Konsultmottagningen I 66

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Irene Malmkvist Vårdcentralen Kil deltagare i arbetsgruppen
Advertisements

FÖRA BARN PÅ TAL En metod att stärka föräldraskapet när
Dans och rörelse i demensvården Att ha roligt i rörelse
Symtom från halsryggen
Hälsoeffekter, tidiga tecken vid stress och psykisk ohälsa
Högsta drömmen är att vara normal Om ungas psykiska ohälsa
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Unga vuxna med självskadebeteende; effekter av Dialektisk beteendeterapi vid SU/Mölndal och SÄS/Borås psykiatri.
Barnen allas ansvar PSYNKprojektet
Stress kan göra det svårt för oss att sova, passa tider
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Psykisk hälsa på 1177.se och UMO.se
Kontakt: Steve Wicks
Beroende och den växande hjärnan
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
Hjärtsvikt Patienters syn på livskvalitet vid livets slutskede
Depression vid hjärtsvikt Vanligt, farligt, behandlingsbart?
LANDSTINGETS VÅRD AV PATIENTER MED MISSBRUKS- OCH BEROENDESJUKDOMAR
om vuxenpsykiatriska verksamheten om äldrepsykiatri vår målgrupp
Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU
Regionalt vårdprogram utmattningssyndrom (UMS), version 2011
Centre for Research Ethics & Bioethics När det inte längre finns en bot - palliativmedicin inom barnonkologin Li Jalmsell, Doktorand i palliativ barnmedicin.
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
Rehabiliteringsgarantin
Utbildningskategori:
Alkohol/droger och psykisk hälsa
Eva da Silva leg psykolog, metodutvecklare, FoU, SiS
SKL och Socialdepartementets riktlinjer
Vara brottsoffer eller vittne
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten – Nivå två Nivå tre – Nivå fyra » Nivå fem 1 Frågor för god vård i samband.
1.
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
Erfarenheter från Beroendecentrum Stockholm
Beroendecentrum Värmland
Psykolog utan gränser, september 2013
Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin i Göteborg
Kunskapscentrum för barnhälsovård Barn som anhöriga
Minnesmottagningen Uppdrag och Samverkan Överläkare Maria Norström Brommageriatriken Stiftelsen Stockholms Sjukhem.
Hur går behandlingen till? Bedömning av barnläkare
Multimodal rehabilitering
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
Hannah Jakobsson, leg. psykolog;
Livsstil och återhämtning
Vital i Norr Bättre liv för våra äldre Screening av depression Lena Andersson.
Cancerrehabiliteringsprocessen
Sofie Bäärnhielm överläkare, med dr, enhetschef
PTSD och samsjuklighet hos kvinnor med beroende på Embla center Anna Rantzow.
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Överläkare, Med dr Palliativa sektionen och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem FoUU-ansvarig Svenska Palliativregistret.
Tjänsteresa för iKBT Västerbotten. Kontakt 1177.se Kontakt enhet Bedömning Läkare/ psykolog Remittera patient Bedöma/informera/ komma överens med patient.
DFA - kedjan Fält 2 Fält 4 Fält 5
» Extra utsatt målgrupp » Samverkan » Samtidig behandling » Projektform.
Målgrupp: Vuxna över 18 år Gratis Ingen journalföring. Du kan vara anonym Krävs inga remisser. Du kan själv ringa och boka en tid. 7 behandlare. Två för.
Psykiatri och Primärvård Diagnosfördelning och remittering.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Patienter i äldrepsykiatrin, Helsingborg
Information från KU-Råd och Analysgruppen Margareta Ehnebom Chefläkare
Måste man vara ledsen när man är äldre?
Barn- och Ungdomshälsan
Psykosocial ohälsa till rätt vårdgivare i rätt tid
Ångest/ Oro.
Depression hos barn och ungdomar
STRESSENS OLIKA KONSEKVENSER
Vård- och behandlingsgarantin - en del av patientlagen
Vuxenpsykiatriska mottagningen 1 & 2 Köping
Barn som närstående.
Synliggör synsätt som styr och stör - Fördjupning
Exempel från verkligheten
Om du blir sjuk och behöver råd eller vård
Om du blir sjuk och behöver råd eller vård
Presentationens avskrift:

Konsultmottagningen I 66 Beroendecentrum Stockholm Majlis Beck Rydén Leg. sjuksköterska

Utredning / bedömning Remiss Läkarsamtal - Beroendebedömning / diagnos - Psykiatrisk bedömning Ev. blodprov, MCV, ASAT, ALAT, GT och CDT Ev. drogscreening i urin

Inför hepatit C behandling Regelbundna samtal med sjuksköterska Motiverande samtal till nykterhet / drogfrihet Återfallsprevention Kartlägga livssituationen Regelbundet dokumentera alkohol och drogfrihet

Inför hepatit C behandling Läkarbesök vid behov Ev. depressionsbedömning och farmakologisk behandling MADRAS-S skattning innan hepatit C behandlingen startar

Under hepatit C behandling Återfallsprevention Samtal angående biverkningar Koncentrationssvårigheter Sämre minne Oro / ångest Sömnsvårigheter Irritation Nedstämdhet / depression

Under hepatit C behandling Praktiska råd i vardagen med tanke på olika biverkningar Acceptera att behandlingen kan ge både kroppsliga och själsliga biverkningar Se möjligheterna och inte bara svårigheterna Orkar ej med socialt umgänge

Övrigt samtalsinnehåll Minnen väcks till liv från ”drogtiden” vilket kan leda till oro och ångest Skuld och skam Allvarlig sjukdom Bära på ett smittsamt virus

Efter avslutad hepatit C behandling Återfallsprevention Ha tålamod att vänta på det ”vanliga livet” Har behandlingen lyckats Ställningstagande till ev. fortsatt alternativt avsluta farmakologisk behandling för t.ex. depression Ev. remittera vidare för fortsatt vård vid psykiska besvär