Detta är God Vård 080830

Om SOSFS 2005:12 Socialstyrelsens föreskrifter om ”Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården” Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i Hälso- och sjukvården ersätter Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kvalitetssystem från 1996 I föreskriften framgår det hur ledningssystemet ska omfatta hela verksamheten utifrån hur vi ska arbeta och hur ansvaret för kvalitet och patientsäkerhet ska omfatta såväl vårdgivare, verksamhetschef och hälso- och sjukvårdspersonal. Alltså det är inte endast chefens ansvar utan även medarbetarens. Dokumentet bygger på grundläggande krav på en god vård , därav namnet. Alla verksamheter inom Hälso- och sjukvårdslagen samt Tandvårdslagen omfattas. Från ”Bör” till ”Skall”

Mål för hälso- och sjukvården Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. (2§ HSL, 2§TL) God vård dec 2007

SOSFS 2005:12 Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården God vård dec 2007

Handboken Finns även att ladda hem på www.skane.se/utvecklingscentrum God vård heter Socialstyrelsens lilla handbok. Vad innebär det? Detta är ju uppenbart. Vi går ju alla till jobbet dagligen med intentionen att ge en bra vård. Ingen av oss går till jobbet och tänker idag ska jag inte ge så bra vård. Även om vi tycker att vi ger en god vård så är det inte alltid att det upplevs så av patienten, medborgare etc. Vi kan ha en bra tillgänglighet, men det är inte säkert att patienter och anhöriga upplever att är av god kvalitet och hög patientsäkerhet. Socialstyrelsens dokument är ett rättsnöre för oss hur vi SKA arbeta för att nå dessa mål. Ni hör att jag säger ska och inte som tidigare rekommendationer att vi bör.

Vad är ett ledningssystem? Ett ledningssystem är ett system för att fastställa grundprinciper för ledning av verksamheten sätta upp mål i enlighet med kvalitetsområdena/kraven följa upp och utvärdera dessa mål God vård dec 2007

Mål för hälso- och sjukvården En god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet Den som har det största behovet ska ges företräde till vården Kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet ska organiseras så att det tillgodoser Hög patientsäkerhet God kvalitet av vården och Främjar kostnadseffektivitet Källa: Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, 2 §), Tandvårdslagen (1985:125, 2 §)

Prioritering Grupp 1 - Vård av livshotande sjukdom - Vård av sjukdomar som utan behandling kan leda till invaliditet eller för tidig död - Vård av svåra kroniska sjukdomar - Palliativ vård - Vård av människor med nedsatt autonomi Grupp 2 - Prevention - Habilitering/rehabilitering Grupp 3 - Vård av mindre akuta eller kroniska sjd Grupp 4 - Vård av andra skäl än sjukdomar De olika grupperna prioriteringar 1-4

Vad innebär systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete? Ständiga förbättringar Faktabaserade beslut Samverkan Långsiktigt Patientorienterat Förebyggande Ett systematiskt kvalitets- och patientsäkert arbete i vården innebär att arbetet ska vara långsiktigt. Deming lär ha sagt att ett företag som står vid undergångens kant bara kan planera kortsiktigt för sin överlevnad men om man vill att företaget ska vara säkert och hållbart krävs det en långsiktig framförhållning. Vi ska även arbeta på ett förbyggande sätt, riskanalys. För att kunna göra förbättringar i verksamheten krävs också faktabaserad kunskap om hur denna fungerar dvs vilken efterfråga och vilken kapacitet finns det på din verksamhet och hur tillvaratas och balanseras denna. Ovanstående ord är värderingar jmf QUL Källa: Hälso- och sjukvårdslagen (31 §)

Professionell kunskap Förbättringskunskap Ämneskunskap Personliga färdigheter Värderingar, etik System Variation Förändringspsykologi Lärandestyrt förändringsarbete Förbättringskunskap ska ses som ett komplement till hälso- och sjukvårdens professionella kunskap och baseras i hög utsträckning på beteendevetenskaplig forskning. Vikten av att ha kunskap pm förbättringskunskap poängtera också i handboken. Se sidan 7. Vi kan alla påverka det system i vilket vi arbetar. Genomgång i föredraget om ”Förbättringskunskap” Ökat värde för dem vården finns till för Utvecklat efter Batalden

Instruktion till klinikchef 1940 Klinikchefens uppg. sj.v.kung.1972 ”Det åligger klinikchefen att själv bemöta de vårdbehövande med vänlighet och människokärlek samt tillhålla den honom underställda personalen att kärleksfullt mot dem uppfylla sina åliggande” Klinikchefens uppg. sj.v.kung.1972 ”..att svara för att klinikens vårdplatser, personal och utrustning utnyttjas effektivt, att personalen noggrant fullgör sina åligganden, att se till att verksamheten bedrivs så ekonomiskt som möjligt” Hur har rättesnören styrt vården genom tiderna. Låt mig ge er några exempel på vad som skrivits till chefers åliggande i den svenska Hälso- och sjukvården……

”Aldrig skada, om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta.” Hippokratiska eden ”Aldrig skada, om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta.” Hur har rättsnöret sett ut tidigare för en god vård. Hippokrates (ca 470-360 f.Kr.)

Såhär kan vi arbeta med systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Hur kommer vi att veta att en förändring är en förbättring? Vilka förändringar resulterar i förbättringar? Planera (Plan) Pröva (Do) Analysera (Study) Agera (Act) Vad är det vi vill uppnå? Ett verktyg för systematiskt utvecklingsarbete. Kallas även för Nolans förbättringsmodell. Se sidan 16 i handboken Vi är ofta bra på P och G, mindre bra på S och A

Vad är god kvalitet inom vården? Hälso- och sjukvården skall vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig vara säker vara patientfokuserad vara effektiv vara jämlik ges i rimlig tid

God kvalitet (1) Då ska vi titta närmre på de 6 olika byggstenarna i Socialstyrelsens föreskrift för kvalitet och patientsäkerhet i vården. Den första säger att vi ska ge en kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård som bygger på vetenskap och är evidensbaserad. En patient ska enligt LYHS (lagen om yrkesverksamhet på Hälso- och sjukvårdens område) få sakkunnig och omsorgsfull vård. Jamen, javisst, Vi måste kräva att personal har kunskap och utbildning för de uppgifter som vi är satta att utföra, det vi har legitimation för. Vi måste också ha tillfälle att aktualisera och uppdatera denna kunskap så den blir ändamålsenlig genom fortbildning, möjlighet att utbyta erfarenhet med våra kolleger m.m. Men låt mig då vända på det och ställa frågan så här: - Inom din verksamhet finns säkert en enorm massa kunskap och hur används den på ett ändamålsenligt sätt för den som den är till för nämligen, patienten. Hur ser systemet ut där du arbetar för att bäst tillvarata kunskap och används den på rätt sätt och rätt nivå. Finns det uppgifter som du utför som någon annan kunde utföra så du kunde använda din kompetens på ett bättre sätt. Vem gör vad? Ibland har jag erfarenhet av att vi ofta inte alltid har kunskap om vad andra kolleger kan och gör på enheten. Är det rimligt att en patient ska blockera en läkartid för ett besök med en ögoninfektion om det på din avdelning finns en sjuksköterska med förskrivningsrätt som istället kan ta patienten. Om det är ont om läkartider finns det på din enhet då någon annan kategori, sjukgymnast ex., som kan göra en första bedömning av en patient. Är det rimligt att sekreteraren ska ägna tid till att sortera, beställa förråd om hon ligger långt efter med journalskrivning. Om det nu går mycket tid till att skriva journaler, hur dikteras journaler, finns det något som inte är relevant och kunde de göras på annat sätt. Detta är bara exempel och det finns säkert andra frågor inom detta ämne som ni kan tänka till om just på er klinik. Den andra punkten säger att vi ska ge en säker hälso- och sjukvård, Jo men visst, vi måste använda våra redskap, instrument, teknisk utrustning, läkemedel m.m. på ett sådant sätt att det absolut inte får orsaka vårdskada hos patienten, det är ju givet! Det riskförebyggande arbetet är enormt kravfyllt och ibland måste jag överväga att välja en behandling som kanske orsakar sveda men som ger minsta möjliga skada för patienten och ger bäst utsikter till tillfrisknad. Detta ska vi vara bra skolade till men hur ser systemet ut för att ge oss möjlighet att utföra våra tjänster på ett säkert sätt och kan vi påverka det? Låt mig få läsa en artikel från Sydsvenskan som ett exempel…… Låt oss nu tänka att läkaren faktiskt har gjort en rätt bedömning och platsbristen har varit avgörande för att utföra en säker vård. Hur ska då systemet förändras för att bli säkrare. Fundera hur ser det ut på din avdelning?

God kvalitet (2) Den tredje punkten i God Vård är att vi ska ge en patientfokuserad hälso- och sjukvård vilket innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar och att dessa vägs in i de kliniska besluten. Ok, om patienten kräver en MR för att han är orolig för en cancerdiagnos måste förstås en klinisk bedömning väga in i dessa beslut. Att det i vår profession ingår en stor del moraliska och etiska värderingar kan inte nog understrykas och att vi ska visa respekt och lyhördhet inför individ är givit. Men hur patientfokuserade är vi i det praktiska arbetet när detta planeras i förhållande till efterfrågan av våra tjänster från patienter. Jag såg en gång ett schema på en vårdcentral där man gått runt och frågat läkarna hur de ville arbeta. En fredag em visade sig plötsligt att det var flera läkare i tjänst men bara en undersköterska vilket ledde till en flaskhals och propp på labbet. Läkarna fick vänta på lab- tjänster innan de kunde gå vidare i arbetet. Man kan fråga sig om schema planeras utifrån personalens ledighetsbehov eller patientens behov. Den fjärde punkten är att ge effektiv hälso- och sjukvård så att vi använder våra resurser på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Denna punkt tangerar de tidigare tre nämnda områdena. Effektiv hälso- och sjukvård erhålles om kunskap användes på rätt sätt så att den blir ändamålsenlig, att den tjänar för att vara säker och sätter fokus på patienten. Hälso- och sjukvård på din enhet kan kanske förbättras om resurserna används på annat sätt. Tänk ut var på din enhet finns flaskhalsar, problem som fördröjer arbetet samt förlegade rutiner som kanske kan ändras eller elimineras. Jag kan berätta om ex. med kirurgavdelningen där undersköterskan varje morgon gick rundan för att ”lufta kranar”. Fundera över rutiner som ni har och ställ er frågan varför gör vi på detta viset?

God kvalitet (3) Den femte punkten Hälso- och sjukvård ska ges på lika villkor för alla. Javisst så står det ju också i HSL. Den som har störst behov skall ges företräde. Så ponera och tänk om det är dålig tillgänglighet på din enhet, svårt att få läkartider och långa väntelistor. Vem ska då komma först den besvärlige patienten som skriker högst och vet den snabba vägen in och hur lätt missar vi då den svage, avvaktande och tillbakadragne patienten. Hur hanterar du efterfråga, behov och utbud.

God kvalitet (4) Den sjätte punkten är Hälso- och sjukvård inom rimlig tid. Vad menas då med att patienten inte ska behöva vänta oskälig tid på vårdinsatser. Ett rättsnöre som vi kan arbeta utifrån är förståss vårdgarantin: samma dag för bedömning, 7 dag till läkare inom pv och 3 mån till specialist. Om man har problemet med dålig tillgänglighet i vården vilket vi vet är ett stort problem på många enheter såväl inom primärvård som i sluten vård får man fundera över vad som kan åtgärdas. Här kan en kartläggning och mätning av verksamheten bli nödvändig för att se dels vilken efterfråga som finns och vilken kapacitet det finns för att få en balans i systemet. Den sista punkten för hög patientsäkerhet som ska genomsyra systematiskt kvalitetsarbete ställer krav på personal, lokaler och utrustning. Ekonomiska ramar sätter förstås gränser för hur dessa faktorer bäst kan tillhandahållas. Hur ser det ut på din enhet är det något som kan påverkas?

Varför behövs ett ledningssystem? Varje patient ska känna sig trygg och säker i kontakten med vården Varje medarbetare ska kunna utföra sitt arbete under sådana förhållande att en säker vård kan ges För att leda en komplex verksamhet behövs klara regler, rutiner och ansvarsfördelning på alla nivåer Skapa en grundläggande ordning och reda i verksamheten för att så långt det är möjligt, förebygga risker och misstag som kan leda till vårdskador Exempel VC Gullviksborgs Handbok

Bemötande av patienter Bemötande är ett av de områden som omfattas i föreskriften. Möten i vården är ett informations- och studiematerial om bemötande i HoS som kan användas i detta arbete

Riskhantering och avvikelsehantering En handbok i patientsäkerhetsarbete. MTO: Människa – Teknik – Organisation (samspel) Alla chefläkare i Region Skåne har gått utbildningen i riskhantering och avvikelseanalys. Översyn pågår i Region Skåne för att få en enhetlighet i avvikelsehanteringen

stödprocesser till Skånsk Livskraft – vård och hälsa 2005 God vård i Region Skåne Region Skånes eget tillägg utifrån Hälsoinriktade strategier, stödprocesser till Skånsk Livskraft – vård och hälsa 2005 God vård dec2007

Upphandlingsunderlag Basstruktur Vårdval Skåne Avtal för privat vård Upphandlingsunderlag för privat vård Uppdrag till sjukhus, PV, Kamber med flera Planeringsdirektiv Strategikarta Skånsk livskraft – vård och hälsa God vård dec 2007

Läs mer om kvalitet och patientsäkerhet på www. socialstyrelsen Läs mer om kvalitet och patientsäkerhet på www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet www.skane.se/godvard