 IKT – den största förändringen av villkoren för kunskapsbildning sedan skriftspråket.  Integrerad i alla människors liv.  Förändrat villkoren för våra liv, omvärldsuppfattning och kunskapsutveckling.  Idag: Den första generationen som inte lever i den värld vi vuxit upp i; de lever genom ett digitalt raster i en virtuell värld – de lever i ”du sköna nya värld”.

 Vad är digital kompetens?  Vad konstituerar digital kompetens?  Människan som en maskin?  Undervisningsteknologi – IGEN?!  Eller; finns i detta digitala rester svaret på undervisningens gåta?  Vilken ’sorts’ plats ska denna nya digitala värld ha ha i undervisning?

 Ett okritiskt slentrianmässigt och ovetenskapligt användande av läromedel i allmänhet och IKT i synnerhet dominerar idag.  Högskoleförordningen och skollagen: undervisningens mål, innehåll och medel ska sikta mot teoretisk förståelse och vila på vetenskaplig grund.  En utgångspunkt för en kritisk granskning!  Idag klarar inte skolan och en del av högskolan inte en sådan granskning.

 Datorn är obegåvad – autistisk – känslolös.  Den representerar information inte kunskap.  Interaktion med eller genom en maskin.  Saknar intentionsdjup – saknar begreppsligt djup.  Ökar kommunikationen men inte dess djup.  Frukten av 2500 års teoretiskt tänkande.  Men bidrar tekniken i sig till teoretisk förståelse.

 IKT representerar i grunden en annan kunskapsform: berättelsen, myten, det narrativa, det visuella, det förföriska, lättköpta, det okritiska.  IKT pekar mer mot upplevelse, visualisering, mytologisering, narrativt tänkande, informationsflyttning, socialt tjatter, destruktivitet, en identitets- och bekräftelsearena, underhållning  IKT pekar inte till sin karaktär på teoretisk förståelse.

 Lek; interaktion och perception i reell värld.  Läsandet; grunden för teoretiskt tänkande.  Den närvarande föräldern.  Den undervisande läraren/didaktiska mötet.  Strukturerad kunskap.  Affektivt samspel; grunden för empatisk förmåga och socialt samspel.  Direkt upplevelse och direkt erfarenhet  Det som konstituerar den kulturella människa!

 Elever som kan mindre i förhållande till kunskapsuppdraget.  En lärarutbildningen examinerar studenters förmåga att upprätthålla en verksamhet och skriva digitala portföljer.  Demagogiska förenklingar, narrativ, mytisk och individuell förståelse likställs med teoretisk kunskap.  Outvecklad kritisk förmåga, fantasi och kreativitet.  Anonyma män, kvinnor, pojkar flickor som bekräftar och övertrumfar varandra med bristande empatisk förmåga.  Teknikskribenten Nicholas G Carr:”… internet är en enda stor distraktion som försämrar vår koncentrations- och reflexionsförmåga.

 Svaret kom från oväntat håll; inte från de som kan: (lärare, lärarutbildare, pedagoger) utan från de som inte kan: marknaden, myndigheter, byråkratiska, politiska och ekonomiska strukturer, informations- teknologer. Från aktörer som slåss om det friutrymme som finns.  Och det sensationella svaret: Det behövs ingen undervisning; det handlar om verksamhet, projekt, det handlar om självständigt arbete, information, IKT, fri forskning och sponsrade läromedel.  Samtidigt som läroplanen pekar tydligt mot teoretisk förståelse pekar elevers resultat i motsatt riktning.

 Att reproducera en kulturs kunskapsgrund.  Den kunskap som ger reellt kulturellt tillträde.  Idag handlar det om teoretisk kunskap på vetenskaplig grund.  Skärningspunkt en mellan eleven och människans historiskt strukturerade kunskaper  Kunskapsuppdraget - kunskapsrätt

 Undersöka vilken roll IKT kan ha och ska ha; vid kunskapsutveckling.  IKT måste underordnas ämnenas veten- skaplighet, läroplanens syfte och kunskapskrav och föra in IKT i ett vetenskapligt sammanhang.  Undervisningsutmaningen är inte ett informations- eller ett kommunikationsproblem.  Utmaningen handlar om att utveckla de intellektuella och kommunikativa redskap som möjliggör ett kvalificerat användande av IKT.  I ljuset av detta framstår IKT mer framstå som en utmaning än en möjlighet.

 Ja, faktum är att det har vi redan; eller i alla fall har haft, innan läraryrket gick från att vara ett konstnärligt/ kreativt/ skapande/ intentionellt grundat yrke - till att bli ett mekaniskt/ byråkratiskt/ instrumentellt tjänstemannayrke.  Inom vars ramar det är näst intill omöjligt att utveckla eller upprätthålla sin förtrogenhet med den didaktiska professionaliteten – DÅ KAN IKT KOMMA VÄL TILL PASS.

Didaktisk kompetens och lärarprofessionalism grundar sig på förtrogenhet med några centrala områden. Dessa kompetenser möjliggör ett kvalificerat använda av IKT (och alla andra resurser som används; läromedel, prov, betyg, sponsring, projekt m m. FÖTROGENHET MED:  Undervisningens innehåll  Kommunikation och gestaltning  Psykosociala aspekter  Läroplansteori, betyg och bedömning  Teoretiska perspektiv på undervisning