Befolkningsstudier behövs för att föra vetenskapen framåt Peter M Nilsson 1. Institutionen för kliniska vetenskaper, LU 2. Klinisk forskningsenhet Skånes Universitetssjukhus, Malmö 3. Strategiska Forskningsområdet EpiHealth Symposium, Läkarstämman, Älvsjö Sektionerna för allmänmedicin och Socialmedicin samt SVEP, 29/

Varför befolkningsstudier? Vetenskapensamband, mekanismer Etikeninformerat samtycke Jämlik hälsaeftersatta grupper Internationellt samarbetejämföra trender

Nyare svenska befolkningsstudier kopplade till biobanker Lifegene (KI)0-45 år EpiHealth kohorten (UU, LU)45-75 år SCAPIS (HLF)Hjärtkärl-lunga Malmö Offspring Study (LU)Familjemönster BIG-3 (RS)Rökning och risk

Screening bedrivs i Uppsala och Malmö Fokus ligger på några stora folksjukdomar Universitetsanknuten forskning, samarbete sker med KI biobank Inbjudan till åldersgrupper år Informerat samtycke, EPN-Uppsala Hittills nära 8000 undersökta individer

EPN Uppsala

Den nya genetiken Arv-miljö interaktion, epigenetik Gen-gen interaktion Klarlägga kausala mekanismer, ”drug targets” Prediktion på individnivå sällan möjlig

Mendelsk randomisering En ny metod för att undersöka epidemiologisk kasualitet Om en biomarkör uppvisar samband med sjukdom så bör även genetiken som reglerar denna biomarkör ha samband med sjukdomen ifråga Vissa biomarkörer har t.ex. äkta samband med risk för hjärtinfarkt (LDL-K, IL6-R) medan andra inte har det (CRP, HDL-K) Om sanna samband existerar så kan mekanismen bli ett potentiellt nytt ”drug target” – annars inte! Davey-Smith G, et al. Lancet 2005; 366:

GenotypeBiomarker Disease Mendelsk randomisering - principen Causal inference – in order to find relevant biological mechanisms – for future development of new pharmaceutical drugs (”drug targets”) Davey-Smith G, Ebrahim S. BMJ 2005 Burgess S, et al. BMJ 2012

Hur utveckla nya läkemedel? Kännedom om sanna samband och mekanismer Molekylär utveckling i laboratorier Testning i FAS 1-3 studier Lansering, uppföljning via vårdens register Värdering av kostnad-nytta-sidoeffekter

Hur utveckla nya läkemedel? Kännedom om sanna samband och mekanismer Molekylär utveckling i laboratorier Testning i FAS 1-3 studier Lansering, uppföljning via vårdens register Värdering av kostnad-nytta-sidoeffekter

Kännedom om samband och patofysiologiska mekanismer Stora kohorter baserade på befolkningsstudier behövs för att kunna se biologiska samband inom en bred grupp Djurstudier är inte alltid relevanta för människa Studier av patienter innebär problem dels p.g.a. olika interventionseffekter och dels att sjukdomens initiala mekanismer påverkats av biologiska förändringar över tid under sjukdomsförloppet Simuleringsmodeller i dator (”in silico”) kan inte ersätta erfarenheter vid undersökning av levande individer

Melander O, et al JAMA 2012 Sortilin-1 genen (SORT1) reglerar en receptor för neurotensin. SORT1 är associerad till ökad risk för koronarsjukdom

Den nya tekniken ger fördelar Informationsteknologi, bioinformatik Biobanksvetenskap, genetik, omik Befolknings- och patientregister Livsförloppsanalyser

Vilka risker kan finnas i befolkningsstudier? Vilka åtgärder? Risk Integritetsproblem Inkonklusiva resultat Oklara fynd upptäcks Oklart rättsläge Logistikproblem Åtgärd Informerat samtycke Tillräckligt stora studier Utredningsplan v.b. Lagstiftning (2013) Biobanker, bioinformatik

Sverige

”SciLifeLab, som framför allt koncentrerar sig på molekylärbiologisk och medicinsk forskning, har som ett av sina främsta mål att förklara den molekylära grunden för komplexa sjukdomar. … Härigenom kan olika sjukdomsorsaker kartläggas och nya behandlingsmetoder samt nya läkemedel utvecklas. I storskaliga experiment, där stora mängder prover av biologiskt material, t.ex. från biobanker, analyseras gemensamt, ges möjligheter att upptäcka genetiska eller biokemiska samband. Dessa samband ger en större förståelse för biologiska och medicinska processer och funktioner.” Forskningspropositionen 2012

Sammanfattning Medicinen måste utvecklas på flera olika plan: sjukdomsförståelse, prevention, behandling, uppföljning Befolkningsstudier kan, rätt utnyttjade, ge information om risksamband men även om potentiella sjukdoms- mekanismer och nya ”drug targets” Forskningspropositionen 2012 ger ökat stöd åt livsvetenskaperna. Då behövs biobanker från stora befolkningsstudier liksom från patientstudier PN 2012