Övervikt och fetma i Sverige BVC, 4 år, 2003-2008 (n=1272) 15 % övervikt, 3 % fetma BMC Public Health (2010) 10;764 94 skolor, 7-9 år (n=4538) 17 % övervikt och fetma varav 3% fetma. Associerat till låg SES Obesity rev (2011) 12;305.14 HLV 2011, 16-84 år 36 % övervikt, 13 % fetma. BVC 4 års-kontroller, ingen signifikant skillnad mellan åren. 94 skolor, spridda i Sverige. 7,5 % klassades som tunna (thinness enl Cole). Det var högre andel övervikt på landsbygden jämfört med städer. Ang fetma fanns en skillnad för pojkar, och fanns kvar efter kontroll för utbildning. Studien styrker tidigare identifiering om att områden med låg SES är högriskområden för övervikt och fetma.

Självrapporterat/uppmätt BMI, övervikt och fetma kvinnor män Självrapporterat (2006 20-74 år) 40 57 Uppmätt (2004 45-69 år) 55 72

Riskfaktorer för viktproblem Ärftlighet Levnadsvanor Låg SES

Absolute inequality indexes by education level Det är 11.9% skillnad i övervikt mellan den högst och lägst utbildade mannen i Sverige. Det är stora sociala ojämlikheter i övervikt/fetma och utbildningsnivå i OECD länderna och är större för kvinnor än män. Indexet är byggt på logistiks regressions värden av fetma och övervikt för varje SES grupp. I USA är inte utbidlningsgradienten linjär, de med mellanlång utbildning hade mest övervikt (män), negativt samband, även Korea Devaux M , Sassi F Eur J Public Health 2011;eurpub.ckr058

Övervikt och fetma hos 9-10-åringar i olika typområden i Stockholms län Centrum för Tillämpad Näringslära

Uppdraget – folkhälsoatlas övervikt och fetma Att ta fram: 1. Underlag om förekomst av övervikt/fetma och riskfaktorer, belysa likheter och skillnader. 2. Relaterade komplikationer. Preventiva insatser. 3. Vilka insatser som HoS och SHV gör. 4. Identifiera det som är bra och det som behöver utvecklas. Hälsoekonomiska aspekter, jämlik och jämställd vård samt Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ska beaktas.

Syftet: Övergripande mål: Skapa en regional samlad bild för Jönköping-, Kalmar- och Östergötlands län kring övervikt och fetma, som underlag för utbyte och samarbete i förbättringsarbeten och forskning. Övergripande mål: Att förbättra folkhälsan med avseende på övervikt och fetma i regionen.

Metod: Registerdata Befolkningsenkäter Riktade enkäter Styrdokument

Förekomst i regionen, per län, per kommun: Samlas in i respektive län, uppmätta värden och självrapporterade i exempelvis: journaler HLV Studier (exv. LSH, kohort 1991:or) Öppna Jämförelser, Vårddatalager, diagnosregister Målet är att beskriva data per kön, ålder och relatera till SES Riskfaktorer (frukt/grönt och fys aktivitet) – data hämtas i HLV Relaterade sjukdoms diagnoser - data hämtas

Enkäter: Landstingen: primärvård, psykiatri, medicin, barn- och kvinnoklinik, ortopedi, kirurgi, rehabilitering och habilitering, varje enhet/avdelning. Tandvården: FTV, privatpraktiserande tandläkare, varje klinik. Skolhälsovården: varje skolsjuksköterska

Innehåll i enkäter: Känner till/finns/följs underlag VP, handlingsplaner Diskuteras övervikt som riskfaktor Utreds/ diagnostiseras fetma. När Erbjuds behandling. När. Typ. Hur. Uppföljning Finns behandlingsteam (Procentuell arbetstid för behandling) Remiteras pat vidare Arbetar ni förebyggande. Samverkar ni med andra aktörer. (Procentuell arbetstid) Vad skulle förbättra arbetet kring fetma/övervikt

Förankring i styrdokument: Information samlas in från budgetar, verksamhetsplaner mm Hälsoekonomi: Beskrivning av metabola projektet i Kalmar. Beräkning av ekonomi kring fetma operationer i regionen

Arbetsgrupp: Emelie Andersen, Lena Hedin Anna-Maria Norén Marianne Angbratt, Agneta Andersson, Lars Walter Referensgrupper i respektive län