Vad är FREDA? FREDA kortfrågor identifierar våldsutsatthet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Våldsutsatta kvinnor berättar En utvärdering av projekt Karin
Advertisements

FREDA – bedömningsmetoder i arbetet mot våld i nära relationer
Peter Strandell, Stiftelsen Tryggare Sverige
Brukarfokus i biståndshandläggning
Vårdprogram   Våld i nära relation Hälso- och sjukvårdens omhändertagande av barn och vuxna Syfte med vårdprogrammet– verksamheterna inom hälso- och sjukvård.
Granskning av utredningar av vuxna från 18 år med missbruksproblem
Nu sätter vi fokus på dem som utsätts för våld i nära relation Myndighetssamverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten.
Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
Stöd för analys och förbättring
Evidensbaserad praktik – vad handlar det om?
Kvinnofridsprogrammet i Malmö Grundvärderingar •Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor.
LOV -möjlighet att välja Myndighetsutövarens informationsroll  Objektiv informatör  Informera om vad LOV innebär  Genomgång av valbara företag –  kundvalskatalog.
AU Digital samverkan LO Process
Socialtjänstens möjligheter och begränsningar
Samverkan mot våld Myndighetssamverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Länssamordnare Marianne.
Reglemente för God hushållning och intern kontroll
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård
Nätverk för plattformsledare 17/ Anna Lilja Qvarlander
Vård- och äldreförvaltningen Vår gemensamma värdegrund
Uppsökande och förebyggande arbete
Kompetens- och metodstödsuppdraget
Stöd till Brottsoffer Första enkätinsamlingen februari :a årets svarsfrekvens på 83% 2:a årets svarsfrekvens 92% 3:e året %
Evidensbaserade metoder och Evidensbaserad praktik
Maria Isaksson, Kommunledningskontoret Jeanette Wiik Ching Mattias Liljedahl Marlene Byström.
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Göteborg 29/ Ledarskap för hållbart utvecklingsarbete Engagemang på alla nivåer Brukare Medarbetare Chefer Ledning.
Stärkt stöd och skydd för b o u Stärka stödet och skyddet för barn och ungdomar som far eller riskerar att fara illa Barnrättsperspektivet stärks Barn.
Fokusområden Elevhälsa Äldreomsorg Trygghet hitom försörjningsstöd Akademiker med utländsk examen.
Familjeterapeut Marie Persson
Lex Sarah Lex Sarah är en del i det lagstadgade systematiska kvalitetsarbetet. Gäller för verksamheter inom SoL och LSS. Syftet är att verksamheten ska.
Systematisk uppföljning UIV Uppföljning av Insatser Vuxna Missbrukare.
Regeringsuppdraget Länsstyrelsernas tillsyn: Granskning av handläggning och dokumentation Granskning av anmälningar Särskild tillsyn av alla HVB Tillsyn.
Överenskommelser 2014 Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten - Regional stödstruktur för kunskapsutveckling - Regionalt.
DOK räddar liv FÖRMÄTET? Bengt-Erik Eriksson 30 år inom socialtjänsten 10 år inom missbruksvården Fd. arbetsledare för myndighetsutövning.
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Delat beslutsfattande  Delat beslutsfattande är en evidensbaserad metod vilket innebär att den har funnits ha vetenskapligt stöd  Metoden har visat ge;
Barn som växer upp i familjer med våld
Lönekriterier för lärare inom samtliga skolformer inom Utbildning Gävle och Näringsliv & arbetsmarknad Gävle (gäller från och med 2016 års löneöversyn)
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården
Introduktion till FREDA Eslöv 28 januari 2014 Om utredning enligt socialtjänstlagen.
Våga fråga! Utbildning i våld i nära relation Anette Eriksson Ingela Widell jan 2016.
1 Att upptäcka våld mot barn - om rutinfrågor inom elevhälsan Karin Blomgren Tematisk rådgivare/Sakkunnig Rädda barnen.
Arbetet med våldsutövare. Medverkan - Familjefrid i GGVV Rei Malmros.
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning
Kvinnolots Lisa Gustafsson, Skydd – hjälp till skyddat boende, säkerhetsplanering,
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer
KFR:s undersökning 2009 Våldsarbete i parrelationer på familjerådgivningar.
Vad är våld i nära relationer, statistik och begrepp Haninge kommun.
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården
Vårdprogram Våld i nära relation Hälso- och sjukvårdens omhändertagande av barn och vuxna
Vetlandas arbete för att leva upp till SOSFS 2014:4.
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Äldreomsorg inklusive kommunal hälso- och sjukvård
Rapport OM MISSFÖRHÅLLANDE ELLER RISK FÖR MISSFÖRHÅLLANDE ENLIGT LEX SARAH 14 kap.3 § SoL 24b § LSS Gäller hela socialtjänsten samt all verksamhet vid.
FREDA-utbildning Lena Jakobsson tel. nr
ÄBIC 2016 Steg 2 Introduktion för utförare.
Normaliseringsprocessen
Lektion 1:1 Vad är våld Hur kan våldet benämnas
Lektion 1:1 I vilka sammanhang kan det vara bättre att använda begreppet ”våld i nära relationer” än begreppet ”mäns våld mot kvinnor” – och tvärtom?
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer
Att utreda våldsutsatthet inom Socialtjänsten Västerås 5 maj 2014
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Äldreomsorg inklusive kommunal hälso- och sjukvård
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården
FREDA Beskrivning FREDA -  standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer.
FREDA Kortfrågor FREDA -  standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer.
FREDA kortfrågor på picto
Våld i nära relationer.
Presentationens avskrift:

Vad är FREDA? FREDA kortfrågor identifierar våldsutsatthet. Freda riskbedömning består av tre frågeformulär: Freda beskrivning av psykiskt våld och hot Freda beskrivning av fysiskt och sexuellt våld och hot Freda farlighetsbedömning OBSERVERA! Riskbedömningen är en bedömning av de tre frågeformulären tillsammans! Skall ej användas var för sig!

FREDA- Beskrivning Baserat på sju internationella vetenskapligt prövade instrument Beskriver karaktär och omfattning på våldet. 30 frågor om fysiskt/sexuellt våld och 45 frågor om psykisk utsatthet och hot. Frågar om förövaren har utsatt barn och husdjur Frågar om upplevd fara för sin fysiska och psykiska hälsa och rädsla för förövaren Ger underlag för att bedöma behovet av insats och behov av ytterligare riskbedömning

FREDA-farlighetsbedömning Baserat på ett internationellt riskbedömningsinstrument (Danger Assessment) med 20 frågor. Valdes av Socialstyrelsen, då den bygger på information från den utsatte, en nödvändig egenskap för bedömning av den utsattes behov. Resulterar i en farlighetsnivå med rekommendationer för säkerhetsplanering FREDA-farlighet ska ses som en del av en helhetsbedömning av risk. Resultatet från FREDA-farlighet ska relateras till annan relevant information och kvinnans egen uppfattning om risk

Socialstyrelsens prövning av FREDA FREDA-kortfrågor är reviderade och har inte prövats i nuvarande form och avsedda för att identifiera om våld förekommer. FREDA-beskrivning har god vetenskaplig kvalitet och synliggör olika grader av och olika slags våld. FREDA-farlighet har god vetenskaplig kvalitet enligt internationella studier och korrelerar på ett logiskt sätt med FREDA beskrivningarna vilket indikerar god validitet i ett svenskt sammanhang.

Vad säger socialstyrelsen om FREDA idag? FREDA förfaller användbart i socialtjänstens arbetet mot våld i nära relationer FREDA verkar accepteras av brukare/klient Vi vet inte än hur väl manualen stöder ett gott användande av FREDA Socialstyrelsen kommer att följa de verksamheter som börjar använda FREDA för att utveckla manualen Testkommuner som prövat FREDA har gjort återkoppling i enkät. Enkäten kommer under 2014 att gå ut till övriga kommuner som anmält intresse av att använda FREDA.

Stöd och utbildning kring FREDA Det krävs idag ingen formell utbildning för att börja använda FREDA, manualen är ett stöd. Socialstyrelsen betonar att användning av standardiserade bedömningsmetoder på ett oreflekterat sätt kan få negativa konsekvenser. För en professionell användning behövs kunskap om den specifika bedömningsmetoden. Manualen beskriver införandet av FREDA som ett förändringsarbete som kräver chefsstöd, tid och resurser i likhet med annat förändringsarbete.

Före FREDA En stor del av FREDA är hämtat från Changing Ways, en standardiserad och evidensbaserad metod från Kanada. Metoden kallades efter översättning till svenska och certifiering ”Säkerhetsprogrammet” Säkerhetsprogrammet infördes i Norrtälje kommun 2004, utvärderades 2007 och visade lovande resultat. Hässleholm fick 2008 utbildning i Säkerhetsprogrammet, har använts av Familjefridsteamet fram till december 2012 då vi övergick till FREDA.

Organisering Var i organisationen skall ansvaret för FREDA riskbedömning ligga? Alla verksamhetsområden i förvaltningen? Ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd och vuxenverksamhet? Särskild verksamhet för ärenden som rör våld i nära relation? Vem/vilka skall göra FREDA riskbedömning? Alla handläggare? Utsedda handläggare inom varje verksamhetsområde? Person med spetskompetens om våld i nära relation, som gör riskbedömning som bifogas utredning för beslut om insats? Person med spetskompetens om våld i nära relation som gör riskbedömning, utredning och fattar beslut om insats?

Organisering Vem/vilka skall tillgodose de behov av skydd och stöd som uppenbaras vid riskbedömning? Finns rutiner för vem som: ger praktiskt krisstöd? verkställer behov av skydd? ger samtalsstöd/samtalsterapi? Finns resurser och beredskap att möta behoven? Var i organisationen skall resurserna finnas?

FAMILJEFRIDSTEAMET Utredning inleds alltid vid behov av FREDA riskbedömning och behov av insats. Säkerhetsplanering och genomförandeplan görs tillsammans med stödsökande. Uppföljning av insats var tredje månad och vid avslut. Akut krisstöd vid behov av praktisk hjälp och kontakt med andra myndigheter internt och externt. Erbjuder rådgivning och samtalsstöd som service.

Vad innebär FREDA? kvinnan får ett professionellt bemötande och känner sig tagen på allvar synliggörande av våldet, dess betydelse och möjliggör kvinnans berättande gör våldet onormalt och bryter normaliseringsprocessen tydliggör våldsmönster medverkar till att bryta skam och synliggöra motstånd tydliggör utövarens ansvar och skuld återupprättar kvinnans värde och ger hopp ger en bild av kvinnans eget säkerhetstänkande trygghet för handläggare/terapeut vid utredning och behandling

Kontaktuppgifter Familjefridssamordnare Helén Elmqvist 0451-26 70 85 helen.elmqvist@hassleholm.se Familjeterapeut Helena Larsson 0734 -25 36 78 helena.a.larsson@hassleholm.se Familjeterapeut Marie Persson 0734 – 25 36 79 marie.persson@hassleholm.se