METALLER.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner
Advertisements

Dalarna Dalarnas landskapsvapen är två pilar som korsar varandra. Man har hittat gamla mynt. På myntet var det två pilar. Pilarna betyder att Dalarnas.
Nedbrytning av plast i Naturen
Atomer och kemiska reaktioner
~ Den första mobiltelefonen ~
3. Material och sammanfogning
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
Jorden och livets skapelse
Västmanland Landskapsvapnet har tre kullar med eld på. Det är ett gammalt karttecken på en gruva. I Västmanland finns en känd silvergruva.
Bronsåldern f.kr – 500 f.kr.
Byggmaterial för stora byggnader. * Natursten * Tegel * Betong * Stål.
Metaller Järnkul .
Brobygge.
MILJÖ.
Rena ämnen och blandningar
Olika slags blandningar
Kemins grunder Föreläsning nr 1 Sid 6-15.
Kemirepetition år 7.
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Kemi.
Svar: Luften i NO-salen väger ca kg.
Vad gör Borås Energi och Miljö?
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad
Hållbar utveckling Hållbar utveckling är hur vi ska kunna fortsätta med att exempelvis få rent vatten utan att det förstör för andra människor på våran.
MILJÖ.
Elektrokemi.
Kemins historia.
Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Varför ett helt kapitel om kol?
Oxidation Föreningar med syre Lämna ifrån sig elektroner till syret
Försurning Försurning i vatten och mark orsakas av surt regn. Surt regn bildas av utsläpp av svavel och kväve. Svavel I röken från bland annat industrier.
Försurningen Stor fråga under 1970-talet och 1980-talet
Kemiska reaktioner & fysikaliska förändringar
Kemins grunder.
Miljögifter.
1800 t var grunden för Organisk kemi
läran om ljusets utbredning och brytning
Organisk kemi Kap 3.
Byggmaterial för stora byggnader. * Natursten * Tegel * Betong * Stål.
Vår livsmiljö Vatten s. 127 – 158 i kemiboken.
Mineraler Gödning Kvävets kretslopp.
Tisdag 22:e mars Klass: B91 och B92 Sal E2
Kemi finns överallt runtomkring oss.
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Dessutom leder de värme väldigt väl. Leder ström Har metallglans
Studiematerial till ”prov”-provet i biologi
stenåldern, bronsåldern och järnåldern
Metalloxider Sid
Metaller Kap 12 Sid
Från malm till metall Sid
Metaller 3 Sid
Redoxreaktioner Sid I häftet.
Grundkemi åk 7B Gulbhar.
Elektrokemi. Kärna Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner ATOMENS BYGGNAD.
Elektrolys Elektrokemi 2 Höstens sista kemiföreläsning.
Kemi- ett arbetsområde i år 6 Ämnen runt omkring oss.
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Byggmaterial för stora byggnader. * Natursten * Tegel * Betong * Stål.
Natrresurser; Berggrunden
Blandningar och lösningar
Historia åk 4 Repetition inför vikingatiden
Naturlandskap blir kulturlandskap
Elektrokemi Elektroner i rörelse.
Materialkunskap Åk 9 Karlsängskolan.
Anne-Lie Hellström, Norrmalmskolan, Piteå –
Metaller – ädla och oädla
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Kemi – första terminen.
Kemi – första terminen.
Presentationens avskrift:

METALLER

Det finns ca 80 rena metaller Järn = Fe Koppar = Cu Aluminium = Al Natrium =Na Magnesium = Mg Titan = Ti Zink = Zn Kalcium = Ca Nickel = Ni Tenn = Sn Kvicksilver = Hg Kadmium = Cd Bly = Pb Silver = Ag Guld = Au Platina = Pt

Egenskaper Alla metaller : har ”metallglans” leder värme leder ström Dessutom : är oftast hårda och tunga har oftast höga smältpunkter

Olika grupper Lättmetaller: densitet mindre än 5 kg/dm3. T ex. aluminium, magnesium, titan Tungmetaller: egentligen alla som inte är lättmetaller men oftast menar man de giftiga metallerna i miljön som t ex bly, kadmium, kvicksilver Ädelmetaller: koppar, silver, guld

Historia Flera tusen år f Kr började man använda metaller. Den första metallen man använde var troligen guld. Den finns som ren metall i naturen så den var lätt att utvinna.

De flesta metaller finns i naturen som kemiska föreningar De flesta metaller finns i naturen som kemiska föreningar. De upptäckte man förmodligen av en slump vid lägerelden för att de råkade finnas i stenar man hettade upp. Silver, koppar, tenn och bly lärde man sig tidigt att framställa.

Forma metaller Metallerna kunde smidas= Man kunde hamra på metallerna och på så sätt forma dem. Metallerna kunde gjutas = Man kunde smälta dem och hälla dem i en form där de fick stelna

Bronsåldern Man upptäckte att en blandning av smält koppar och smält tenn var hållbarare än rent koppar eller rent tenn. Man hade kommit på brons! Bronsåldern började ca 2 000 år f Kr

Järnåldern Järnåldern började ca 500 f Kr. Det finns mycket järn i jordskorpan men det är svårt att framställa. Järn finns som kemiska föreningar och det krävs höga temperaturer för att framställa rent järn.

Järn Fe Vår vanligaste metall. I ren form inte så användbart – det är mjukt och rostar. Järn blandat med lite kol (och ev krom och nickel) kallas stål. Mycket användbart! Används till broar, hus, bilar, fartyg m.m Magnetiskt.

Koppar Cu Cu = cuprum (lat.) = metallen från Cypern Leder ström och värme mycket bra. Står emot luft och vatten(rostar inte sönder) men ärgar = får grön beläggning Går lätt att blanda med andra metaller

Koppar Användning: elektriskt ledningsmaterial, bl.a. inuti vanliga sladdar Vattenrör Tak på fina byggnader t ex kyrkor Mynt

Koppar En av de metaller som människan först lärde sig framställa, redan 5000 år f. Kr. Ismannen som hittades i Alperna levde för 5 300 år sedan. Tillsammans med honom hittade man hans kopparyxa Falu koppargruva var under 1600-talet världens största gruva.

Zink Zn Speciellt utseende: flammig, blågrå yta, som fiskfjäll ungefär Användning: förzinkar järnföremål för att de inte ska rosta

Nickel Ni Silvervit, svagt magnetisk. Användning: tillverkning av rostfritt stål (järn+krom+nickel) och nysilver (koppar+nickel+zink) Kan finnas i jeansknappar, billiga smycken, fanns förut i mynt. Nickelallergi är vanligt. Ger eksem.

Tenn Sn Silverglänsande, mjuk, knakar när man böjer den = ”tennskrik” (kristallerna gnids mot varandra). Användning: i lödtenn tillsammans med bly, i konservburkar för att inte järnet ska rosta, till tallrikar, muggar och prydnadsföremål, tennsoldater. Tennpest ( gråa porösa svullnader) bildas vid kallare temperatur än 13◦C. Har förstört många fina föremål i kyrkor.

Aluminium Al Lättmetall I luft bildas skyddande skikt av aluminiumoxid Användning: Tillverkning av lätta delar t ex till flygplan, kraftledningar, läskburkar, metalliclack, cd-skiva (ytan) Kejsar Napoleon åt på aluminiumtallrikar som ansågs fint, gästerna fick ”bara” tallrikar av silver och guld!

Magnesium Lättmetall Brinner med intensivt vitt sken. Ingår i lysraketer och fyrverkeripjäser Blandningar av olika lättmetaller (bl.a. magnesium) ersätter nu stål t ex i bilar och flygplan.

Titan Ti Lättmetall Användning: Tillverkning av lätta delar t ex till flygplan, skruvar och spik vid benbrott och tandproteser, i färgämnet titanvitt (målarfärg) I Boeing 747 finns 12 ton titan. Skulle man använt järn istället så hade det vägt 21 ton

Kvicksilver Hg Enda metallen som är flytande vid rumstemperatur Giftig, avger giftiga ångor. Skadar nervsystemet. Har försökt minska användningen: finns nu inte i termometrar eller tandlagningar. Finns i batterier, lysrör, vissa lampor. Lämna sådant till återvinning! Lagras i fisk. Fisk från vissa sjöar går därför inte att äta

Bly Pb Mjuk, tung, giftig. Skadar nervsystemet och de röda blodkropparna. Förr fanns bly i bensin, målarfärg och blyhagel. Användning: i bilbatterier, skydd mot röntgenstrålning En av de metaller som människan först lärde sig använda. Romarna hade vattenrör av bly. Inte så bra, det är ju giftigt!

Kadmium Cd Giftig tungmetall 2 % av det kadmium vi får i oss från maten, stannar i kroppen. Vi har alltså mer och mer kadmium i oss ju äldre vi blir. Skadar lever och njurar Används i batterier, rostskyddsbehandling, i gödsel (förorening) Via gödsel kommer det ut på åkern, tas upp av växten, hamnar i vår mat.

Silver Ag Vit (reflekterar nästan 100 % av ljuset) mjuk, leder ström och värme bäst av alla metaller. Användning: elektronik, speglar, batterier, som bakteriedödande, smycken, bestick, ljusstakar m fl prydnadsföremål. Förr: i fotofilm

Silver forts. Har använts länge. Prydnadsföremål som är 6000 år gamla har hittats. Användes förr som mynt. Oxiderar vid kontakt med svavel i luften = bestick m.m. måste putsas

Silverbrytning i Sverige I Sverige började man bryta silvermalm under 1500-talet (Sala silvergruva). Sverige var då en av världens största silverproducenter. Silvergruvan i Nasafjäll öppnades på 1600-talet. Brytningen fortsatte ända in på slutet av 1800-talet. I dag är kopparmalmen i Aitik en källa för en stor del av det silver, som produceras i Sverige.   Sameslöjd i silver

Silver och miljön: antibakteriella produkter Miljörisker: många produkter t ex träningskläder, skor, madrasser, skärbrädor och kylskåp, har de sista åren börjat innehålla silversalter eftersom det är bakteriedödande. Detta kan vara en miljörisk. Bakterierna i reningsverket har en viktig uppgift. Kan de slås ut av detta? Kan fiskarna i vattnen klara av silvret eller kommer de att dö? Silver som släpps ut i miljön finns kvar under en mycket lång tid. Just nu utreds vad ökat utsläpp av silver kommer att innebära för naturen.

Guld Au Ädel (angrips inte av luft och vatten). Mjukt och segt ( 1 gram guld kan dras ut till en 2 km lång tråd). Kan hamras ut till folie tunnare än 0,0001 mm (bladguld). Enda syran som löser upp guld är kungsvatten (saltsyra+salpetersyra). För mjukt för att användas i ren form. Blandas med t ex koppar och silver.

I smycken är 18 karat vanligast. Det är Guld, forts. I smycken är 18 karat vanligast. Det är 75 % guld. 24 karat motsvarar 100 % guld. Vitt guld är guld blandat med platina och palladium. Användning: smycken, elektronik (bl a datorer), mynt, medaljer

Platina Pt Ädel metall Används som katalysator i bilar. Katalysatorn är mycket viktig för att få renare avgaser. Används också till smycken (vitt guld) och till utrustning på laboratorier.

LEGERINGAR En blandning av olika metaller kallas för en legering Ex. Koppar + Zink Mässing Legeringar har andra egenskaper än de rena metallerna. Ofta blir de hårdare och får lägre smältpunkt.

Legeringar Mässing: koppar och zink Brons: koppar och tenn Nysilver: innehåller inget silver! Består av koppar, nickel, zink. Amalgam: kvicksilver och andra metaller Stål: järn och kol, ev krom,nickel

Legering 50-öring NaOH Natriumhydroxid Zinkpulver

Koppar Zink Zink och koppar blandas Blandning av zink och koppar Mässing Legering av Zink och koppar

MYNT Innehöll förr mycket silver. Nu koppar och nickel (enkrona och femkrona), koppar, aluminium, zink och tenn (tiokrona) Inget nickel av allergiskäl

Återvinning Metaller framställs av malmer som finns i marken. Viktigt vara rädd om de metaller vi en gång framställt. Tungmetaller är giftiga: de vill vi inte ha ut i naturen Aluminium är dyrt att framställa (el). Bättre att återvinna.