Vattenförvaltning och vattenrådens roll Niclas Bäckman, Miljöskyddsenheten Länsstyrelsen Östergötland
Svensk vattenförvaltning I december år 2000 tog EU ett beslut om ett ramdirektiv för vatten i syfte att skydda och förvalta vattnen på bästa sätt för kommande generationer. Tillämpat i svensk lagstiftning genom en särskild vattenförvaltningsförordning Målsättningen är att allt vatten (vattendrag, sjöar, kustvatten och grundvatten) ska ha en bra vattenkvalitet senast år 2015
Fem vattendistrikt med varsin vattenmyndighet Fem vattendelegationer (styrelser) som beslutar om åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer mm. Länsstyrelserna utför det operativa arbetet (beredningssekretariat) Bottenviken, Luleå Bottenhavet, Härnösand Vattenråd Västerhavet, Göteborg Norra Östersjön, Västerås Södra Östersjön, Kalmar
Kartläggning av vattenmiljön Arbetet bedrivs i sexårscykler Kartläggning av vattenmiljön Samverkan Bedömning av miljöstatus, miljökvalitetsnormer Arbetet med direktivet bedrivs i sex års cykler. Det startar med en kartläggning och analys del, där man samlar in en massa data om alla vatten. Sen statusklassas den datan och vi har bedömt miljöproblem och miljökvalitetsnormer för alla de vatten vi jobbar med - Sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten. Vi har lämnat förslag på åtgärder till vattenmyndigheten och de har satt ihop ett åtgärdsprogram. Det är en övervakningsdel, det är inte klart hur alla vatten ska övervakas. Det kostar väldigt mycket pengar att övervaka alla ytvatten och grundvatten och de pengarna finns inte i dagsläget. Sen i slutet av cykeln rapporterar vattenmyndigheten till EU allt de arbete som har gjorts hittills. Rapporteringen sker under nästa år. Hög status God status Måttlig status Otillfredst. status Dålig status 4
Klassning av vattenobjekt utifrån vattenkvalitet Hög God Måttlig Otillfreds- ställande Dålig
Förutsättningarna Många vattendrag, sjöar, kustområden och grundvatten klarar inte miljökraven i vattendirektivet Åtgärder måste genomföras för att uppnå en bättre vattenkvalitet och därigenom miljökvalitetsnormerna Åtgärdsarbetet ska ske genom samverkan mellan olika aktörer som har en koppling till vattenmiljön
Vattensamverkan I direktivet slår EU fast att det behövs samarbete för att vi ska vara säkra på att det finns vatten av god kvalitet även i framtiden. Vattenråd är en frivillig sammanslutning av aktörer inom ett begränsat geografiskt område som gemensamt ska komma överens om hur man ska förvalta vattnet inom detta område
7 vattenråd bildade i Motalaströms delområde Målsättning: I samarbete med ansvariga myndigheter verka för att uppnå en god vattenkvalitet i ”sina” respektive områden.
Vattenrådens sammansättning Kommuner, branch-/intresseorganisationer, verksamhetsutövare, ideella föreningar, markägare m fl Kommunerna har en nyckelroll Fysisk planering, tillsynsmyndighet, dricksvatten- och avlopp mm Samtliga kommuner är med i ett eller flera vattenråd. Kommun ofta sammankallande
Vattenrådens roll/funktion Utifrån de specifika miljöproblem som finns inom respektive vattenrådsområde ska vattenråden: Bidra med bred lokal kunskap om vattenmiljöerna Utgöra en brygga mellan lokala aktörer och myndigheter Utifrån lokal kännedom om vattensystemen och specifika verksamheter påverka inriktningen på det gemensamma åtgärdsarbetet dvs vara med och ta fram åtgärdsstrategier och göra prioriteringar
Forts… Föreslå och utföra åtgärder Säkerställa helhetssyn dvs alla former av vattenanvändning ska beaktas Utgöra forum för att skapa förståelse för varandras kompetenser Samverka med myndigheter i olika vattenfrågor
Varför är lokal samverkan och lokalt engagemang så viktigt? Miljökvalitetsnormerna gäller för enskilda vattenobjekt Åtgärder måste utföras på det lokala planet i enskilda vattenobjekt Stora möjligheter att påverka - ju större engagemang ju större möjlighet att påverka Stor del av kommunikationen mellan regional och lokal nivå sker via vattenråden Bra samarbete leder till effektivare åtgärder
Fortsätt det goda arbete som påbörjats i vattenråden! Engagemang Kunskap Åtgärder Tack för ett gott samarbete!