”Vad visar mätresultat från miljöövervakningen för jordbruket. Introduktionskurs i Greppa Näringen, 26 nov 2008 Markus Hoffmann, LRF

Läckagemosaik i ett 900 ha avrinningsområde

En 34 ha skånsk åker

Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU 26 års kväveutlakning på ett skifte på en växtodlingsgård i Skåne

Varifrån kommer kvävet som utlakas? Mängden restkväve och mineraliseringen under vintern förklarar tillsammans med nederbörden 98% av den utlakade mängden kväve Källa: SLU, Gustafson, 1987 Restkväve (mineralkväve) vid 1 sept.31 kg/ha Mineraliseras under sept. tom mars35 kg/ha Kvävenedfall under sept. tom mars6 kg/ha Utlakas under sept. tom mars32 kg/ha

Miljöövervakning för det svenska jordbruket

Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU 21 års kväveutlakning på ett skifte på en slaktsvinsgård i Halland

Kvävehalt i dräneringsvattnet under 25 år på ett vanligt skifte hos en mjölkbonde Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU

Fördelning av uppmätt fosfortransport i de 40 ”Typområdena” på jordbruksmark (vattendrag)

Erosion är en viktig väg för fosforförluster

Fördelning av uppmätt kvävetransport i de 40 ”Typområdena” på jordbruksmark (vattendrag)

Lantbrukets tidsaxel för vattenvård 1988 Riksdagen beslutar om ett åtgärdspro gram mot växtnäring släckage 1995 Medlem i EU, miljöersättning för våtmarker, fånggrödor, skyddszoner samt Nitratdirektivets regler med utpekande av nitratkänsliga områden 2001 Greppa Näringen startar 1999 Säkert Växtskydd startar 198x Regler om lagrings kapacitet för gödsel 199x Regler om täckning av gödsel behållare 198x Regler om spridnings areal 199x Regler om vinter grön mark 1984 Miljöavgift på handels gödsel 199x Regler om tidpunkt för spridning av gödsel 199x Regler om snabb nedbrukning av gödsel 2003 Utökade känsliga områden 2005 Översyn av regler för djurtäthet, övergångstid Ca 6 miljarder kr Ca 150 milj kr 5-8 miljarder kr 199x Krav på behörig hets kurs

Resultat K ä lla N-utlakning ton fr å n 1995 till 2005 SNV P-f ö rluster- 9% fr å n 1995 till 2005 SNV Ammoniak- avg å ng - 18% fr å n 1995 till 2005 SCB Exempel på resultat av lantbrukarnas vattenvård hittills

Riksinventering av Sveriges sjöar

Kväve och fosforhalt i Sveriges sjöar

Pågående statusbedömning av sjöar och vattendrag Otillfredsställande Hög God Måttlig Dålig Ingen eller mycket liten avvikelse från opåverkade förhållanden Liten avvikelse från opåverkade förhållanden Måttlig avvikelse från opåverkade förhållanden

Fosforhalt i Europas floder

Hur mår grundvattnet i Sverige? Provtagningsnätet ska svara på det

Nitrat i dricksvattnet I livsmedelsverkets kungörelse för dricksvatten används Nitrat som uttryck. Det generella hälsogränsvärde som används i EU och av WHO är 50 mg NO3/l. Det motsvarar 11.4 mg NO3-N/l Håll isär nitrat och nitratkväve NitratNitratkväve 50 mg/l11,4 mg/l

Nitrathalten i brunnar NO 3 (mg/l) > < 1

Bedömda problem med grundvattenkvaliteten SGU DGV – Databas för Grundvatten. Rapport 2004:15

GreppaVäxtskyddet kan minska problemen med växtskyddsmedel i råvattentäkter

MKN för Nitrat på gång

Svåra problem med gödselhantering i Leningrads län