GOTD Långnästa oftast fula sagofigurer
Magi, vidskepelse och häxbränning HÄXOR Magi, vidskepelse och häxbränning
Mellan 1400-1750 år e. kr. pågick en stor häxjakt i Europa Mellan 1400-1750 år e.kr. pågick en stor häxjakt i Europa. Denna kallades för häxprocessen. Under denna tid dömdes fler än 30 000 personer till döden för häxeri. Folket trodde på magi och att vissa kvinnor hade en pakt med djävulen. Dessa kvinnor kallades för häxor. 1484 blev det tillåtet att bränna häxor levande på bål. I Sverige var det vanligare med hängning eller halshuggning. De brändes på bål efter avrättningen. En instruktionsbok för häxjakt skrevs. Den kallades för ”Häxhammaren”.
Sverige fick en ny lag mot trolldom 1608 som sa att häxeri skulle straffas med döden. I Sverige startade dock den stora häxjakten 1668 och höll på till 1676, bara 8 år. Denna tid kallades för ”det stora oväsendet”. Man trodde att häxor flög till Blåkulla för att arbeta och festa med Satan och att de tog med sig barn. Många barn sa att de hade blivit kidnappade av häxor och det var ofta barn som pekade ut häxor.
I Sverige dömdes och dödades 300 kvinnor för häxeri och trolldom. För att ta reda på om kvinnorna var häxor gjorde man vattenprovet. Det var också många som dömdes men som inte fick dödsstraff. Ett vanligt straff var piskrapp. 1779 tog man bort lagen mot trolldom.
Sammanfattning Stor häxjakt i Europa 1400-1750. Pakt med djävulen. Fler än 30 000 personer avrättades för häxeri i Europa. Många barn pekade ut häxor. Vattenprovet. Blåkulla. 300 kvinnor dömdes till döden för häxeri i Sverige.