Seminarium skriva 2 Vetenskapligt upplagd uppsats – rapport (en hjälp att organisera vår text) Språkhandledningen på samfak, Eva Lundin Detta seminarium är till för att visa hur man organiserar sin text efter en internationellt accepterad och standardiserad norm.

Vad är en vetenskapligt upplagd uppsats eller rapport? En avrapportering av ett forskningsarbete Resultatet blir en vetenskaplig text Dvs all slags undersökning man gör – även en genomgång av tidigare forskning som man försöker systematisera

Hur gör man? Samlar in material/stoff Bearbetar sitt material (dvs. organiserar, sovrar och bestämmer fokus) Gör en disposition Vetenskaplig text har en standardiserad form, dvs. En standardiserad disposition Rangordning av rubriker Regler för citat/citering Regler för källhänvisning Dessa råd är tillämpbara på alla sorters skrivande på universitet och högskolenivå, med t. ex: rapporter, pm, projektarbeten och examensarbeten men även i arbetslivet i form av pm och rapporter – självständiga arbetsrapporter.

Uppsatsens / rapportens delar Internationellt accepterad grundstruktur 1.Titelblad 2. Sammanfattning 3. Innehållsförteckning 4. Introduktion till problemområdet 5. Litteraturgenomgång och eventuellt preciserat problem

Uppsatsens / rapportens delar, forts. 6. Metodbeskrivning 7. Resultatbeskrivning 8. Diskussion 9. Litteraturförteckning 10.Bilagor

1. Titelblad Kortfattad titel Klargör vad arbetet handlar om Preliminär titel – revidera allteftersom arbetet framskrider

2. Sammanfattning (abstract) Skrivs sist Kortfattad beskrivning av arbetet/undersökningen Bör innehålla: - undersökningens utgångspunkt - syfte och frågeställningar - hur undersökningen genomfördes - vilka som deltagit - de viktigaste resultaten och slutsatserna Läsaren ska kunna orientera sig om arbetet

3. Innehållsförteckning Sidnummer Kapitelrubriken med särskild stil Lägre rubriknivå förskjuts åt höger

4. Introduktion till problemområdet Den egentliga textmassan Ringa in problemområdet Hur blev du intresserad av det Varför är det angeläget att undersöka detta Syfte Frågeställning Rubrik t.ex. - Introduktion, Bakgrund eller Inledning Här börjar själva texten Introducera problemområdet

5. Litteraturgenomgång 1. Sammanfattning och analys av den kunskap/forskning/litteratur som är centralt för vårt område 2. Gruppera områdesvis, dvs. organisera texten 3. Hypotes 4. Rubrik som täcker hela ditt område - underrubriker Detta är en genomgång av tidigare forskning – den som är relevant för dig och det din uppsats/rapport ska handla om. Redovisning av den litteraturgenomgång man gjort. När man läser in sig på ämnet hittar man säkert olika områden som är intressanta för ens problemställning. Dessa kan fungera som en utgångspunkt för dispositionen av litteraturgenomgången. Man kan alltså organisera sin text utifrån dessa områden genom att beskriva den kunskap som finns för vart och ett område. Om man har formulerat ett preciserat problem – i form av en hypotes – presenteras det i slutet av litteraturgenomgången eller som ett eget kapitel. Det viktiga är att för läsaren presentera vad man ska undersöka innan man redovisar hur man gjorde. Den vetenskapliga publiken känner inte till just din vinkling av den forskning som presenterats. Därför rubrik som avspeglar just det. Sedan underrubriker som delar upp innehållet i mindre avsnitt.

Betyder undersökningens uppläggning och genomförande 6. Metod Betyder undersökningens uppläggning och genomförande Undersökningsgruppen – urvalet Tekniker som användes för att samla in material Validitet – att man undersöker det man avser att undersöka Reliabilitet – att man gör allt på ett tillförlitligt sätt Genomförandet Syftet med metodbeskrivningen är att göra det möjligt för läsaren att själv bedöma resultatens och tolkningarnas rimlighet och generaliserbarhet. Den information som bör finnas är: beskrivning av individerna, beskrivning av teknikerna för att samla in information, hur vi gick tillväga samt ett eventuellt bortfall. Eventuell förundersökning redovisas också. Beskriv den avsedda undersökningsgruppen och hur stor den var. (Dvs. vi angav vilken grupp vi avsåg att vända oss till) .Har man gjort ett urval beskriv populationen och på vilket sätt man gjort ett urval – tänk på de enskilda individernas integritet. Även på vilka grunder vi gjorde våra val. Beskriv hur vi utarbetade själva instrumentet för att försäkra oss om att vi skulle få svar på vår frågeställning. Om man har olika enkäter blandat med annat ex intervjuer beskriv i tur och ordning. Följebrev, påminnelser och annat som använts – lägg som bilagor – allt för att den intresserade läsaren närmare ska kunna studera. Validitet: man måste veta att man undersöker det man avser att undersöka – Reliabilitet: måste veta att man gör det på ett tillförlitligt sätt. Instrumentets tillförlitlighet. Beskriv allt från det att du tog kontakt med de personer som skulle ingå i undersökningen tills du var klara att bearbeta informationen. Ang. enkäter ska det finnas information om svarskuvert , tidsangivelser och påminnelser. Ang. intervjuer beskriv hur du tog kontakt, var intervjuerna genomfördes och hur långa de var i genomsnitt. Beskriv också de analysmodeller du tillämpat för att besvara frågeställningarna. Sist i metoden kan man beskriva bortfallet – kan också ligga först i resultatet. När man genomfört undersökningen vet man det s.k. ”externa bortfallet”. Om man har ett bortfall på mer än 20% bör man ta reda på anledningen till detta. En ev. analys av bortfallet bör redovisas. Annat namn kanske mer talande: ”Undersökningens uppläggning och genomförande”. Rubriken ska spegla innehållet!!!!

7. Resultat Beskriv den grupp (om det finns en) som ingått utifrån individkaraktäristika Beskriv resultaten utifrån frågeställningarna Presentera resultaten före analysen Analys Slutsats Dvs. - presentera resultaten, analysera dem och beskriv vilken slutsats du kom fram till. I Metodbeskrivningen angav du vilken grupp du avsåg att vända dig till – här …… ger du en bild av den grupp som kom att ingå i undersökningen, dvs den faktiska gruppen som ingått/deltagit. Individkaraktäristika är bakgrundsvariabler som man tidigare bestämt kunde vara av intresse, t.ex. ålder, kön, utbildning, tjänsteställning, dvs. hur gruppen som du använt dig av i undersökningen faktiskt kom att se ut i verkligheten. Låt beskrivningen av resultatet utgå från frågeställningen, dvs. samla ihop alla svar du fått på en fråga och sammanställ dem. Redovisa även det s.k. ”interna bortfallet” dvs om någon eller några inte svarat eller svarat besynnerligt på just denna fråga. Resultaten kan presenteras i ord, med komplettering av tabeller eller figurer. Analys – dela in svaren i bakgrundsfaktorer, korsvisa sammanfattningar av olika variabler. Vid kvalitativa undersökningar kan man presentera resultatet och analysen som sedan exemplifieras med ett citat från någon respondent. Konklusion – slutsats – dvs. vilken slutsats du drar från resultaten. Man sammanfattar i princip resultaten genom att beskriva det viktigaste som framkommit. Man kan ju också komma fram till olika slutsatser utifrån de olika frågeställningarna. Knyt ihop säcken – det ser alltid snyggt ut att sammanfatta i någon/några avslutande meningar.

8. Diskussion Reflektera över din undersökning Diskutera resultaten – gärna i samma ordning som i resultatbeskrivningen Koppla diskussionen till n genomgången av forskningen Förslag till fortsatt forskning Värdera ditt eget arbete utifrån hur det fungerade – om ngt inte fungerade – beskriv hur det påverkade resultaten – eller om det inte påverkade resultaten, tala om för läsaren varför du anser det. Vrid och vänd på de viktigaste resultaten – Varför blev det så här? – Stämmer resultaten med de teorier och med tidigare forskning/undersökningar som du tog upp i din teoridel? Om inte – varför – borde någon annan teori använts i stället? – Diskutera resultaten i samma ordning som i resultatbeskrivningen – har du disponerat resultatbeskrivningen efter frågeställningen – diskutera nu i samma ordning. Fortsatt forskning – idéer du fått under arbetets gång – en annan fråga som du tycker borde undersökas mer osv. Anteckna under arbetets gång intressanta saker som du kommer på /dyker upp i tankarna – bra att ha i slutfasen när man kanske tycker att man sagt allt man har att säga.

9. Litteraturförteckning/litteraturlista Patel, Runa och Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Strömquist, Siv (2008). Konsten att tala och skriva. Malmö: Gleerups. Svenska skrivregler (2000). Skrifter utgivna av Svenska språknämnden. Stockholm: Liber. ISBN 47-0497-X. Här redovisa ALLA källor man på ett eller annat sätt nämnt i texten – detta är min litteraturförteckning dvs. ur de här tre böckerna har jag tagit detta.

Litteraturförteckning/litteraturlista Efternamn, förnamn (© utgivningsår). Titel, kursiverad. Utgivningsort: Förlag. Alltid komma (,) efter efternamn för att inga missförstånd ska ske ex: David Ingvar – Ingvar, David Utgivningsår – det årtal som har ”Copyright- tecknet” © framför sig Titeln på den refererade texten är kursiverad Utgivningsort är den ort där förlaget ligger Förlagets namn

Litteraturförteckning/litteraturlista, forts. Finns det fler än en författare, skriv in dem i den ordning det står på boken Boström, Lena & Josefsson, Gunlög (2006). Vägar till grammatik. Lund: Studentlitteratur. Lagerholm, Per (2005). Språkvetenskapliga uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Larsen, Ann Kristin (2008). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups. Svenska skrivregler (2000). Stockholm: Svenska språknämnden och Liber AB.

Litteraturförteckning/litteraturlista, forts. Kursplan för svenska A (2002). 100p. Skolverket. www.skolverket.se. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna, Lpo/Lpf 94. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Svenska Akademiens grammatik (SAG) (1999). Stockholm: Norstedts. Svenska Akademiens ordlista (SAOL) (1998). Tolfte upplagan. Stockholm: Norstedts. Språkbanken http://spraakbanken.gu.se.

Litteraturförteckning/litteraturlista, forts. ”Värsta språket”. www.svt.se, 12 juli 2005. Strömquist, Siv (2008). Konsten att tala och skriva. Malmö: Gleerups. (speciellt sidorna 208-214) Kuyumcu, Eija (2004). Genrer i skolans språkutvecklande arbete. I: Kenneth Hyltenstam & Inger Lindberg (red.) Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur, s. 573- 596. Värsta språket – borde kursiveras tycker jag – kan inte hitta någon bra förklaring

Svenska skrivregler (2000) Svenska skrivregler (2000). Stockholm: Svenska språknämnden och Liber AB. Boström, Lena & Josefsson, Gunlög (2006). Vägar till grammatik. Lund: Studentlitteratur.

Källor från skriftserier SOU 2008:18. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för brukaren. Diskrimineringslag (2008:567). Myndigheten för skolutveckling (2008). Utvecklingsdialog för skolutveckling – metod och förhållningssätt.

Källor från tidningar Dagens Nyheter 11/7 2009. Andrén-Sandberg, Åke (2009). Även sjukvårdspersonal ska ha lagstadgad semester. Dagens Nyheter 11/7 2009. Allt beroende på hur man hänvisat i sin text

Referenser/källhänvisningar inne i texten Källhänvisningar anges för att läsaren lätt ska kunna identifiera källan. Harvardsystemet – författare, årtal Rekommenderas av Svenska språknämnden Hänvisning inom parentes i din text (författarens efternamn, utgivningsår, eventuell sidhänvisning: t.ex. Gardner 1996:143) Hänvisningar i texten korresponderar med litteraturlistan

Referenser/källhänvisningar inne i texten Howard Gardner, professor vid Harvard, menar att vi inte bara har en, utan ett antal (åtminstone åtta olika) intelligensprofiler. Liksom vi ser olika ut tänker vi på olika sätt. Huvudinriktningen på hans forskning behandlar varför en del barn trots stor kapacitet att lära ofta lyckas mindre bra i skolan. I De sju intelligenserna (1994) går Gardner till frontalangrepp mot den traditionella intelligensforskningen och den traditionella definitionen av intelligens.

Litteraturlista Gardner, Howard (1994). De sju intelligenserna. Jönköping: Brain Books. Så här ser det ut i litteraturlistan längst bak

Referenser/källhänvisningar inne i texten Om vi ansluter oss till Gardners (1994) teori om de olika intelligenserna kan eleverna bearbeta detta innehåll på olika sätt, via olika intelligenser. Litteraturlista Gardner, Howard (1994). De sju intelligenserna. Jönköping: Brain Books.

Uppsatsen/rapporten kan delas in i 3 delar Den orienterande delen Huvuddelen Den avslutande delen 1,2,3 4, 5, 6, 7, 8 9, 10 Se

Uppsatsen/rapportens 3 delar Den orienterande delen Vad du ämnar göra Vad du har gjort Hur du gjorde det Vad du kom fram till dvs. resultat Litteraturför-teckning, ev. bilagor 1,2,3 4, 5, 6, 7, 8 9, 10 Se

Del 2 har 3 delar Del 1 Del 2 Del 3 Redogör för hur arbetet gick till Inledning För in läsaren i texten Presentera ämnesområdet genom en forsk-ningsöversikt Ange syftet och frågeställningendvs. precisera problemet Redogör för hur arbetet gick till Den största delen av texten Sammanfatta och avrunda texten 4, 5 6, 7 8 Se

Objektivitet – ett ideal Objektiv – saklig och fri från personliga värderingar Subjektiv – attityder, värderingar och personliga erfarenheter Svårt att vara helt objektiv – är ändå ett ideal Distans till sitt material, sin analys Stöd resonemang och slutsatser på citat och exempel från materialet

Vad är metod? Det är: ett verktyg eller ett redskap tillvägagångssättet man använder för att få svar på frågor att hämta in, organisera och tolka information man samlat in

Faser i forskningsprocessen Problemformulering Val av metod Val av enheter och variabler Datainsamling Bearbetning data Analys av data Tolkning av resultaten Utarbetande av uppsatsen/arbetet/rapporten