Helhetens betydelse för delarna. Utgå från elevernas kunskaps eller mognadsnivå Utgå från varje skolämnes inre egen logiska ordning Lärobokens struktur.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Nya skolan till hösten Projektarbete En personlig dator Aktivt lärande
Det goda lärandet – Den goda skolan
Kort genomgång utifrån grundskolans styrdokument
En förskola att förundras i!
Vi bläddrar i minnenas arkiv eller Va’ va de vi sa Om framtiden !
Individuellt lärande tillsammans
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
Lärdomar från skolor med mer traditionellt undervisningsmönster
som underlag för skolutveckling och eget lärande
Exempel utifrån ett antal målområden
Ulla Wiklund 2013/Reflektum AB
Föräldramöte 11/ Välkomna till Syskonavdelningarnas föräldramöte 2011.
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Högskoleförberedelse
Hur tänka och göra som processtödjare
Pedagogiskt ledarskap
SET Social Emotionell Träning
Självvärdering 13 november 2013 Henrik Svensson.
Inlärningsmiljö för att öka motivation
1.Att bidra till det gemensamma lärandet genom lärgrupper.
Eller formativt lärande…
Läroplansarbete Träff med Ö-team Mål med dagen Öka förståelsen för det arbete vi gör med rektorer/förskolechefer och läroplanspiloter Öka.
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
En presentation av projektet om hur intresse och måluppfyllelse kan utvecklas för teknik och naturvetenskapliga ämnen. Paul Pakkala 25/
Läroplansträff Välkomna.
Hej och välkomna!.
Lokal Pedagogisk Planering
Studenter Lär Av Studenter ”SLAS” Karim Daho Januari 2007.
Vardagsverksamheten sköts genom en Arbetsorganisation som skickar ner problemen som uppstår till en Utvecklingsorganisation som hämtar kraft och delar.
PBS i förskolan (Katina Thelin).
NYFIKEN PÅ PBS? Vad döljer sig bakom förkortningen PBS?
Utifrånmotivation, utifrånstyrning
Tips Goda exempel Förståelsefördjupande lärprocess
IUP Karin Wennbo Bilderna är från flickr
Bra skolor kännetecknas av:
VÅR SKOLA I UTVECKLING Båstads kommun Birgitta Rudenius
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Kvisthamraskolan Norrtälje F-6 skola ca. 260 elever
Nätverksträffen i Sundsvall 2008
Lokal arbetsplan Hedlunda skola Kunskaper, utveckling och lärande Barnen/eleverna ska känna sig trygga, respekterade och ha demokratiska värderingar.
Ämnesdidaktik vid GU Att undervisa är att välja
Enl. McKinsey m.fl. Sammanhållen kvalitet i lärandet Lärarprofessionens mycket stora betydelse – lärarnas status, rekryteringen till yrket Kompetensutvecklingen.
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
Helhet Händelse Agerande Kunskap om vardagsverksamheten Förståelse av vardagsverksamheten.
Systematisk kvalitetsarbete med kunskapsuppföljning - Skolinspektionens bild av hur det ser ut.
Gemensamt skapa kunskap Handling
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Nätverksträff i Aronsborg mars 2007 Att få en djup förståelse av vardagsverksamheten.
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
Individuella Utvecklingsplaner på Stordammen
Det dolda kontraktet mellan skolledare och lärare har sagts upp
Arbets- och utvecklingsorganisation
Läroplansträff Välkomna!.
PBS Problembased School Development The Primacy of Everyday Concerns Nätverksträff för skolledare Aronsborg Strategier, strukturer och utvecklingskalendarium.
Demokratibegreppet Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skolans uppgift är att låta varje elev finna sin unika egenart och därigenom.
Diskussionstillfälle 4
LGR 11 Innehåll 1. Skolans värdegrund och uppdrag
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
Personalpolitisk inriktning
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Nämndplan 2015.
Handledarutbildning för Läslyftet ht15-vt16 Handledning – Ewa Wictor
Hur får vi Sigbox att bli en helhet? BFL, SUA, IKT.
Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen!. Systematiskt kvalitetsarbete 1 juli 2011 förstärktes kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisningen.
Begreppet undervisning Utbildning: Den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål Undervisning: Sådana målstyrda processer som under.
ATT FORTSÄTTA UTVECKLA KVALITÉ PÅ SKOLAN SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE.
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Begreppet undervisning
Presentationens avskrift:

Helhetens betydelse för delarna

Utgå från elevernas kunskaps eller mognadsnivå Utgå från varje skolämnes inre egen logiska ordning Lärobokens struktur styr lärområdet Ämnesundervisning Diagnostisera elevernas kunskaps- och/eller mognadsnivå Tydliggöra kursplanemål och betygskriterier Tydligt formulerade regler Utföra, göra ”Vad/hur har du gjort?” ”Vi har kommit dit i boken.”, ”Fröken har sagt att…”, eller ”I kursplanen står det att…” Tydliga krav Utifrånmotivation, utifrånstyrning Sanktioner

Utgå från elevernas tänkande och förståelse Knyta an till elevernas föreställningar Knyta an till eller utgå från vardagshändelser Ämnesöverskrid ande lärområden Fråga eleverna hur de tänker och förstår ett specifikt arbetsområde ”Jag behöver bli bättre på att…” eller ”Jag undrar över…” Tydliggöra läroplanen samt elevernas frågor Gemensam inre värdegrund Föreställningar, lärande ”Vad/hur har du lärt?” Inifrånmotivation, inifrånstyrning

Utifrånstyrning Inifrånstyrning Skolk Sanktioner Närvarokontroll Tydliggöra krav ……. Hur nå eleverna som är omotiverade? Hur få mer meningsfulla lektioner? ……

Olika typer av helheter Uppdraget Ideologi och värdegrund Skolans vision eller verksamhetsidé Lärdomar om lärande och undervisning Elevsyn Tradition Formella strukturer

Mål för barnens och ungdomarnas lärande och utveckling Ämneskunskaper Kunskap Förstå sig själv och sin omvärld Barnen/ungdomarna ska komma ihåg färdiga lösningar och strukturer som formulerats av andra Utveckla barnens/ungdomarnas förmåga att upptäcka och skapa mönster och strukturer Fullgöra eller utföra en ålagd arbetsuppgift AnsvarTa egna initiativ Få barnen att sluta slåssSocial utveckling Få barnen att sluta vilja slåss Se till att eleverna deltar i samverkansgrupper Demokratiska samhälls- medborgare Öka elevernas vilja till inflytande över sina studier

Utgå från elevernas kunskaps eller mognadsnivå Möta eleverna där de befinner sig Utgå från elevernas tänkande och förståelse om det aktuella lärområdet. Ex Ma –undervisn i Hjo Utgå från varje skolämnes inre egna logiska ordning när man organiserar elevernas lärprocess Utgå från och knyta an till elevernas logiska ordningar dvs föreställningar, när man organiserar elevernas lärprocess Läroboken utgör struktur för val av lärområde Knyta an till eller utgå från (aktuella) vardagshändelser ÄmnesundervisningÄmnesöverskridande lärområden Diagnostisera elevernas kunskaps- och/eller mognadsnivå inom ett större arbetsområde Ta reda på var eleverna befinner sig Fråga eleverna hur de tänker och förstår ett specifikt arbetsområde ”Vi har kommit dit i boken.”, ”Fröken har sagt att…”, eller ”I kursplanen står det att…” Vad avgör val av lärområde? ”Jag behöver bli bättre på att…” eller ”Jag undrar över…” Tydliggöra kursplanemål och betygskriterier Struktur Tydliggöra läroplanen samt elevernas frågor Ha tydligt formulerade regler och normer för eleverna Arbeta med elevernas gemensamma inre värdegrund Utföra, göra ”Vad/hur har du gjort?” Fokus Föreställningar, lärande ”Vad/hur har du lärt?” Barnens och ungdomarnas lärprocesser

Prov och/eller hänvisning till betyg som motivation för lärarbetet Motivation Elevers frågor, problem och undringar som motivation för lärarbetet Höga kravLust Belöna framsteg genom yttre belöningar Betona den inre tillfredställelsen av att göra framsteg Ställa höga krav och ha höga förväntningar på barnen/ungdomarna Krav Se till att barnen/ungdomarna ställer höga krav och har höga förväntningar på sig själva Reducera yttre stimuli för barn med koncentrationssvårigheter Koncentration Hjälpa barn med koncentrationssvårigheter att utveckla inre strukturer, filter, så att de blir bättre på att själva skärma av yttre stimuli Alla ska göra samma saker men var för sig i egen takt och/eller egen vald ordning Individualisering Man gör saker i grupp där innehållet relateras till elevers olika erfarenheter och föreställningar Trygghet För att eleverna ska göra det jag vill även om arbetsuppgiften inte upplevs meningsfull. De gör det för min skull Goda relationer Dialog, ömsesidighet För att eleverna ska våga ge uttryck för sina tankar och bry sig om mina tankar Kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet HelhetSe hela barnet Rätt- felUtmana elevernas föreställningar Lyhörd, lyssna Skapa förtroende Betyg, så eleven vet hur han/hon ligger till Återkoppling Utmana elevernas tänkande Bedöma, duktig, lat,..Egna reaktioner Få kunskapNå eller skapa kunskap

Lösa konkreta problem Ledarskap Leda lärprocessen utifrån problem Planera och organisera lärares görande Leda det gemensamma lärandet om lärande och undervisning Vara tydlig Tydligt ledarskap Bli tydliga tillsammans Ange tydliga mål Förståelsefördjupande samtal om uppdraget, visionen Utmanande möte God kännedom om vardagsverksamheten ResultatinriktadLärandeinriktad Presentation av befintlig kunskap vid studiedagar Kompetensutveckling Lärande i lärgrupper i och utifrån vardagsverksamheten Enstaka dagar med olika innehåll Kontinuitet Ledarskap

Preciserade mål och delmål Tydlig inriktning Förståelse av uppdraget som helhet, vision Mål formulerade uppifrån Mål formuleras av dem som ska genomföra målen Utarbeta arbetsplaner för görande dvs göra lika Planer Utarbeta planer för det egna lärandet. Uppmuntra variation i görandet som bas för lärandet Kontrollerande Utvärdering Som underlag för eget lärande Mål formulerade uppifrån utgör utgångspunkt Mål som formuleras på skolan utgör utgångspunkt Huvudfokus på resultat Huvudfokus på kopplingen mellan process och resultat Medelvärdesberäkningar och frekvenser. Samvariationer samt reflektion och lärande samtal Kvalitetsredovisning som kontrollinstrument Kvalitetsarbete Kvalitetsredovisning som stöd för lärandet, kollektivt minne KundnöjdhetOlika kvaliteter i olika lärprocesser SIQ, Balanserade styrkort Verktyg Lärande samtal, föreställningskartor Anmoda förändringar i görande Påverkan Skapa utmanande möten Bench-marking, best practice, det goda exemplet Lärande Kamratutvärdering, förståelsefördjupande lärande, Variation eller likhet utan gemensam meningsskapande helhet Samsyn Variation i görandet utifrån en gemensam meningsskapande helhet Styrning/ledning