Välkomna!

Inriktningsbeslut om elcyklar Alla organisationer i Klimatrådet köper in el-cyklar (minst en) för att stimulera cykling vid korta tjänsteresor. Förankring av förslaget sker under våren med målsättning att hela Klimatrådet och alla länets kommuner ställer sig bakom förslaget vid Klimatrådets möte i maj. Inköp sker senast den 1 juni.

Slutsatser från Färdplan 2050 Kan vi nå nära noll-utsläpp? Transporter: Ja men stora omställningar krävs och planerade åtgärder räcker inte Industri: Ja, men nuvarande styrmedel inte tillräckliga Energitillförsel: Ja, fast transportsektorn är en stor utmaning. Fortsatta och troligen kraftigare stimulansåtgärder krävs. Bostäder och service: Stora förutsättningar finns fast ytterligare styrmedel behövs Jordbruk och skogsbruk: Inte möjligt med bibehållen inriktning på jordbruket. Därför angeläget att arbeta både medåtgärder för att minska utsläpp och att åstadkomma kolsänkor eller andra klimatkompenserande åtgärder

Disposition Vision och mål Uppföljning med målbedömning Scenarier och potentialer Hur sluter vi gapet mellan nuläge och vision?

Klimatrådets Vision Klimatsmart län2020 Plusenergilän 2050

Klimatsmart län2020 Exempel på etappmål för år 2020 Minskade utsläpp av växthusgaser med 30 % 30 % effektivare energianvändning - högst GWh Självförsörjande på el till 50 % Majoriteten av nya fordon fossilfria

Plusenergilän 2050 Övergripande mål År 2050 är energianvändningen i Jönköpings län mindre än GWh. År 2050 producerar vi i Jönköpings län minst GWh förnybar energi. År 2050 är utsläppen av koldioxid lägre än 1 ton per år och invånare. Målet avser endast koldioxid och inte övriga växthusgaser.

Tillförsel och användning av energi i Jönköpings län, år 2007 Uppföljning och målbedömningar Nya data upphandlas

Mål Mål 2020 Uppföljning och målbedömningar

Mål 2020 (högsta nivå) 2009: GWh 2020: högst GWh 2050: högst GWh Uppföljning och målbedömningar Mål 2050

Uppföljning och målbedömningar

Effektivare energianvändning GWh Bebyggelsen Industrin Transporter Summa – Procent av 2007 års energi användning Cirka 70 %Cirka 40 % Mål Scenarier och potentialer

Energitillförsel GWh Vindel Kraftvärme el: 179 värme: Fjärrvärme Spillvärme Fjärrkyla 5,5 Solvärme Planeras i Värnamo (solceller) 3 3,8 ( ? ) – (580) (580) Träbränsle från skog och mark grot 2000 Vattenkraft – 130 (260) Biogas 30 (Jkpg utbyggd) Summa6 800 – – * Varav 8-49 GWh från matavfall, 19 GWh från livsmedelindustri, 27 GWh från avlopp och GWh från gödsel Scenarier och potentialer - förnybar energi Mål ca

Scenarier för förnybar el Total energi- tillförsel 2007 Tillförsel av el 2007 Mål för förnybar el 2020 Mål för förnybar energi 2050

Exempel på scenario som uppfyller vision och mål Förutsättningar: 1 ton CO2 per invånare Ingen befolkningsökning Små till måttliga minskningar inom industri och jordbruk Scenariot ger 65 % minskade utsläpp

A cost-efficient pathway towards % domestic reduction in 2050 is feasible with currently available technologies, with behavioural change only induced through prices If all economic sectors contribute to a varying degree & pace. Efficient pathway: -25% in 2020, -40% in 2030, -60% in 2040

Slutsatser från Färdplan 2050 Kan vi nå nära noll-utsläpp? Transporter: Ja men stora omställningar krävs och planerade åtgärder räcker inte Industri: Ja, men nuvarande styrmedel inte tillräckliga Energitillförsel: Ja, fast transportsektorn är en stor utmaning. Fortsatta och troligen kraftigare stimulansåtgärder krävs. Bostäder och service: Stora förutsättningar finns fast ytterligare styrmedel behövs Jordbruk och skogsbruk: Inte möjligt med bibehållen inriktning på jordbruket. Därför angeläget att arbeta både medåtgärder för att minska utsläpp och att åstadkomma kolsänkor eller andra klimatkompenserande åtgärder Hur sluter vi gapet mellan nuläge och vision?

Det vill säga Det är svårt… Men det kan gå… Det beror på oss och det beror på andra! Och det ger många positiva bieffekter om vi lyckas! Hur sluter vi gapet mellan nuläge och vision?

Åtgärder i antagna åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen. Energikontor i Jönköpings län Energieffektivisering inom industri, handeln och byggsektorn Centrum för miljö och hållbar utveckling vid högskolan i Jönköping Plan för energieffektiviseringar i befintlig bebyggelse Kompetensutveckling energifrågor Energikrav ställs vid nyproduktion av bebyggelse Klimat och Giftfri miljö i företagens miljöledning Solceller på offentliga byggnader Biogasutveckling i Jönköpings län Inköp av fordon som drivs med el och utbyggnad av laddstationer Prioritera förbättring av gång- och cykelvägar Sparsam körning för offentliganställda som kör mycket i tjänsten

Åtgärder i antagna åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen. Sparsam körning för offentliganställda som kör mycket i tjänsten Logistik för effektivare tjänsteresor I normalfallet endast välja bilar klassade som miljöbilar för offentliga sektorns tjänsteresor med bil Bebyggelsestruktur Stödja bildandet av klimatnätverk Information till alla hushåll om energi- och klimatfrågor Sparsam körning för arbetsmaskiner Separera upphandling av varor och transporter Medlemskap i bilpool för anställda Införa miljöstyrande parkeringsavgifter Länets företag väljer normalt bilar klassade som miljöbilar för tjänsteresor med bil. Anläggandet av pendelparkeringar Vindkraftsandelar överlåts till tomtköpare Utveckling av offentlig upphandling Miljödiplomering av företag och organisationer

Åtgärder i antagna åtgärdsprogram

Hur blir vi vassare? Fokusgrupperna förslag! Ett nytt 20-stegsprogram, fast för Klimatrådet för ? Hur sluter vi gapet mellan nuläge och vision?

20-stegsprogrammet för kommunerna

XX punkt-program för Klimatrådet för det Klimatsmarta länet 2020 Ett XX punkt-program för Klimatrådets organisationer skulle kunna skapa mer fokus på Klimatrådets pådrivande roll och bidra till att göra länet till en förebild på ett konkret sätt.

XX punkts-program för Klimatrådet för det Klimatsmarta länet Utbilda all personal i klimat- och energifrågor 2. Starta klimatpilotverksamhet – deltagare uppmuntras med presenter (till exempel ledlampor, solceller till balkongen, kollektivtrafikkort) 3. Genomföra åtgärder för Hållbart resande 4. Egna transporter ska vara fossilfria och energieffektiva. Jämför Skåne 5. Erbjuda transporter som drivs med förnybara energikällor som ett alternativ till våra kunder 6. Efterfråga transporter som drivs med förnybara energikällor vid upphandling samtidigt som effektiviseringskrav ställs 7. Medverka till insamling av hushållsavfall och annat biologiskt avfall för framställning av biogas. Idéskiss/utkast

Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor i bil Visar att vi arbetar för att genomföra regeringens mål!

XX punkts-program för Klimatrådet för det Klimatsmarta länet Vid projektering av ny verksamhet tillämpa Max Lupo-kriterierna* med åtgärder för att underlätta omställning till kollektivtrafik, cykling och gång. 9. Genomföra individuell mätning av värme och el hos våra kunder 10. Vid ny och ombyggnation tillämpa lägst silvernivå i certifieringssystemet Miljöbyggnad. 11. Ta hänsyn till klimatförändringar (som förändrade flöden, ökad nederbörd och temperatur) i bebyggelseplanering och byggnadskonstruktion 12. Investera i produktion av förnyelsebar energi (vind, sol, bioenergi) motsvarande minst den egna organisationens förbrukning. Ett gott exempel Idéskiss/utkast

Fokusgruppen Energieffektivisering, konsumtion och livsstil 5 möten från september 2011-april 2012 Genomgång av åtgärder i klimatstrategin samt utveckling av nya Uppdelning i grupp konsumtion, livsstil och grupp energieffektivisering Diskussion om formerna för mötena och hur vi får mervärde för deltagarna i gruppens arbete.

Genomgång av befintliga åtgärder 1. Centrum för miljö och hållbar utveckling vid högskolan i Jönköping 2. Energikontor i Jönköpings län 3. Energieffektivisering inom industri, handeln och byggsektorn 4. Energieffektiviseringar i befintlig bebyggelse 20. Kompetensutveckling energifrågor 25. Energikrav ställs vid nyproduktion av bebyggelse 5. Klimat och Giftfri miljö i företagens miljöledning 13. Miljödiplomering av företag och organisationer 6. Utveckling av offentlig upphandling

Nya åtgärder 1. Stöd och utbildning om energi- och klimatfrågor för grundskolans pedagoger 2. Dialogmöten med länets beslutsfattare om kostnader för energi på längre sikt 3. Nätverk/ organisation för projektfinansiering 4. Avsättning av statliga medel till investeringar för renovering av det befintliga bostadsbeståendet 5. Uppmärksamma statliga verk och departement på strukturella problem i byggsektorn för att nå klimatmålen 2020

Nya åtgärder, forts 6. Fler projekt måste skapas där företag erbjuds hjälp i syfte att förbättra energihushållning och komma vidare med energiplan och investeringar 7. Främja kompetensuppbyggnad inom energiområdet 8. Sammanställning av goda exempel på energiområdet 9. Utbildning och stöd till miljö- och klimatombud

Idéer för diskussion och återkoppling 10. Utbildning för utveckling av konsulter inom bygg/arkitekt/fastighet 11. Uppföljning av genomförda insatser – utarbeta checklista för byggherre 12. Inventering av beteenden – hur gör vi på jobbet?

13. Upplysning – ny teknik för industri och kontor A. Inventering av belysning på länets industriföretag Granskning och beräkningar av insamlat material (JTH) B. Spridning av resultat till alla företag Presentation av specifikt investeringsunderlag till deltagande företag Presentation för konsulterna C. Teknikupphandling för nya lösningar inom belysning Idéer för diskussion och återkoppling, forts.

Fokusgruppen Förnybar energi och jord- och skogsbruk 5 möten januari - april 1.Utveckling av beslutade åtgärder - Vindkraftsandelar överlåts till tomtköpare - Biogasutveckling i F-län - Solceller på offentliga byggnader E. Smartare tillståndsprocess för ny vindkraft * F. Öka antalet andelsägda vindkraftverk * J. Biogas från stallgödsel – sprida kunskap och erfarenheter * M. Öka insamling av organiskt hushållsavfall * Till Klimatrådet i höst Solceller – dra nytta av erfarenheter i Jönköpings kommun

2.Nya åtgärder A. Rådgivning skogsbruk * B. Kunskapsnod för biobränsle * C. Industriell överskottsvärme D. Öka andelen trä i byggande G. Mer kunskap om solfångare * I. Mer uppvärmning med förnybart (fjärrvärme) * K. Öka anslutningen till lantbruksrådgivning för energieffektivisering och minskade klimatutsläpp * L. Info till konsumenter om mat och klimat * * Till Klimatrådet i höst

Fokusgruppen Anpassning till klimatförändringar

Övergripande planering Utarbeta åtgärder utifrån befintligt etappmål Komplettera befintligt etappmål med flera mål för länets klimatanpassningsarbete Mål- och åtgärdsprogram hösten 2014

Utarbetande av beslutsunderlag Arbetsgruppen Klimatanpassning av dagvattenhantering Arbetsgruppen Klimatanpassning i byggnader och byggnadskonstruktion Förmågebedömning VÄRMEBÖLJA

Aktuella åtgärdsförslag Inrätta kontaktpersoner för klimatanpassning inom varje kommun och Landstinget Lyfta behovet av sökbara ekonomiska bidrag för klimatanpassningsåtgärder Åtgärdspaket: Dagvattenhantering i förändrat klimat Nästa Klimatråd

Hur står följande sektorer/områden rustade inför ökad temperatur, mer nederbörd, skyfall, torka, förändrade flöden, ökad risk för erosion, ras- och skred, ökad stormfällning, minskad tjäle, sämre vattenkvalitet, ökad korrosion, förändrat värme- och kylbehov samt nya skadeinsekter och sjukdomar? Kommunikation Dammar Dricksvattenförsörjning Befintlig bebyggelse Byggnadsplanering Dagvatten- och avloppshantering Miljöfarliga verksamheter Förorenade områden Skogsbruk Jordbruk Djurhållning Fiske Vattenkvaliteten Biologisk mångfald Naturmiljön Kulturmiljön Människors hälsa och sjukvård Omsorgsverksamhet Krisberedskap Miljömålsarbetet

Etappmål i Klimat- och energistrategin ”År 2015 har alla kommuner identifierat och analyserat riskerna för översvämningar, ras, skred och erosion, beaktat riskerna i den fysiska planeringen samt tagit fram förslag på åtgärder för anpassning av befintlig bebyggd miljö för ett ändrat klimat.”

Utsläpp i siffror år ton växthusgaser (koldioxidekvivalenter ) 5,8 ton koldioxidekvivalenter / inv ton koldioxid 3,7 ton koldioxid/invånare Utsläppen från ett konsumtionsperspektiv är betydligt större

De olika sektorernas andel av utsläppen år 2007

Behov av energieffektivisering vid 2 % tillväxt Energieffektiviseringen behöver vara 1 % högre än tillväxten. 3 % effektivisering årligen

Energiintensitet, total slutlig energianvändning samt BNP Källa: Energiindikatorer 2008, ET 2008:8. Energimyndigheten.

Transporter Elbilar?

Klimat- och energistrategins 7 åtgärdsområden Effektivare energianvändning Förnybar energi Transporter Planering Jordbruk och skogsbruk Konsumtion och Livsstil Anpassning till klimatförändringar

Klimatrådet Beredningsgrupp Fokusgrupp Energieffektivisering Konsumtion och livsstil Kommunikationsgrupp Fokusgrupp Transporter Planering Fokusgrupp Förnybar energi Jord- och skogsbruk Fokusgrupp Anpassning till klimatförändringar Klimatrådets organisation och genomförandeprocess 48 myndigheter, kommuner och företag deltar i arbetet som engagerar och entusiasmerar över 90 personer!

Fokusgruppernas uppgift Mål för åtgärdsområdet Nuläges analys Beslutade åtgärder enligt KES* till år 2014 *KES = Klimat- och energistrategin Analysera behovet av 1. Utveckling av beslutade åtgärder 2. Nya betydande åtgärder till Nya åtgärder till åtgärds- program Förslag till åtgärder Beredningsgruppen Klimatrådet Förslag Genom- förande - Gemensamma projekt - Åtgärder i respektive organisation Uppföljning och utvärdering