4. Mekanismer och processer

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
V AD BLIR TILL HJÄLP - EN STUDIE OM HJÄLPANDE FAKTORER I SJUKHUSKURATORNS PATIENTARBETE.
Advertisements

Brukarfokus i biståndshandläggning
CLAVIS Delaktighet i samhället SKL Varför CLAVIS? 2007 års översyn av insatser visade tydligt att brukare i Halmstad tyckte att det viktigaste.
Landstinget och Kommunerna i Kalmar län - i samarbete
Institutionen f hälsa, vård och samhälle
Malmö Högskola 1 april 2008 Tullie Sewerin
Kvinnofridsprogrammet i Malmö Grundvärderingar •Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor.
Innehåll, Tillämpning och Evidens
Partille Kommun 2012 Ingegerd Winqvist
Boendestöd för psykiskt funktionsnedsatta
DROPOUTS Det behöver inte vara så. σ Sigma Variation Stigma t-esta.
Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor
Etableringsreformen – att utreda och bedöma prestationsförmåga
Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ Hälso och vårdvetenskaplig forskning vid Institutionen för hälsa, vård och.
Regionalt vårdprogram utmattningssyndrom (UMS), version 2011
Integrerade Nätverk i Hemsjukvården För Personer Med Diabetes
Dagens presentation 1. Utvecklingsprojektet i Halland
Nationell psykiatrisamordning “Ambition och ansvar”
Case management och case managers
Baskompetens i samverkan
Projektet Insatser för unga med dålig psykisk hälsa
Integrerad Psykiatri/RACT Intensiv case management och ACT-modellen i flexibel version ULF MALM Göteborg 6 maj 2014.
Tove Filén, psykolog Jenny Huhta, kurator
REHSAM-3 i Norrbotten Interaktiv,web-baserad smärtrehabilitering med coaching jämförd med multimodal rehabilitering
Fyra rehabiliteringsaktörer Landsting/Region Försäkringskassan Kommuner Arbetsförmedlingen Vem ger rätt hjälp i rätt tid?
Är ACT en effektiv modell jämfört med mindre intensiv case management eller sedvanlig samhällsbaserad psykiatrisk vård?
Arbete med unga som varken arbetar eller studerar Studie av arbetet med unga mellan 16 och 25 år som varken arbetar eller studerar 21 kommuner och 38.
Vad kan man vinna? Hälsoekonomi med samverkansperspektiv
MBSR: Does mindfulness training affect competence based self-esteem and burnout? Masteruppsats Suvi Rajamäki Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Evidensbaserade metoder och Evidensbaserad praktik
En metod som ger jobb IPS ökar aktivitetsförmågan hos psykiskt sjuka. Det visar sig genom att fler får jobb, de har längre anställningstid och fler arbetade.
Evidensbaserat arbete i praktiken – med fokus på kompetens och brukarmedverkan Lars Oscarsson.
Rapport från studiebesök Åsa Olsson, Sune Hemmingsson, Lisa Ask
Samverkan Asperger Till Sysselsättning Arbete
Vilket stöd kan IPS-modellen erbjuda
10 års erfarenhet i Sverige Långtidsbehandling för Svårt psykiskt störda missbrukare i Jönköpings kommun Ulf Eek Vårdenhetschef/samordnare.
Psykolog utan gränser, september 2013
Socialtjänstens utrednings- och behandlingsinsatser
Vitalis – back to life, back to work Ingrid Anderzén ArbetsRehab - Kompetenscentrum för Arbetslivsinriktad rehabilitering, Landstinget Uppsala Län Institutionen.
Eva Sahlin Fil.mag., Doktorand 1.
AME/EMS Samverkansuppdraget Eva Marie Sjöberg Leg arbetsterapeut, specialist inom hälso- och sjukvård Leg psykoterapeut med auktorisation inom.
EUNOMIA ( European Evaluation of Coercion in Psychiatry and Harmonisation of Best Clinical Practise) Bakgrund Psykiatrisk tvångsvård (tvångsintagning,
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
REHSAM forskning Catharina Strid Leg psykolog/leg psykoterapeut
Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 12 april 2011 KA
Psykiatrisk vård och omsorg med kunskap och värdigt bemötande Prio-projektet.
Levnadssituationen för traumatiskt hjärnskadade i Norrbotten Lars Jacobsson Leg psykolog, Spec. i Neuropsykologi Fil Dr i Hälsovetenskap, LTU ( )
Case Management (CM) I vår modell samarbetar landstinget och länets 12 kommuner Sammanhållet stöd för personer med psykisk funktionsnedsättning En service.
Ett led i regeringens psykiatrisatsning
SAMBA Lars Björkman SAMverkan Begrepp Arkitektur.
© Jan E Persson Ulrika Westrup ek dr Jan E Persson och ek dr Ulrika Westrup Institutionen för Service Management, Lunds universitet HSS2011: Interaktiv.
1.
Från riktlinjer och evidens till förebyggande i praktiken Matti Leijon, MPH, PhD Forskningskoordinator Centrum för primärvårdsforskning (CPF) Region Skåne.
Varför Samverkan? Många med offentlig försörjning Problemen kräver helhetslösningar myndigheten äger del- lösningar Nya behov – integration.
Implementering Mårten Åhström 30 september 2015
Att utforma en bra vård för asylsökande. LOVISA PUPP & DANIEL LINDAHL.
Resursgrupps-ACT R ACT en metod med stöd i nationella riktlinjer.
Något att tänka på när man söker pengar
Behov, förväntningar och konsekvenser för barn som lever med en förälder med psykisk sjukdom Malin Göransson Frida Lindvall.
En metautvärdering av socialfondsprojekt som arbetar med funktionsnedsättning. Av: Sara Algodin-Paulic.
Funktionshinder och rehabilitering
Delat beslutsfattande och SIP
IPS -En nyckel till arbetslivet
Bättre brukarinflytande 2017
Centrum för Förberedande Arbetsträning
Vardag i balans (ViB).
Vuxenpsykiatrin Helsingborg, Ängelholm och Landskrona
Olika är normen!.
SFSE-konferens Mats Wickholm – Malin Toftgård
Elevhälsa Vilka behov ser vi? Hur kan vi förebygga? Marie Aspfors
Presentationens avskrift:

4. Mekanismer och processer B. Mental health Mot en evidensbaserad praktik vad gäller förebyggande, vårdande och rehabiliterande insatser för personer med psykiska hälsoproblem 2. Vardagslivet 1. Health promotion 5. Implemen- tering 4. Mekanismer och processer 3. Personcentrerad vård

Health promotion Preventivt arbete för att identifiera riskbruk av alkohol och droger och motverka missbruk – Hanne TØnnesen m fl Mental Health First Aid – Bengt Svensson, Lars Hansson m fl inom CEPI

Vardagslivet Ett stort antal beskrivande projekt, t ex Boende (Lars Hansson m fl) Socialt liv (Lars Hansson, Tommy Björkman m fl) Vardagslivets aktiviteter (Mona Eklund, Ulrika Bejerholm, Christel Leufstadius m fl)

Personcentrerad vård Flera interventionsprojekt, t ex Arbete med stöd – supported employment (Ulrika Bejerholm, Tommy Björkman m fl) Utvärdering av antistigmakampanj (Lars Hansson m fl) Berikning av kommunala dagverksamheter (Mona Eklund, Christel Leufstadius m fl) Vardagsrevidering för kvinnor med stressrelaterad ohälsa (Mona Eklund, Lena-Karin Erlandsson m fl) Integrerad psykiatrisk rehabilitering (Bengt Svensson, Lars Hansson m fl) Rehabilitering som inkluderar kroppskännedom (Amanda Lundvik Gyllensten m fl)

Mekanismer och processer Metodstudier, instrumentutveckling, teoriutveckling (Mona Eklund, Lena-Karin Erlandsson, Ulrika Bejerholm, Dennis Persson m fl) Gästforskare Aaron Eakman på besök i september

Implementering Studeras i relation till olika interventioner Supported Employment (Ulrika Bejerholm, Tommy Björkman, Lars Hansson, Bengt Svensson mfl) Case Management (Lars Hansson, Tommy Björkman m fl)

Mental illness and mental disability Lars Hansson Bengt Svensson Tommy Björkman Marie Cedereke Bertil Lundberg

Reaction by Neighbours to Community Mental Health Centre in UK 8

Stigmatisering, diskriminering av personer med psykisk sjukdom Målgrupper Allmänheten Professionella Studenter Brukare Studier ”Hjärnkoll” (Handisam) Sjuksköterskor Framtida professionella Erfarenheter, konsekvenser

Indivudual Placement & Support, RCT Projektledare Ulrika Bejerholm

Forskningsevidens En stor proportion av personer med långvarigt psykiskt funktionsnedsättning kan, med stöd, få och behålla reguljärt arbete, visar 11 IPS-RCT studier (Drake et al, 1994, 1996, 1999; Becker et al 1998; Bond et al, 1995, 1997, 1999, 2001; Meuser, et al, 2004; Latimer et al, 2006;Burns et al, 2007; Wong et al, 2008; Bond, Drake & Becker, 2008))

Individual Placement Support Vanligt arbete är målet Lämpligheten baseras på klientens vilja att arbeta Arbetssökandet inleds tidigt, inom 1 månad Integrerat i det kliniska psykiatriska teamet arbete Klientens preferenser, intresse och val, är viktiga Tillgång till kontinuerligt stöd som ej är tidsbegränsat Bidragsrådgivning och ställningstagande till ekonomi i ett tidigt skede (Bond, 2008)

IPS i Malmö FINSAM finansierar arbetscoacher, ca 3,5 miljon Forskningsprojektet utgår från Vårdalinstitutet vid Lunds universitet, i samarbete med FK, AF, Malmö kommun och psykiatrin, och FINSAM Finansiering: FINSAM finansierar arbetscoacher, ca 3,5 miljon FAS ansökan, 2 miljoner Vårdalinstitutet finansierar postdoc-forskare helt och doktorander till viss del, IPS-utbildning, material m.m.

Co-workers Head of SE: Ulrika Bejerholm Co-workers: Caisa Hofgren & Tommy Björkman PhD student: Cecilia Areberg, Annika Lexén, Daniel Ekeblom 0,75 research assistant (I arbetsterapeut, 1 psykolog) Miles Rinaldi, IPS-specialist, London (Burns, et al, 2007) Other researchers/co-workers: Staffan Johansson, Henna Hasson, Kristian Bolin, Rickard Stenmark, Lars Wahlgren FINSAM: 2,5 ES Region Skåne: Head of psychiatry, Head of psychosis unit, Head of generel psychiatry unit, 5 team leaders, all staff Private Psychiatry, Integrerad Närsjukvård Malmö, INM, 2 teamleaders, 1 co-ordinator, all staff Social Insurance Agency: Head of SIA, 2nd Head of SIA, 4 handling officers Employment Agency: Head of EA Malmö municipality: Head of …

Design RCT design IPS-projektet genomförs som en randomiserad kontrollerad interventionsstudie (Deane, 2006; GRADE, 2004; Kazdin, 2003) Deltagarna (120) randomiseras till en IPS- grupp (train then place) och en kontrollgrupp (place then train)

Outcomes Arbetsmått: erhållet arbete, månadsinkomst, varaktighet av arbete, antal arbetstimmar (registreras kontinuerligt) Icke-arbetsmått: upplevd hälsa, engagemang och delaktighet i samhället, livskvalitet, arbetsroll, ”empowerment”, självkänsla, kognitiv och sociala förmåga, psykiatriska symtom, hälsoekonomi Baslinjen, 6 månader, 18 månader - 6 månader efter avslutad IPS. Samtliga deltagare kommer att intervjuas IPS-fidelity: efter 6, 12, 18 och 24 månader Kvalitativa, process och kontext relaterade faktorer: Deltagare i studien, arbetscoacher, olika rehabiliteringsaktörer och arbetsgivare kommer att intervjuas. Arbetsmiljö och arbetsplatsanpassning. Implementeringsdata Stigma - Attityder till psykiskt sjukdom hos de psykiatriska teamen, arbetscoacher, deltagarna, vårdpersonal och andra

Vocational outcomes: 6 months

Non-vocational outcomes: 6 months A difference was found between measurement points at baseline and 6–months for IPS group concerning Quality of life (p=0.005) and Engagement in daily activities and community participation (p=0.005) No difference between measurement points for control group (Quality of life p=0.12, Engagement p=0.71).

(ME, CL, UB, flera doktorander) Dagverkamhet för personer med psykiskt funktionshinder – ett projekt i flera steg (ME, CL, UB, flera doktorander) Jämförelse av personer som går i dagverksamhet med slumpmässigt utsedd jämförelsegrupp DV-gruppen större socialt nätverk, värderar sina aktiviteter något högre, har lägre utbildning, konsumerar psykiatrisk vård i mindre utsträckning Inga stor skillnader; kan DV-insatserna optimeras bättre? Kvalitativa studier för att identifiera aktiviteter som ger upplevelser av mening Lönearbete och andra vardagliga aktiviteter kan ge likartade meningsupplevelser Karakteristika för att berika DV identifierades

Instrumentutveckling Instrument för att karakterisera aktiviteterna vid DV-enheter – en brukarvariant och en personalvariant Utveckling och utvärdering av program vid DV-enheter 8 enheter – randomiserat urval till interventions- resp kontrollenhet Interventionen består av identifieraing av ”luckor” och skräddarsydda lösningar Interventionstiden 7 månader med två uppföljningar (6+12 mån efter) Utvärdering av valfrihetsreform Studie med tidsseriedesign och 3-4 mätpunkter Reflekterar organisatorisk nivå och individnivå

Vi från Mental Health tackar för uppmärksamheten!