Kartläggning av konsumenters uppfattningar om hållbar turism Seminariearbete Anne-Mie Söderlund 12.3.2008 Handledare: Susanna Fabricius Opponent: Cia Lönnberg

Struktur Inledning Syfte, frågeställning och avgränsning Metod Teori Hållbar utveckling, hållbar turism Konsumentbeteende

Inledning Klimatdebatt och diskussion om hållbar utveckling högaktuella framför allt flygresandet svartmålas Entydig och allmängiltig definition över vad hållbart resande är saknas → undersökningen kan inte kartlägga konsumentens kunskap om hållbart resande Eget intresse: ämnet högaktuellt turismindustrin en av världens största industrier intresse för att jobba för en mer etisk konsumtion av turismprodukter → hållbarare utveckling inom turismindustrin första steget till att påverka konsumenters attityder: ta reda på vad de tänker nu

Syfte Att kartlägga uppfattningarna till s.k. hållbart resande bland svensktalande, bosatta i huvudstadsregionen i åldern 18-64 Fördjupa ämnet: undersöka attityderna till hållbart resande, främst genom att ta reda på hur högt konsumenten håller sitt eget ansvar i processen Ta ställning till rådande definitioner av hållbar turism

Frågeställning Centrala frågor: Vad vet konsumenterna om hållbar turism, vilka definitioner? Beaktar de dessa frågor? Information om hållbart resande lättillgänglig? Vilka faktorer påverkar inställningen till hållbart resande (pris, bekvämlighet, tid etc.)? Konsumentens eget ansvar

Avgränsning Målgruppen: Teorin Svensktalande Ålder 18-64, bosatta i huvudstadsregionen Teorin Definiera hållbar turism för att kunna ställa relevanta frågor Fastställa de faktorer som anses styra konsumentens köpbeteende och val av produkter

Metod Kvantitativa metoder och analyser Elektronisk enkät med i huvudsak givna svarsalternativ Analyserna görs i första hand i mängder och genom att undersöka korrelationer

TEORI - Hållbar turism Samverkan mellan turism och destination Miljömässigt, socio-kulturellt och ekonomiskt Brundtland rapporten (1987) Hållbar turism ska ”/.../täcka den nuvarande generationens behov, utan att äventyra kommande generationers förmåga att möta sina egna behov” UNWTO "Sustainable tourism development meets the needs of present tourists and host regions while protecting and enhancing opportunity for the future. It is envisaged as leading to management of all resources in such a way that economic, social, and aesthetic needs can be fulfilled while maintaining cultural integrity, essential ecological processes, and biological diversity, and life support systems."

Teori - Konsumentbeteende Maslow’s behovshierarki (1970) 1. Psykologiska behov ↓ 2. Säkerhet 3. Tillhörighet och kärlek 4. Högaktning 5. Självförverkligande Kritiserats för att sakna motivering till valda kategorier och just denna inbördes rangordning

Teori - Konsumentbeteende Modell över köpbeslutandeprocessen Marknadsföringens 4 P, de stimuli som kan kontrolleras och styras för att nå önskat resultat Övriga stimuli svåra/omöjliga att påverka

Faktorer som påverkar köpbeteendet Kulturen har största inflytandet och avgör i första hand konsumentens begär och beteende Kulturen är dynamisk och m.h.a. forskning kan man i rätt tid skapa produkter som möter marknadens behov

Köpbeteendeprocessen Gäller för mer komplexa köp Habitual decision-making, limited problem-solving och extended problemsolving Modellen ovan lämpar sig främst för kategori 3 Turismkonsumtion placeras sig olika på skalan beroende på ansträngningen köpet kräver

Turismen är inte en ensam faktor med isolerad utveckling, utan en del i ett nätverk som bidrar till eller motverkar hållbar utveckling. Konsumentens köpbeteende påverkas av flera faktorer, men med kunskap går det att påverka och i längden kanske förändra