodtryck. Jod: för sköldkörteln. Tillsatt i salt.

Växterna behöver mineraler Mineraler är uppbyggda av joner. Du behöver t.ex. järn, kalcium, natrium. Växterna behöver mest av kväve (N), fosfor (P) och kalium (K). NPK-gödsel De får : kvävet från ammoniumjoner NH4+ eller nitratjoner NO3- fosfor från fosfatjoner PO43- kalium från K+

Typer av gödsel Stallgödsel: var förr det enda som fanns. Innehöll allt som växterna behövde. Konstgödsel/handelsgödsel: tillverkas.

Historia: Chilesalpeter transporterades från Chile för att ge kvävegödning. Dyrt! Salpeter behövdes också för att tillverka sprängämnen. Början av 1900-talet: man låter kväve från luften reagera med väte. Ammoniak bildas! Kvävegödning. 3. Nu använder man ammoniak för att tillverka olika kvävegödningsmedel. 4. Fosfor hämtar man från ett mineral i Nordafrika och Nordamerika. I mineralet ingår tyvärr också kadmium, giftig tungmetall. 5. Kalium kommer från saltgruvor i bl.a. Frankrike och Tyskland.

Gödsla rätt Växterna vill ha näringsämnen i rätt proportioner: 1 kg vete behöver 30 g kväve och 5 g fosfor tills det är klart att skördas. Om man ger 30 g kväve och 30 g fosfor kan inte vetet använda mer än 5 g fosfor. Resten blir kvar i jorden. Sedan följer det med vattnet i åar till sjöar och hav. Där orsakar den övergödning! Ger vi 30 g kväve och 2,5 g fosfor, är det för lite fosfor. Vetet kan bara använda hälften av kvävet, 15 g. Resten ger övergödning!

Övergödning I ett friskt vatten är det balans mellan växter, djur och bakterier. Övergödning: Vattnet tillsätts för mycket gödning - vattenväxterna växer mycket- fler döda växter som bakterierna ska bryta ner – bakterierna behöver syre – syrehalten minskar – fisk och smådjur kan dö. Sjöar kan också växa igen.

Varför övergödning? Nitrater (N) och fosfater (P) från jordbruket. Man ger mer gödning än växterna kan ta upp. Nitrater (N) från fossila bränslen (olja, bensin). Utsläppen ger kväveoxider som omvandlas till nitrater och regnar ner. Fosfater (P) från tvätt- och rengöringsmedel Enskilda avlopp

Minska övergödningen Jordbruket använder mindre handelsgödsel Kvävefällor – dammar längs vattendrag, som innehåller växter som fångar upp kvävet Bra reningsverk som tar hand om fosfater Vi använder miljövänligare rengöringsprodukter produkter hemma

Ekologisk odling Man använder stallgödsel från de egna djuren. Gröngödsling – odlar ärtväxter som fångar upp kväve från luften. Den plöjs sedan ner i åkern och fungerar som kvävegödning. Använder inte bekämpningsmedel. Tar också hand om djuren på ett visst sätt.

Kvävets naturliga kretslopp Med kvävets kretslopp menar man just att kväveatomerna hela tiden återanvänds 1. växter tar upp kvävesalter ur marken 2. växter bygger in kvävet i proteiner, DNA, m.m. 3. djur äter upp en del av växterna

4. växter och djur dör 5. en stor del av kvävet från de döda växterna och djuren hamnar i marken igen 6. en del av kvävet från växter och djur blir kvävgas i luften 7. bakterier fixerar kväve från luften så att det blir till kvävesalter.