Förmågan att koda in, lagra och plocka fram information Minnet Förmågan att koda in, lagra och plocka fram information
3 minnessystem Procedurminnet Semantiska minnet Episodiska minnet
Procedurminnet Färdigheter som vi har lärt oss Automatiskt Vi minns hur vi går, cyklar, kör bil, åker skridskor, använder musen till datorn… Med lite träning sker proceduren utan ansträngning eller medveten koncentration
Det Semantiska minnet Kunskaper som vi ”sparar” och minns Huvudstäder, årtal, synonymer, olika språk Script – förklarar invanda rutiner, beteenden Restaurang, bio, läkare Det semantiska minnet har en hög organisation. Innehåller alla våra kunskaper om världen som vi kan sätta ord på.
Det episodiska minnet Minns specifika händelser i tid och rum Återhämtning – minns vad vi gjorde för några minuter sedan eller flera år sedan Bröllopsdag, studenten, uppkörning… Flushbulb memory Specifik bild av stunden man upplevde minnet i 9/11 Sammankopplade med chock – minns för evigt
Det episodiska minnet Tid och rum Fokus på tid kan delas upp i: Sensoriskt minne Korttidsminne långtidsminne
Sensoriskt minne Tar hand om information som når våra sinnen och lagrar den Lagring i en tiondels sekund Sållning! Inte tillgång till vårt sensoriska minne
Korttidsminne Tillgång till minnet i sekunder, minuter Viktigt att minnas en kortare tid För att veta vad vi ska göra måste vi komma ihåg vad vi har gjort Information rensas bort om inte upprepning sker ”Tillfälligt lagringsutrymme” 7 enheter Chunking 0 7 0 8 1 3 4 6 5 4 0708 134 654
Långtidsminne Permanent bevaring av minnen Beroende av LTM för att kunna leva Känna igen vänner, kollegor. Hitta till/från jobbet och hem... Hur lagras information? Upprepning Kopplar – aha… Intresse och motivation Sparar det viktigaste
Minnesstörningar Sämre minne – för mycket att hålla kvar i minnet Åldrande i sig påverkar inte minnet något nämnvärt, men vid hög ålder får vi det svårare att handskas med våra minnen Episodiska minnet försämras med ålder Minns inte händelser lika klart Svårare att lagra och plocka fram information Viktigt att stimulera minnet för att hålla igång kapaciteten
Minnesstörningar Minnet påverkas av hur vi mår psykiskt Rädda, ångest, nedstämdhet Traumatiska upplevelser Svårt att minnas händelser eller information kopplat till upplevelsen Stress Lite stress kan öka minneskapaciteten Mycket stress försämrad kapacitet, blockering
Minnesstörningar Glömma det mest självklara Minnas det mest irrelevanta Väcka minnen till liv genom ledtrådar Minnen i långtidsminnet är inte oföränderliga Minnen kan förvrängas, blekna, blandas ihop
Glömska Lagrad information går förlorad Styrkan av minnet Mer eller mindre viktigt? Förträngning – ”motiverad glömska” Skydd för psyket
Minnesstörningar Totalminnesförlust – amnesi Psykisk form av minnes förlust Traumatiska upplevelser Olyckor, dödsfall, katastrofer, våldsbrott Antingen glömmer man själva händelsen eller det man var med om innan Förmågan att bilda minnen försämras inte Minnet kan komma tillbaka genom bearbetning
Minesstörningar Organisk form av minnesförlust Hjärnan påverkas av skallskador, blödning, demens, alkohol, droger Alzheimers sjukdom Svårt att lagra info i KTM Kan inte plocka fram minnesbilder Utvecklingsstörningar Begränsat KTM
Bildkällor http://www.jokkmokk.se/ext/templates/extPage.aspx?id=8115 http://anvandbarhet.se/bok:appendix_a http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/hjarnanochlarande/tiofragorochsvar/vilkenrollspelararbetsminneochlangtidsminne.5.2e8f151e133b9963de48000602.html http://www.psykologuppsala.se/minne/ http://sv.wikipedia.org/wiki/Psyke http://mabra.com/forskare-du-kan-styra-din-egen-glomska/ http://www.ehsan.me/index.php/tag/glomska/