Kommunikationspsykologiska påverkansfaktorer

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pedagogisk planering Åk 7 - 9
Advertisements

Samtala om böcker.
Källor: Skolverket, Annika Hultén
Textrespons Vad är bra i berättelsen? En händelse? En formulering
Aktör / Struktur.
Om att nå fram med sina budskap Susanna Uppling Gullers Grupp
- att överföra budskap, påverka, mm
Ulla Wiklund 2013/Reflektum AB
Årskurs 8 Entréskolan vt 2013
Principiell uppläggning av kampanjen, distribution av spelet •Grundversionen av spelet distribueras fysiskt i form av en DVD. Anledningen till att välja.
IT-kompetens Svenska & Engelska. IT-kompetens Svenska & Engelska.
Mål och betygskriterier
SOCIALA PROBLEM Tryck på pil-tangenten höger så startar bildspelet automatiskt.
Insändare Struktur och respons.
IT-kompetens Svenska & Engelska. IT-kompetens Svenska & Engelska.
Att samtala med ungdomar om tobak
I taket lyser stjärnorna Johanna Thydell
Ett arbetsområde om poesi
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
Kommunikationsplanens delar
Reportage Något som bärs eller förs tillbaka!
Etik- Modet att välja!.
Ta ställning och handla!
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Retorik Konsten att tala Hur håller man ett bra argumenterande tal?
Att övertyga ! Disposition och mall.
Välkomna till Kommunikationsplanerin g Linköping 7/12.
Ordkunskap Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Personligt Brev ”Berätta om dig själv!”.
Resursgruppmöte 1:a mötet inom 3 månader
OLIKA FORMER AV ETIK.
Dokumentation av PRAO med hjälp av digitalt berättande
Språket som redskap- Introduktion
Kommunikation OL108A.
Retorik – Läran om konsten att övertyga
Skriva noveller.
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
Marknadskommunikation och mediaval
Att lära sig att analysera
E-introduktion Karin Ingvarsson. Bakgrund - E-lärande i Jönköpings kommun  En handlingsplan för e-lärande togs fram för Jönköpings kommun under 2006.
En guide för arbeten i SO
Demokratibegreppet Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skolans uppgift är att låta varje elev finna sin unika egenart och därigenom.
Den retoriska arbetsprocessen
Samhällets ojämlikhet
Identitet Vad formar oss till oss?.
Kärnan i all kommunikation
Hur du tar hand om din kunskap
Varumärket yrkeshögskolan – vårt gemensamma åtagande
NOVELL En novell är en kort berättelse. Det kan vara en djupdykning i en persons tankar under en kort tid, eller en spännande återgivning av en enda händelse,
Förändring – hot eller möjlighet?
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Kommunikation.
Nationer, ideologier och folkmord genom
1 KIF:s AFF Black Knights Värderingar
Visuell Kommunikation – grafisk form Ann Lundqvist Visuell Kommunikation.
Presentationsteknik Tips och råd Would you like to take a bite ?
Lära för livet!.
Kommunikation.
Svenska som andraspråk 3
Att skriva en resonerande text
Kommunikation.
Kommunikation.
KÄLLKRITIK En metod.
Medier och samhället DEL 1
Novellanalys.
Workshop Arbetsplatslärande.
Reklam eller redaktionellt budskap?
Helhet och allsidighet
Vägledningsmodellen Utsikt-Insikt-Framsikt & Varför en modell?
Presentationens avskrift:

Kommunikationspsykologiska påverkansfaktorer Idéer för textuppbyggnad taget ur ett material om linjärt berättande i film- och teveproduktion

Behov I grunden för all kommunikation finns ett behov - berätta, påverka, utbilda mm. Vid utvärdering av behov ska jag ställa frågan: Tillför det jag vill förmedla eller sättet jag förmedlar på, något nytt?

Syfte Syftet styr till viss del valet av form på budskapet – vill jag visualisera, konkretisera, påverka, underhålla osv…

Mål och målgrupp Målet är att mottagaren ska ta emot budskapet. Vad har läsaren med sig efter att ha fått ta del av budskapet? Vilket intryck kvarstår efter några dagar? Vilken ålder och förkunskaper har målgruppen? Vilka attityder, intressen och referensramar?

Lässituationen Hur är lässituationen? Sitter man hemma och kan välja/välja bort vad man vill läsa eller sitter man i en situation där man tvingats läsa? Har texten någon samverkan med andra medier – tex interaktiva medier, film, trycksaker eller utställningsskärmar?

Kommunikationens villkor Det fria valet i dagens samhälle gör att vi kan söka oss till den information som vi är intresserade av, samtidigt som det är mycket lätt att sprida ny information. Risken är också att man aktivt väljer bort information som går emot ens förutfattade meningar. Att ständigt ges möjlighet att välja vinklad information kan skapa grogrund för fundamentalism!

Fallgropar 1 Kannibalisering – när formen äter upp budskapet. Bilder kan t ex störa läsning. Stavfel likaså. Redundans överflöd av information kring det som redan är uppenbart. Läsaren känner sig dumförklarad och tappar intresset.

Fallgropar 2 Känslofällan människan är en känslovarelse och köper i princip bara argument som också är kryddade med känslor. Haloeffekten när man ser mer till vem som yttrar sig än till innehållet. Avsändarens trovärdighet på ett område ökar vår tilltro även på andra.

Fallgropar 3 Logisk bubbla kan liknas vid förutfattade meningar som omgärdar oss och försvårar påverkan utifrån. Innehåller värderingar, kulturmönster, religion, ideologi, föreställningar, uppfattningar och fördomar

Hålla intresset vid liv Som ett komplement till den dramaturgiska kurvan eller de klassiska retoriska dispositionerna kan följande grepp hålla läsarens intresse vid liv: Lägerbålskurvan där läsaren matas med omväxling (såväl spänning och intensitet som lugn och vila)

Döda intresset 1 Ballongkurvan lägger man sig på en hög spänningsnivå från början kommer denna nivå att betraktas som referens. Kan man inte leva upp till den uppblåsta ballongen i början så dödas intresset.

Döda intresset 2 Vampyrkurvan att kunna sluta i tid, när man har som roligast. Ett utdraget slut kan suga musten ur/ förta effekten av ett annars bra upplägg.

Lasswell och Lewin Lasswell analysera Vem säger Vad genom Vilken kanal till Vem med Vilken effekt? (Avsändare, Budskap, Medium, Mottagare, Effekt) Lewin det är större chans att påverka någon som diskuterat sig fram till ett beslut själv än att hålla på med direkta övertalningar eller uppmaningar

Lazarsfeld och Hovland tvåstegshypotesen visar hur medieförmedlad information sprids vidare i sociala grupper och mellan olika individer genom s.k. opinionsledare. Hovland ensidig argumentation är INTE mer påverkande än tvåsidig.

Lycka till!