0/00 Birgitta Rolfsdotter 2004 FYSS står för FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling
0/00 Birgitta Rolfsdotter 2004 FYSS innehåller Sammanfattning om hur och varför man kan förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd med fysisk aktivitet Förslag på olika motionsaktiviteter Speciella risker med fysisk aktivitet för olika patientkategorier Rekommendationer för hur man skriver ett recept på fysisk aktivitet, receptblankett
0/00 Birgitta Rolfsdotter FYSS innehåller 39 olika kapitel Alkoholmissbruk/beroende Artros Astma Barn Cancer Cystisk fibros Depression Diabetes typ 1 & 2 Hjärtrytmrubbningar Hjärtsvikt Hypertoni Klimakteriet Kranskärlssjukdom Kronisk njursvikt KOL Kroniska ryggbesvär Lipider Mag-tarmkanalens sjukdomar Multipel skleros Obesitas Osteoporos Parkinsons sjukdom Reumatoid artrit Smärta Stroke/slaganfall Äldre
0/00 Birgitta Rolfsdotter 2004 Rekommendation För fysisk aktivitet. Framtagen av Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA). Svenska Läkaresällskapets nämnd antog i september Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, t ex rask promenad. Ytterligare hälsoeffekt kan erhållas om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller intensiteten. Mot denna bakgrund bör alla kliniskt verksamma läkare ge patienterna råd angående fysisk aktivitet anpassad till hälsotillstånd och personlig livsstil.
0/00 Birgitta Rolfsdotter 2004 ”Proppen”, 11 målområden Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor Ökad hälsa i arbetslivet Sunda och säkra miljöer och produkter En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gott skydd mot smittspridning Trygg och säker sexualitet och god reproduktiv hälsa Ökad fysisk aktivitet Goda matvanor och säkra livsmedel Minskat bruk av tobak och alkohol, et samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande.
0/00 Birgitta Rolfsdotter 2004 Vad säger lagen? Hälso- och sjukvården har ett uppdrag att bedriva hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser (Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763; §1,2,2c,3,8) Förebyggande vård ska finnas med i det akuta såväl som i det kroniska skedet av en sjukdom. I det akuta skedet för att om möjligt förhindra kroniska tillstånd (Prioriteringsutredningen, 1996/97:60) Mål 6 & mål 9 i Folkhälsopropositionen
0/00 Birgitta Rolfsdotter 2004 Positiva effekter av FaR, inom H&S ( Health promotion effectiveness reviwes nr 14) Minskad belastning på H&S Läkarna upplevde det positivt att ha en icke farmakologisk behandlingsform att erbjuda En positiv känsla att delta i det hälsofrämjande arbetet Överraskade av de positiva effekterna En mer positiv inställning till Fysisk aktivitet En ökad medvetenhet och diskussion om livsstil Mer fysiskt aktiv personal
0/00 Birgitta Rolfsdotter 2004 Positiva effekter av FaR, på individnivå ( Health promotion effectiveness reviwes nr 14) Grupptillhörighet Förbättrad självkänsla - självförtroende Möte med andra patienter - uppmuntran Känsla av oberoende - ökat ansvarstagande Snöbollseffekt - vänner, anhöriga uppmuntras att deltaga Bättre socialt stöd - nya vänner Ökad livskvalitet Hjälp att komma över tröskeln
0/00 Birgitta Rolfsdotter 2004 Ett recept om dagen! Om varje Vårdcentral i Västra Götalands- regionen skriver ut i snitt 1 recept på fysisk aktivitet om dagen, dvs 260 recept per år. Så skulle det för regionens 160 VC medföra recept per år.